Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för många företag. Ett enkelt sätt att kommunicera med sina kunder är genom att företaget administrerar sitt egna varumärkescommunity på Facebook. Studier har visat på möjligheter för företag att stärka relationer till konsumenter och även höja varumärkesvärde, men risker med b.la. negativ åsiktsspridning har ändå lett till debatter om varumärkescommunities verkliga påverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumärkescommunities på Facebook i Sverige påverkar olika konsumentrelationer och vilken påverkan de har på svenska varumärken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumärke, företag och andra konsumenter påverkas av varumärkescommunities.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika storlekar på modeller i reklamsammanhang påverkar köplusten hos konsumenter. Utifrån kriterierna reklam, kroppsideal och kroppens verklighet har vi utvecklat en teoretisk modell för att få en klarare bild av relationen mellan dessa tre. Vi lägger fokus på att undersöka om konsumenter föredrar att identifiera sig med modeller eller hellre ser dem som ett ideal. Vi har i undersökningen avgränsat oss till såväl kvinnliga modeller som konsumenter. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av experiment och fokusgrupper som består av kvinnliga respondenter i åldersgrupperna 17-35.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

SammanfattningTitel: Hur arbetar hamburgerkedjor för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande? - En CSR- studie kring Max och Mcdonald?s miljöarbete i Sverige.Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Robin Enmark & Adam Pettersson BergströmHandledare: Agneta SundströmDatum: 2012-06Syfte: Syftet är att utreda och analysera utreda och analysera hur det miljöarbete som Max och McDonald?s bedriver i Sverige genomförs. Hur de förmedlar detta till sina konsumenter, hur konsumenterna uppfattar detta och hur kunderna belönar detta, utreds också.Metod: Data har samlats in både via en kvantitativ enkätundersökning med konsumenter och genom en kvalitativ intervju med Max hållbarhetschef.Resultat & slutsats: Max och McDonald?s arbetar på olika sätt för att möta konsumenters krav på miljömässigt ansvarstagande. Max har valt en strategi som går ut på att vara ledande inom miljöarbete men det är samtidigt en riskfylld strategi då den ställer höga krav att upprätthålla.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begränsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkännare med breda referensramar tillämpas SAPERE-metoden i skolor under en längre tid till exempel två terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har på barnens känslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för äppeljuice samt deras verbala förmåga. I undersökningen användes ett kvantitativt, explanativt angreppssätt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 år gamla, från Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

Syftet med studien är att analysera vilka produktattribut som är prioriterade hos konsumenter och hur hållbarhet värderas som egenskap hos en produkt. Åhléns bemötande till dessa faktorer studeras samt konsumenters kännedom kring Åhléns initiativ Bra Val. Studiens teorier är Triple Bottom Line, som utgör ett företagsperspektiv, 4*5-modellen, som ser till kundvärden samt Attitydbeteendegapet som beskriver konsumenters beteenden mot deras attityder gällande hållbara produkter. Metoden inleds med vald forskningsdesign, vilken följs av hur frågorna till de fyra Åhlénsintervjuerna samt konsumentenkäten kopplas till teori. Svensk Handel och sammanställning av Åhléns hållbarhetsarbete presenteras innan intervju- och enkätresultat redogörs för.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.

En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för.

Människor påverkas dagligen av olika påverkansfaktorer utan att veta om det. Vi ska i denna analys ta reda på om det påverkar olika beroende på vilken miljö man befinner sig i. Är konsumenterna mer påverkningsbara när det befinner sig i en butik eller är det när de befinner sig på ett Home Party som man påverkas mer?Den mest kända påverkansfaktorn är reciprocitetsregeln. Regeln innebär att butiker försöker med en gåva locka till sig konsumenternas förtroende och få dem att känna att de vill ge butiken någonting tillbaka.

I en värld där konsumenten dagligen överöses av kommersiella budskap är det många gånger svårt, för att inte säga omöjligt, för företag att synas. Ett tuffare klimat kräver tuffare tillvägagångssätt, vilket har resulterat i nya marknadsföringsmetoder. En av dessa nya metoder är provokativ marknadsföring som vänder sig till betraktarens känslor genom provokation. Provokativ reklam och dess effekter på konsumenter har undersökts tidigare. Dessa studier har emellertid övervägande fokuserat på provokation i form av sexuella stimuli, varför det råder stor osäkerhet om hur andra provokationsformer i reklamsammanhang mottas av konsumenter.