Sökresultat:
6818 Uppsatser om Miljömćl i Uppsala kommun - Sida 35 av 455
Den lilla kommunen och den stora demokratifrÄgan : E-demokrati i Lessebo kommun
Uppsatsen behandlar Àmnet E-demokrati. Detta Àr ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sÀtt att arbeta meddemokrati, med hjÀlp av dagens tekniska hjÀlpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det Àr inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen Àr kopplad till Lessebo Kommun dÀr en fÀltstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen Àr i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.DÀrför Àr det intressant att undersöka om den demokratiska frÄgan finns med i kommunensarbete nÀr den nya tekniken implementeras.
Sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur : En kvantitativ undersökning av socialsekreterares kunskap
Studiens syfte Àr att undersöka vilken kunskap och erfarenhet socialsekreterare i Uppsala lÀn har gÀllande sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt deras erfarenhet av att bevilja ekonomiskt bistÄnd för kostnader kopplade till vÄldsutsatta kvinnors husdjur. För att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valdes en kvantitativ ansats och en enkÀtundersökning genomfördes. Materialet omfattar svar frÄn 142 respondenter frÄn sju kommuner i Uppsala lÀn. EnkÀten innefattade Àven en öppen frÄga vilken utmynnade i ett kvalitativt underlag. Tidigare forskning visar att mÀns vÄld mot kvinnor Àr ett stort samhÀllsproblem samt att det förekommer ett samband mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur. Resultaten i föreliggande undersökning visar att majoriteten av socialsekreterare har vetskap om sambandet mellan mÀns vÄld mot kvinnor och vÄld mot husdjur, samt ser ett behov av jourhem för vÄldsutsatta kvinnors husdjur.
Ăsterplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhĂ€llsnyttig utveckling genom omdisponering av allmĂ€n plats
Centralt belÀgen offentlig mark Àr i regel ytor som anvÀnds effektivt. Kommunerna behöver göra avvÀgningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa
en fungerande stadskĂ€rna. Parkering och parkmark Ă€r exempel pĂ„ samhĂ€llsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Ăsterplan i Uppsala Ă€r en kommunalt Ă€gd
yta som bestĂ„r av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i nĂ€romrĂ„det, vilket Ăsterplan skulle kunna erbjuda.
Cirkulationsplats HaparandavÀgen, LuleÄ
Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning vÀg och anlÀggning LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. BestÀllare av detta projekt Àr Tekniska kontoret LuleÄ kommun och syftet Àr att förbÀttra trafikmiljön och sÀkerheten i omrÄdet. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten pÄ Àr böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i vÄra 4 olika lösningsförslag.
OmstÀllning mot en cirkulÀr ekonomi : En studie om svenska kommuners pÄbörjade arbete med cirkulÀr ekonomi
Dagens samhÀlle prÀglas av en linjÀr ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmÀngder. CirkulÀr ekonomi Àr en alternativ modell till den linjÀra ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergÄng till hÄllbara energikÀllor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulÀr ekonomi, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en implementering samt vilka drivkrafter och svÄrigheter som identifierats i arbetet med att pÄbörja en implementering av cirkulÀr ekonomi. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulÀr ekonomi. Resultatet visar att de frÀmsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulÀr ekonomi Àr att jordens resurser hÄller pÄ att utarmas och att det dÀrför krÀvs förÀndrade resursflöden för att nÄ ett gott hÄllbarhetsarbete.
Samverkan mellan Polis och kommun
Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..
KÀnsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet - En kvantitativ enkÀtundersökning bland elever i skolÄr nio pÄ tre skolor i Ystads kommun
Syftet var att i Ystads kommun, bland samtliga (n=329) elever i skolÄr nio, undersöka elevers KÀnsla av sammanhang. Vidare syftade undersökningen till att studera om det fanns nÄgra associationer mellan elevernas KasamnivÄ och deras betyg i Àmnena matematik samt idrott och hÀlsa. Ett delsyfte var att jÀmföra elevernas KasamnivÄ pÄ de tre undersökta skolorna. Undersökningen skulle ocksÄ fungera som en del i Ystads kommuns kvalitetsgranskning. EnkÀt anvÀndes som empirisk insamlingsmetod och det insamlade materialet har bearbetats statistiskt i datorprogrammet Excel.
FörÀldrars uppfattningar om förÀndringar gÀllande aptit och mÄltidssituationer hos barn som medicineras mot ADHD vid Habiliteringen vid Uppsala lÀns landsting
The aim of this study was to examine if parents, of children diagnosed with ADHD, exprerienced any changes regarding their childrens appetite after starting psycostimulant treatment. Further more the aim was to examine what kind of changes concerning the appetite that were found and if they affected the meal situation as a whole.Method: A questionnaire study was conducted in the spring of 2011. The study included 81 parent?s to children who were enrolled at the Habilitation in Uppsala and medicated with psychostimulants for ADHD. The children's ages ranged between six and 18 years.
VÀxtgestaltning för alla Ärstider : ett gestaltningsförslag för Uppsala Botaniska trÀdgÄrd
VÀxtgestaltning Àr ett av landskapsarkitektens viktigaste verktyg. Det Àr ocksÄ en komplex process
eftersom vÀxtmaterialet förÀndras beroende pÄ faktorer som stÄndort, vÀxtzon och Ärstid. I mitt arbete har
jag undersökt vÀxtgestaltningsprocessen genom att ta fram ett förslag som fokuserar pÄ vÀxtgestaltning
för hela Äret. Arbetet har skett genom inventering, analys och intervjuer som ledde fram till ett
gestaltningsprogram och en konceptidé. Vid valet av vÀxter anvÀnde jag mig av Nick Robinsons metod
?funktion, karaktÀr, stÄndort?.
En undersökning av den tekniska servicen i Kalix kommun
Detta examensarbete innefattar en kundenkÀtundersökning i Kalix kommun dÀr 500 st slumpvis utvalda personer fÄr medverka genom att besvara 47 st frÄgor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophÀmtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovÀrdighet gentemot medborgarna Àr att de fÄr göra sin röst hörd. Ett sÀtt Àr att medborgarna fÄr medverka i en kundenkÀtundersökning dÀr de kan svara pÄ frÄgor som gÀller den tekniska servicen i kommunen. Med hjÀlp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophÀmtningen, och hur de kan vara med och pÄverka kommunens tekniska service och pÄ det sÀttet underlÀtta för Kalix kommun till förbÀttringar inom dessa omrÄden.
Barns kÀnsla för plats i Tierps kommun : Plats-Identitet-Framtid
Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.
KartlÀggning av ledarskap i LuleÄ kommun
I princip samtliga företag runt om i vÀrlden har ledare, vars största uppgift Àr att skapa förutsÀttningar för deras personalstyrkor att uppnÄ företagens mÄl och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren Àr den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredstÀllelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hÀnsyn. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur ledare vid LuleÄ kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnÄ syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anstÀllda av LuleÄ kommun.
UtmaningsrÀtten : kejsarens nya klÀder?
The purpose of this essay is to investigate the policy proposal The right to Challenge (utmaningsrĂ€tt) and the political motivation that has been used to implement it, as well as the result of it. The focus is on a case study of the implementing in Ărebro municipality. Moreover, a comparative study is done to investegate the differences and similarities between Ărebro and other municipalities that have chosen to implement The right to Challenge.The main question in this essay is How did Ărebro?s municipality implement it and what was the result? There is also four minor questions: How was The right to Challenge motivated and what hopes did the politicans have for it? What has The right to Challenge so far contributed with in Ărebro municipality? What do the entreprenures think about their oppertunity to challenge the municipality? What similarities and differences exists between Ărebro and other municipalities that have chosen to implement The right to Challenge?The results that are presented in this essay generate conclusions that the implementing of The right to Challenge was motivated with arguments that it will result in increased diversity, improved efficiency, and reduced costs. This has however not been the case since very few challenges have been submitted, most likely due to a lack of promotion.
Kundinvolveringen & vÀrde : En studie av lastbilar
I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala lÀn ur ett varumÀrkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation Àven kan appliceras pÄ en offentlig myndighet. En kartlÀggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumÀrke i sociala media görs genom intervjuer, innehÄllsanalys och sekundÀrdata. Insamlad data avseende hur deras varumÀrkesbyggande stÀmmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumÀrkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering Àr grundligt utformat genom Polisens vÀrdegrund.
FolkhÀlsa i Oxelösund : en statistisk jÀmförelse
Oxelösund Àr en liten kommun pÄ den SödermanlÀndska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohÀlsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hÀlsoproblemen i Oxelösund Àr mer omfattade och innefattar i princip alla omrÄden av folkhÀlsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis Àr fler Àn friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhÀllets habitus, man en ohÀlsosam livsstil i Oxelösund..