Naturreservat Àr en form av omrÄdesskydd som kan anvÀndas för att ge vÀrdefulla naturomrÄden ett lÄngsiktigt skydd. NÀr ett naturreservat bildas Àr tanken att det ska finnas kvar mycket lÀnge och att upphÀva ett reservat krÀver vÀldigt starka skÀl.Naturreservat Àr den vanligaste formen av naturskydd i Sverige. Antalet reservat och den totala skyddade ytan har stigit mycket under de senaste Ärtiondena och anledningen till detta Àr att man inom miljö- och naturvÄrdspolitiken har satt upp tydliga mÄl som ska uppfyllas samt att lagstiftningen som finns Àr praktiskt tillÀmpbar. Att bilda ett naturreservat Àr en process med mÄnga steg. Syftet med denna uppsats Àr att utreda denna bildandeprocess, och jÀmföra tillvÀgagÄngssÀttet hos kommunerna och hos lÀnsstyrelsen.

Sverige stÄr inför omfattande renoveringsbehov med anledning av det stora antalet hushÄll som byggts frÄn 1960-talet och framÄt. LÀckage blir ett större problem med fler slitna och Älderstigna rör. För att ÄtgÀrda rör anvÀnds frÀmst tvÄ metoder: stambyte och relining. Med utgÄngspunkt i att Sverige stÄr inför relativt stora klimatpolitiska utmaningar, syftar detta projekt till att analysera och kvantifiera hur energianvÀndning, koldioxidekvivalenta utslÀpp och materialÄtgÄng skiljer sig Ät mellan metoderna.Rapporten bryter ned metoderna i tre delsystem: materialframstÀllning, transporter och utförandeprocess. Data- och informationsinsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer, databaser, publicerade rapporter och webbaserade kÀllor.

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, sÀrskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. FrÄgan blir dÄ hur företagen gÄr tillvÀga nÀr de vÀrderar sina tillgÄngar till ett marknadsvÀrde och hur stor precisionen i vÀrderingen Àr.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att göra en fallstudie av ett antal företags vÀrdering av förvaltningsfastigheter samt att hÄlla en diskussion kring valda lösningar vid vÀrderingen.AvgrÀnsningar: Studien Àr inriktad pÄ den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg trÀffats dÄ det har ansetts vara av stor vikt att fÄ en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstÄende akademiker pÄ omrÄdet. Intervjuernas syfte har varit att hÄlla en diskussion och fÄ en djupare förstÄelse kring fastighetsvÀrdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen anvÀnder uteslutande en vÀrderingsmetod som bygger pÄ en kassaflödesmodell pÄ grund av svÄrigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvÀndigtvis speglar ett marknadsvÀrde utan snarare ett nuvÀrde av en investering.

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad prÀglas av hÄrd konkurrens.En svÄrighet i branschen Àr att hitta bra lÀgen och rÀtt hyresgÀster. VarnÄgonstans fastighetsbolagens lokaler Àr placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det Àr viktigt attfastighetsbolagens och hyresgÀsterna strategier stÀmmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler mÄste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag Àr det viktigt med rÀtt hyresgÀster dÄ de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lÄng tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affÀrshus Arkaden. Zarahar varit ett krÀvande projekt dÄ de ansvariga för butiken lÀnge letatefter ett sÄ bra butikslÀge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur etableringen avbutiken Zara kommer att pÄverka affÀrshuset Arkaden och dessvarumÀrke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har anvÀnt oss av för att besvara vÄra frÄgor ÀrpÄstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteomrÄdena, nÀmligen kommunikation, positionering, varumÀrken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanstÀllt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjÀlp av teorin.VÄr studie visade att Zara haft en positiv inverkan pÄ ArkadensvarumÀrke.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Syftet med denna uppsatts Àr att utreda hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning? vad som gÀller enligt svenskt regelverk och hur det tillÀmpas praktiskt. Fastighetsbildning innebÀr förÀndring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut Àr en begrÀnsad rÀttighet som Àr belÀgen pÄ en fastighet, som belastas av rÀttigheten, och som fÄr nyttjas av en annan fastighet, som har förmÄn av rÀttigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att pÄverkas pÄ olika sÀtt.De metoder som anvÀnts Àr: (1) en litteraturgranskning dÀr den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie dÀr utförda förrÀttningar studerats om huruvida befintliga servitut pÄverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrÀttningslantmÀtare som arbetar pÄ LantmÀteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut pÄverkas vid fastighetsbildning.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrÄn ett urval av artiklar frÄn tryck-media bÄde i Tyskland och utomlands. De frÄgor som stÀllts Àr: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skÀl? Hur har dessa utvecklats genom tiden frÄn Berlinmurens fall? Hur framstÀlls Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehÄllsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gÄng upptÀcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla pÄ fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och Äterföreningen har pÄverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media pÄ senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptÀckts i innehÄllet mellan de tyska och de utlÀndska artiklarna.

HD avgjorde Är 2013 tvÄ mÄl som Àndrade rÀttslÀget för stÀmpelskatt pÄ gÄva av fast egendom. Innan HD:s avgöranden kunde fastigheter stÀmpelskattefritt överlÄtas genom gÄva till aktiebolag om ersÀttningen understeg 85 procent av fastighetens taxeringsvÀrde. Idag Àr dock utgÄngspunkten att fastighetsöverlÄtelser till aktiebolag ska presumeras vara stÀmpelskattepliktiga tillskott istÀllet för gÄvor. HD:s Àndring av rÀttslÀget har lett till en oklarhet i hur liknande överlÄtelser ska bedömas i inkomstskattemÀssigt hÀnseende. I uppsatsen utreds dÀrför om begreppet gÄva bör tolkas enhetligt eller om det finns anledning att göra skillnad mellan gÄvoöverlÄtelser i stÀmpelskattemÀssigt och inkomstskattemÀssigt hÀnseende.För att en gÄva ska föreligga krÀvs alltid att tre allmÀnna gÄvorekvisit Àr uppfyllda.

Gröna byggnader har under senare tid blivit ett alltmer aktuellt begrepp eftersom den globala uppvÀrmningen uppmÀrksammats och miljöfrÄgor har uppkommit i fler sammanhang för att reducera utslÀppen. Mycket forskning inom omrÄdet gröna byggnader hanterar till stor del kommersiella fastigheter, sÄsom lokaler och kontor. Studier har frÀmst utförts i USA och Storbritannien. Nuvarande regering har som mÄl att uppföra 250 000 nya bostÀder inom sex Är. Detta vÀckte vÄr uppmÀrksamhet och uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka incitament privata fastighetsÀgare har för att uppföra gröna bostadsbyggnader med upplÄtelsen hyresrÀtt samt om nuvarande regler inom det svenska hyressÀttningssystemet pÄverkar dessa fastighetsÀgare.

Bakgrund och problem: BetrÀffande den svenska fastighetsmarknaden finns det ett tomrum i studier gÀllande de faktorer som ligger till grund för beslut gÀllande avyttring av förvaltningsfastigheter. Det finns dÀremot en rad olika studier som behandlar beslutspÄverkande faktorer vid investering i förvaltningsfastigheter. Dessa studier har behandlat och kommit fram till ett homogent resultat gÀllande vilka faktorer som tas i beaktande. Dessa faktorer Àr makroekonomiska faktorer, fastighetsanalys, fastighetsmarknadsanalys, direktavkastningsmetoder, ortsanalys och prognoser.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar beslut gÀllande avyttring av en förvaltningsfastighet hos ett fastighetsbolag. Vi Àmnar undersöka flertalet olika fastighetsbolags syn pÄ aktuell frÄgestÀllning och dÀrefter belysa de faktorer som framkommit.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsar sig till större förvaltningsbolag som drivs i vinstdrivande syfte.