Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Bakgrund:År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde istĂ€llet för anskaffningsvĂ€rde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sĂ€tt att redovisa förĂ€ndrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis Ă€ven det ekonomiska arbetet.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att med hjĂ€lp av representanter frĂ„n nĂ„gra stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser pĂ„ att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde.Metod:Studien Ă€r utförd genom kvalitativa intervjuer med nĂ„gra stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som vĂ€rderar till verkligt vĂ€rde. Information Ă€r Ă€ven hĂ€mtad frĂ„n deras Ă„rsredovisningar och hemsidor.Teori:Presentation av de olika lagar och regler som gĂ€ller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra vĂ€rderingen. Även beskrivning pĂ„ komplikationer med att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde och vad som kan tĂ€nkas ha förĂ€ndrats.Empiri:De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.Analys:Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.Slutsats:Företagen Ă€r vĂ€ldigt positiva till att vĂ€rdera till verkligt vĂ€rde Ă€ven om det krĂ€vt kunskap bĂ„de för de interna och externa intressenterna.

Den bostadspolitik som förts de senaste tvÄ decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskÀrna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling pÄ 90-talet har lett till en historiskt lÄg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhÀllet.Parallellt med detta har stora delar av hyresbestÄndet ombildats till bostadsrÀtter vilket medfört att mÄnga relativt billiga hyreslÀgenheter i Àldre fastigheter har försvunnit ur bestÄndet. Dessa Àr svÄra att ersÀtta med nyproduktion, dÄ dessa Àr dyrare.KÀrnproblemet Àr förstÄs att det Àr dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken bestÄr Àr det ytterst angelÀget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lÀgenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen pÄ sikt.VÄrt förslag bestÄr av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten Àr indelad i tvÄ byggnadskroppar som lÀnkas samman via ett system av loftgÄngar kopplade till ett trapphus. Husen Àr uppbyggda av volymelement som staplats pÄ en platsgjuten sockel.

Detta projekt utfördes pÄ uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. EnergikartlÀggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger pÄ adresserna KylgrÀnd 4-6 i UmeÄ, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartlÀggning och energibalans finna och utvÀrdera ekonomiskt hÄllbara energibesparande ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen. I projektet ingick ocksÄ att undersöka de olika abonnemangen för fjÀrrvÀrme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa pÄverkas av de energibesparande ÄtgÀrderna.Arbetet inleddes med att med hjÀlp av energistatistik och inventeringar kartlÀgga all energianvÀndning i fastigheten. EnergikartlÀggningen anvÀndes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Energiförbrukning Àr ett vÀldigt omdiskuterat Àmne dÄ den i hög grad Àr kopplad till den globala uppvÀrmningen. BostÀder och lokaler stÄr för cirka 35 procent av den totala energianvÀndningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att energiförbrukningen skiljer sig markant beroende pÄ hur fastigheten Àr uppbyggd. VÄr problemformulering lyder: ? Vilka Àr de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar varierar? Syftet med denna uppsats Àr beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som pÄverkar energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar.

Detta Àr en undersökning som Àr gjord för att jÀmföra prissÀttningen av fastigheter som Àr till salu i Sverige och Spanien. För att avgrÀnsa oss har vi valt att jÀmföra Stockholms innerstads prissÀttning med prissÀttningen i Palma pÄ Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fÄtt hÄrd kritik under den senaste tiden i media. PÄ grund av denna kritik sÄ har mÄnga mÀklare, speciellt i Stockholms innerstad, gÄtt ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersÀttningsnamn pÄ lockpriser.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplĂ„telseformer av bostĂ€der. Dessa Ă€rbostadsrĂ€tt, hyresrĂ€tt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lĂ„ng tid kunnat erhĂ„lla rĂ€nte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod pĂ„ fem Ă„r försvinna. FastighetsĂ€garna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden sĂ„ att ingen har rĂ„d att flytta in i lĂ€genheterna. Även den s.k.

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av LantmÀteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det Àr med ombud och bitrÀden vid lantmÀteriförrÀttningar samt anledningen till att sakÀgare vÀljer att anvÀnda ombud och bitrÀden. En studie har genomförts genom en datainsamling frÄn tvÄ olika lÀn, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av bÄde statliga och kommunala lantmÀteriförrÀttningar som registrerats under 2010. Studien ligger Àven till grund för en enkÀtundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför mÄnga sakÀgare vÀljer att anlita professionella ombud dÄ detta innebÀr en kostnad som sakÀgaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade pÄ att det i Stockholm lÀn förekom externa ombud och bitrÀden, dvs. ombud/bitrÀden vilka inte redan var sakÀgare i förrÀttningen, i 4 % av de registrerade förrÀttningarna under 2010.

I stÀder byggs allt fler fastigheter och anlÀggningar. Stark förtÀtning i stadsbygden innebÀr högre krav pÄ samhÀllsplaneringen. Allt större fokus lÀggs pÄ cykelinfrastrukturen i syfte att minska biltrafiken i stÀderna. TÀtbyggda omrÄden med stora cykelflöden kan förses med yteffektiva cykelparkeringar. En lösning till detta problem kan vara cykelparkering i tvÄ plan.

AbstractThe Municipality Council decided in 2010 to develop a comprehensive energy efficiency strategy with financial and methodological support from Energimyndigheten (The Swedish Energy Agency). The strategy should include 3 major parts: an inventory of the 2009 energy use defining the current situation, the 2014 and 2020 goals for energy use, and an action plan for goal achievements. According to Energimyndigheten, the strategy must include all municipal administration premises, vehicles, and all majority-owned companies (as Laholmshem, the municipal housing company).The report describes the inventory work in order to obtain the 2009 energy use and the sources of information used. The inventory values are used as the base year values for the 2014 and 2020 goals. The inventory showed that information about the vehicles is dispersed in the municipal administration and no clear structure exists with respect to mileage and fuels used.

Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.

StorstÀderna vÀxer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga pÄ ifall man inte vill offra naturomrÄden. En lösning Àr att bygga pÄ höjden, det vill sÀga öka antalet vÄningar. Det Àr vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrÀttsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhÀllet en tjÀnst och Àr med och mÀttar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla Àr hur ekonomin i olika föreningar Àndras i samband med takpÄbyggnad med en eller flera vÄningar och hur detta skiljer sig utifrÄn olika tekniska lösningar. Syftet Àr att utifrÄn detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som övervÀger att göra en sÄdan ombyggnation. De metoder vi kommer anvÀnda Àr granskning av dokumentation och handlingar frÄn olika föreningar som har genomgÄtt en takpÄbyggnad av en eller flera vÄningar.

Vakansgraden pÄ kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgÄr vakansgraden till 16 % pÄ kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser pÄ uppÄt 25 %. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som Àger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sÀnka vakansgraden. Det vi har kommit fram till Àr att företagen ser pÄ kontorsvakanserna i city pÄ olika sÀtt, beroende pÄ sina individuella situationer och affÀrsidéer.