Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera och jÀmföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktÀriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad pÄ en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ de utvalda studieobjekten KÀrnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen pÄ intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa Àr för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen Àr att det endast gÄr att identifiera enstaka skillnader vad gÀller effektiviteten.

Att Àga och förvalta fastigheter innebÀr ett ansvarstagande gÀllande sÀkerheten för mÀnniskor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mÀngd lagar och förordningar stÀller höga krav pÄ fastighetsÀgaren. För att fullgöra sin skyldighet krÀvs det att fastighetsÀgaren har god kÀnnedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanstÀlla de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmÀnna rÄd som en fastighetsÀgare ska ha kÀnnedom om för att uppfylla sÀkerhetskraven. Vidare var Àven syftet att ta reda pÄ fastighetsÀgarnas synpunkter om gÀllande lagstiftning i frÄga om överblickbarhet, innehÄll och behov av förÀndringar eller kompletteringar. Vad fastighetsÀgarna ansÄg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var ocksÄ en frÄga som utreddes genom en enkÀtundersökning.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

I Sverige rÄder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska lÀnder. Den innebÀr att landshövdingar Àr tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 Àr lÀnsresidens. En förmÄn pÄ pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska lÀnsstyrelser lÀgger sammanlagt nÀstan 28 miljoner kronor varje Är pÄ hyra för residensen.Regeringen stÄr bakom de villkor som finns gÀllande landshövdingars tjÀnstebostÀder och har inga planer pÄ att förÀndra dem för nÀrvarande. Det ansvariga statsrÄdet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger pÄ Enheten för statlig förvaltning, hÀnvisar till symbolvÀrdet i att ha landshövdingar boende i lÀnsresidens.Men alla Àr inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.

Ett syfte med arbetet var att sammanstÀlla en slags handbok kring fastighetsköpets vÀsentliga delar, frÀmst juridiskt men i viss mÄn Àven tekniskt. Tyngdpunkten Àr lagd pÄ köparens och sÀljarens juridiska ansvar vid försÀljning av fastigheter men Àven fastighetsmÀklarens och besiktningsmannens roll i aktuell affÀr redogörs. Vi ansÄg det angelÀget att belysa de aktuella lagreglerna pÄ omrÄdet för att pÄ sÄ sÀtt utröna huruvida dessa kan anses fördela ansvarsfrÄgan pÄ ett adekvat sÀtt. För att komma fram till ett resultat har frÀmst en traditionell juridisk metod anvÀnts, med kompletterande av byggnadsteknisk facklitteratur, InternetkÀllor samt artiklar av varierande slag. Efter gjord undersökning konstateras att de problem som alltför ofta uppkommer i samband med fastighetsaffÀrer bottnar i ett till viss mÄn oklart rÀttslÀge angÄende de olika aktörernas roll.

PÄ fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs lÀn, finns idag en mangÄrdsbyggnad frÄn mitten av 1800-talet. DÄ ett flertal ekonomibyggnader pÄ fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsÀgaren pÄ att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsÀttningarna för nybyggnation pÄ Nornan 13, samt ger utifrÄn dessa villkor förslag pÄ hur sÄdan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjÀlp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader pÄ Nornan 13 och nÀrliggande fastigheter Àr av Àldre karaktÀr bedöms omrÄdet som kÀnsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en omrÄdesanalys för att kunna identifiera omrÄdets kulturhistoriska vÀrden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av jÀrnvÀgens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mÄl och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) Äterfinns mÄlet att boende vid jÀrnvÀgen maximalt ska utsÀttas för 70dB(A) ljudnivÄ vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter dÀr detta mÄl övertrÀds kan uteplatsen skÀrmas in för att komma till rÀtta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskÀrms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjÀlp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden Àr en numerisk liknande den mer kÀnda Finita Element-Metoden.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.