Sök:

Sökresultat:

5034 Uppsatser om Miljömässigt ansvar - Sida 15 av 336

Operationssjuksköterskans uppfattning om ansvaret i den perioperativa omvÄrdnaden

Introduktion: Operationssjuksköterskans roll har under Ärens lopp förÀndras i takt med vetenskapliga framsteg inom kirurgin. Operationssjuksköterskan har i olika utstrÀckningar fÄtt ett större ansvar inom perioperativa omvÄrdnanden som inkludera pre-, intra- och postoperativt.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattning av ansvaret i den perioperativa omvÄrdnaden.Metod: Sex intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Norrland. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I textanalysen identifierades fyra kategorier: Kontinuerligt utvÀrderande av det egna arbetet, Kompetens ger större ansvar, Upplever att en ökad patientkontakt skulle förbÀttra vÄrden och deras kompetens och Operationssjuksköterskan har en egen uppfattning om hur hennes ansvar att följa riktlinjer och rutiner ser ut.Diskussion: Operationssjuksköterskorna upplevde att nya rutiner utvecklades dÄ fel uppdagas. De beskrev ett mÄngsidigt arbete som var mer Àn bara instrumentering, och en ökad patientkontakt uppgavs kunna bidra till att vinna kunskap, bÄde tekniskt och omvÄrdnadsmÀssigt. Hur ny information och nya riktlinjer och rutiner anvÀndes var i viss grad beroende av operationssjuksköterskan som individ.

Företagets sociala ansvar : - En kvalitativ studie kring den sociala delen av begreppet CSR och dess pÄtagliga komplexitet samt dess koppling till mÄngfaldsarbete

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Sjuksköterskors rutiner att frÄga om vÄld i nÀra relationer : En kvantitativ studie

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.

Konkursboets miljörÀttsliga ansvar : SÀrskilt vid gruvverksamhet i konkurs

The thesis addresses the issue of when a bankruptcy estate, under environmental law, is responsible for the debtor?s environmentally hazardous activities. A fundamental principle of insolvency law is that the bankruptcy estate is not responsible for the debtor?s prior obligations. The environmental legal rules do not distinguish whether an injunction liability is directed against a bankruptcy estate or another operator.

Undertransportörens ansvar för godsskador till sjöss

Den hÀr uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastÀgaren inom sjörÀtten. Vi anvÀnder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahÄlla funktionella och transparenta lösningar pÄ ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp pÄ undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt pÄ vad som kan upplevas som oklara rÀttsfrÄgor. Den första frÄgestÀllningen Àr vilka rÀttsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila pÄ. Om undertransportören Àr bunden av ett konossement Àr grunden för ansvaret det dÀri avgivna transportlöftet ? ansvaret grundar sig pÄ avtal.

Mobbning ur ett elevperspektiv - en studie om elevansvar för att förhindra mobbning

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmÀnt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet Àr att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser pÄ problemet. Vidare undersöks Àven elevers syn pÄ sitt respektive lÀrares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrÄn intervjuer med elever i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i nordvÀstra SkÄne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angÄende mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt Àven om de Àr medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.

Polisers rÀtt att skjuta. En reglering som hjÀlper eller stjÀlper den enskilde polismannen?

Jag har skrivit om polisers rÀtt att skjuta men fokus pÄ hur regleringen pÄverkar den enskilde polismannen. I uppsatsen behandlas dels vilken betydelse regleringens utformning harför den enskilde polismannen i situationer dÄ skjutvapen kan behöva brukas och dels hur regleringen, pÄ lÄng sikt, har inverkan för en polisman som tvingats skjuta en motpart,t.ex. genom psykologiska reaktioner som kan uppstÄ samt det eventuella ansvar som kan ÄlÀggas polismannen.Ett bruk av skjutvapen kan fÄ stora effekter för den enskilde polismannen. Det handlar om sÄvÀl ett straffrÀttsligt som ett disciplinÀrt ansvar som kan ÄlÀggas denne, men Àven ompsykologiska reaktioner, sÄsom depressioner och posttraumatisk stress, som kan uppstÄ.Jag menar att det finns betydande brister i regleringen av polisers rÀtt att skjuta, vilket föranleder att den enskilde polismannen i realiteten endast kan skjuta i nödvÀrn. Jag argumenterar i detta arbete dessutom för att pÄverkan pÄ polismannen dessutom blir större nÀr det rör sig om bruk av skjutvapen i en nödvÀrnssituation.

Medarbetarskapets essens : En studie kring ansvar, delaktighet och kompetensutveckling

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Med rÀtt att hÀda : En inblick i den svenska pressens syn pÄ sin uppgift och etik utifrÄn tvÄ debatter

Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

Spindeln i nÀtet - En kvalitativ studie av HR-funktionens ansvar, roll och status i en organisationsförÀndring

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Ansvaret för noterade bolags redovisning

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

Risken finns - men hur avgör vi vad den betyder?

Huruvida mÀnskligt beslutsfattande och riskbeteende Àr att betrakta somirrationellt eller rationellt beror pÄ vilken teoretisk utgÄngspunkt som antas. Enligt ?expected utility?-teori och ?prospect?-teori uppfattas dessa som irrationella dÄ det visar sig att anvÀndandet av olika heuristiker eller tumregler leder till systematiska felbeslut och teoretiska övertrÀdelser. UtifrÄn ett evolutionÀrt perspektiv ses dock dessa övertrÀdelser inte alls som systematiskt felaktiga utan betraktas istÀllet som ekologiskt rationella enligt ?bounded risk distribution? modellen.

Solidariskt skadestÄndsansvar: Hur berörs ungdomar?

Denna uppsats syfte har varit att behandla hur det solidariska skadestÄndsansvaret berör ungdomar och vilka konsekvenser det kan ge. Det har Àven redogjorts för hur gÀllande rÀtt ser ut pÄ detta omrÄde samt om reglerna kan ses som rÀttvisa eller orÀttvisa. Den metod som anvÀnts Àr den traditionella juridiska metoden dÀr rÀttskÀllelÀran har tillÀmpats. SkadestÄndslagen har varit den frÀmsta kÀllan. Ett solidariskt skadestÄndsansvar innebÀr att flera skadestÄndsskyldiga svarar för samma skada.

UtvÀrdering av ett hÀlsotek ur mÀnnens perspektiv : hÀlsotek som stödjande miljö, dess inverkan pÄ hÀlsa och förmÄgan att ta ansvar för den egna hÀlsan

BAKGRUND. I samarbete mellan vÄrd regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera HÀlsotek bildats för att göra hÀlsoinformation tillgÀnglig och för att underlÀtta för allmÀnheten att ta ansvar för sin egen hÀlsa. Sedan tidigare utvÀrdering av HÀlsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av HÀlsoteket bland vÄrdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, sÄ har HÀlsoteket arbetat med aktiviteter sÀrskilt riktade till mÀn. Flera av aktiviteterna som var riktade till mÀn har sedan lagts ned. I utvÀrderingen frÄn 2008, uttryckte HÀlsotekets manliga besökare att de inte kÀnde sig bekvÀma pÄ HÀlsoteket, och att de kÀnde sig utanför.

Motivation pÄ grÀsrotsnivÄ : Kommunikation och delat ansvar för bÀttre resultat

Varje organisation Àr ett resultat av de individer som ingÄr i den, och dÀrför Àr det sjÀlvklart att organisationen och dess mÄl pÄverkas av den rÄdande motivationsnivÄn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetarna i en organisation, och hur den motivationen yttrar sig i den dagliga verksamheten. SÀrskilt har vi intresserat oss för hur stor pÄverkan kommunikation mellan olika organisationsnivÄer har pÄ motivationen samt vilken effekt ansvarsfördelningen har pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. För att uppnÄ det hÀr har vi valt ut ett fallföretag, ISS Landscaping i Linköping, och genomfört en kvalitativ fallstudie genom observationer och intervjuer. Baserat pÄ insamlad information och teori pÄ omrÄdet har vi kunnat dra en rad slutsatser om vilka faktorer som pÄverkar motivationen.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->