There is an irregularity in the interregional migration in Sweden. An increasing proportion ofthe population is drawn to the metropolitan areas, which creates problems for the smallermunicipalities and towns when their population declines. At the same time, our whole societyis faced with a great challenge: we need to redirect towards a sustainable development, wherethe environmental issues are discussed and dealt with to secure that all present and futuregenerations are given equal opportunities to live a good life.The aim of this study is to, focusing mainly on the environmental dimension of thesustainability concept, examine the attractivity of housing with sustainability claims. Toanswer this, three research questions were used:? Was the migration motive to reduce their environmental impact a part of the decision tomove, among migrants who had moved to housing with sustainability claims?? If the motive was a part of the decision, how much impact did it have compared to othermigration motives?? Which factors in housing aiming at sustainability are considered important by peopleliving in housing with sustainability claims?The research questions have been answered using quantitative data, gained in the form of selfadministeredquestionnaires which were distributed in four different residential areas withsustainability claims in the county of Västra Götaland, Sweden.

Bestämmelser om användningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL är dessvärre ett komplext och svårtillämpat regelverk. Sedan PBL:s ikraftträdandet har behovet av en mer lättförstådd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med särskilt fokus på mindre avvikelser från detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jämförelse med motsvarande bestämmelser i nya PBL och därefter sökt fastställa bestämmelsernas framtida rättstillämpning med utgångspunkt i nya PBL.Bestämmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rättspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rättsläget. Bestämmelsen om mindre avvikelser från detaljplan har dock varit svårtillämpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor påverkar hälsan.Kurs: Projektkurs i arbetshälsovetenskap, magisternivåLärosäte: Högskolan i Gävle.Socialsekreterare är en yrkesgrupp där sjukskrivningar är vanligt förekommande på grund av tillstånd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gällande socialsekreterares arbetssituation tyder på att det finns behov av att titta närmare på faktorer som påverkar hälsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hälsa. Det saknas dock en djupare förståelse och förklaring till vad det är i de sociala relationerna som påverkar hälsan utifrån socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor påverkar hälsan.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnät. Detta examensarbete gick ut på att med datormodellen samt med tryck- och flödesmätningar ge svar på ledningarnas kondition vad gäller råhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt läckagepotentialen i ledningarna. Målet var att få en så pass välkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmätta och det beräknade värdet kunde detektera en flödesförändring, vilket i sin tur kunde bero på ett läckage. Modellen ska kunna användas som ett direkt läckageanalysinstrument. Beräkningsmetodiken som använts är State Estimation, som baseras på minsta kvadratmetoden.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare beskriver sitt lärarledarskap och vilka uppgifter och ledarskapshandlingar som formar lärarledarskapet. I vilka sammanhang och situationer utövas lärarledarskapet? Syftet har varit att undersöka hur erkänt skickliga lärare formats i möte med elever, verksamheter, skola och ledning och hur detta kan beskrivas och diskuteras i förhållande till förordningen och litteratur om teacher leadershipTeori och metod: Studien vilar på inspiration av livshistorieforskning och den variant som kallas för tematisk yrkeslivshistoria. Studien är genomförd som en kvalitativ studie med fyra ?erkänt? skickliga lärare? som utnämnts till förstelärare och genom livshistorieintervjuer.

I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka äldre personer ökar och ett omfattande vårdbehov kan skönjas. Vårdens organisation och hur den fylls med innehåll påverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen påverkar upplevd arbetstillfredsställelse och den kultur som vårdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vårdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien är att utifrån semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehållet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal äldreomsorg.

I vår analys visar vi att ProViva inte är anledningen till att Skånemejerier beslutade att satsa på en nischstrategi. Företagets ledning hade insett vikten av en förändring eftersom de inte skulle kunna konkurrera utan subventioner på den avreglerade marknaden. Genom att ta fasta på de fördelar det innebar att vara en liten och snabb aktör togs beslutet att satsa på innovativa livsmedelsprodukter med stort kunskapsinnehåll. ProViva har inte varit utan betydelse utan har befäst den nya strategin,. Skånemejerier är en kooperativ förening och ägs av de bönder som levererar mjölk till företaget.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning,FE3073, VT 2009Författare:Patricia Zell, Susanne Kalenius och Julia SvenssonHandledare:Elin FunckFöretagets kontaktpersoner:Ritha Edvardsson och Tineke van der Hoek-KarlssonTitel:Utformning av Balanserat Styrkort ? En fallstudie på TrehörnaBakgrund och problem:Balanserat styrkort har uppkommit som ett svar på kritiken mot dentraditionella ekonomistyrningen vilken endast beskriver historiska händelser. Modellen består av enuppsättning mått som ger en snabb överblick över verksamheten och de arbetas fram ur företagetsstrategi och vision. Resultatet som arbetas fram kan ses dels ur ett finansiellt perspektiv och dels uricke-finansiella perspektiv såsom kund-, process- och lärandeperspektiv. Trehörna ger uttryck för ettökat informationsbehov inom verksamheten, då den är indelad i tretton olika enheter vilka alla haren enhetschef och skilda inriktningar på det dagliga arbetet.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna på den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem åren. Livbolagen förvaltar kapital åt sina försäkringstagare som förväntar sig få utbetalningar antingen genom en traditionell försäkring, där livbolagen utlovar en bestämd avkastning per år eller genom att erbjuda fondförsäkringar. Den traditionella livförsäkringen inbringar stora summor premier som måste investeras i olika tillgångsslag. Placeringstillgångarna kommer att bli underställda det nya Solvens II direktivet som innebär att livbolagen måste anpassa sina tillgångar efter sina åtaganden.Syftet med den här rapporten är att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tänkas ha på de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förändra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgränsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgångar och kommer primärt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav på olika fastighetsexponeringarna.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.

Piteå Summer Games är en av de största internationella fotbollsturneringarna för barn och ungdomar i Europa och den näst största i Sverige. Turneringen har spelats årligen sedan starten 1990. För att turneringen ska kunna genomföras krävs idag 1650 ideellt arbetande funktionärer inom olika ansvarsgrupper. En av dessa ansvarsgrupper, värdgruppen, tar hand om de utländska lagen som besöker turneringen. De senaste åren har gruppen, till och från, haft svårt att få ihop tillräckligt med lagvärdar för att nå Piteå Summer Games strävan efter att varje lagvärd endast ska behöva ta hand om ett lag och dessutom inneha språkkompetens som matchar lagets.

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav.