Sökresultat:
1335 Uppsatser om Miljöledning - Sida 38 av 89
BRYT DEN ONDA CIRKELN! : EN KVANTITATIV STUDIE OM ARBETSMILJĂN PĂ SOCIALTJĂNSTEN
Denna kandidatuppsats Àr skriven pÄ initiativ av Utvecklings- och fÀltforskningsenheten i UmeÄ. Syftet med studien Àr att undersöka arbetsmiljön pÄ enheten ?barn, unga och familj?, som Àr en del av socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg, dÀr man arbetar med barnaskyddsÀrenden. Ambitionen Àr att ÄskÄdliggöra problematiken som rÄder pÄ enheten samt beskriva och analysera vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka socialsekreterarnas vilja att stanna kvar eller avsluta sina anstÀllningar. Studier har nÀmligen visat att hög arbetsbelastning Àr vanligt pÄ enheten och det i kombination med bristande stöd medför att mÄnga socialsekreterare vÀljer att sÀga upp sig frÄn arbetsplatsen.Studien har en kvantitativ induktiv ansats genom en enkÀtundersökning dÀr Àven kvalitativa frÄgor för besvarande fanns med.
Hinder och drivkrafter för strukturerat riskanalysarbete inom Peab
Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i
byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som
kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta
sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver
kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för
att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ
ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och
att man fÄr en sÀkrare ekonomi.
Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt
modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med
fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt
utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls. Detta
leder till att erfarenhetsÄterföringen inom företagen blir lidande och
kunskapen tunnas ut.
Hinder och drivkrafter för strukturerat riskanalysarbete
inom Peab
Riskanalys och riskhantering har pÄ senare Är kommit att bli en stor del i byggföretagens arbete för att minimera risker och pÄ sikt de kostnader som kan uppkomma under projektets gÄng och efter dess fÀrdigstÀllande. Detta sker under strukturerade former genom exempelvis checklistor och krÀver kompetens och erfarenhet, dels för att identifiera riskerna och dels för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hantera dessa. Genom att utföra riskhanteringen pÄ ett bra sÀtt har man mycket att vinna, bÄde pÄ resultatet pÄ projektet och att man fÄr en sÀkrare ekonomi. Riskhantering Àr inget nytt, men i sin strukturerade form Àr det relativt modernt inom byggbranschen. Ett flertal entreprenörer ser inte nyttan med fler dokument, utan gör sin riskanalys och kontrollerar sina projekt utifrÄn egna erfarenheter och dokumenterar lite eller inte alls.
Hostile takeovers - motÄtgÀrdernas pÄverkan pÄ aktieÀgarnas aktievÀrde
FöretagsförvÀrv Àr ett fenomen som pÄ senare Är ökat markant i Sverige. Med företagsförvÀrv menas att kontrollen över ett företag överförs frÄn en aktieÀgargrupp till en annan. Ett sÀtt att förvÀrva ett annat företag Àr genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvÀgagÄngssÀtt dÀr fusion utgör ett av dem och som uppstÄr dÄ tvÄ bolag av liknande storlekt gÄr samman under gemensamt Àgande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieÀgare.
En förÀndrad yrkesutövning : En kvalitativ studie om hur pedagoger anser sig ha förÀndrats av att starta upp en Reggio Emiliainspirerad förskola
Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster. Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.
Balanserade styrkort: en fallstudie om varför företag frÄngÄr anvÀndandet av styrkort
I förundersökningen av balanserade styrkort upptÀckte vi tidigt att flera företag frÄngÄtt modellen efter en kort tids anvÀndning, trots litteraturens positiva framstÀllning av den. Vi stÀllde oss dÄ frÄgorna nÀr företag vÀljer att frÄngÄ tillÀmpningen och utvecklingen av balanserade styrkort samt vilka faktorer som pÄverkar detta beslut. Syftet med uppsatsen blev att genom att jÀmföra företag förstÄ vilka faktorer som kan pÄverka företag att avbryta vidareutvecklingen av styrkortet. Vi valde att fokusera pÄ implementeringen och vidareutvecklingen av balanserade styrkort. Uppsatsen grundar sig pÄ en fallstudie av tvÄ företag, Plastic Technology Composites i KÄge och Centek i LuleÄ, samt intervjuer med tvÄ mycket kunniga personer inom ÀmnesomrÄdet, Christian Ax pÄ Handelshögskolan i Göteborg och Nils-Göran Olve pÄ Linköpings Universitet.
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.
FörsÀkringsrÀttslig preskription : sÀrskilt om tolkningsproblemen betrÀffande den tioÄriga preskriptionstiden
De preskriptionsregler som idag finns i försÀkringsavtalslagen, konsumentförsÀkringslagen och trafikskadelagen har visat sig vara mycket oklara och dÀrför vÄllat stora tolkningsproblem. Det största problemet har varit frÄgan om nÀr de stipulerade preskriptionstiderna skall börja löpa. Förarbetena ger ingen klar ledning i frÄgan och bÄde försÀkringsnÀmnderna och AllmÀnna ReklamationsnÀmnden har varit splittrade i sin syn pÄ problemet. I doktrinen har det pÄtalats att det rÄder brist pÄ avgöranden frÄn HD i frÄgan och det Àr först pÄ senare Är som viktiga mÄl har tagits upp i högsta instans. De problem som denna uppsats i första hand skall behandla Àr de som berör den tioÄriga preskriptionen, med utgÄngspunkt i HD-avgörandet NJA 2001 s 695 (I och II).
"VÄrdbitrÀde i hemtjÀnst." : RÄdande diskurser pÄ statlig samt praktiknÀra samhÀllsnivÄ.
Detta Ă€r en uppsats dĂ€r normer och vĂ€rderingar om vĂ„rdbitrĂ€det i hemtjĂ€nst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den Ă€ldres tjĂ€nst. Ăldreassistenten ? ett framtidsyrke samt tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal frĂ„n en hemtjĂ€nstenhet. Diskursanalysen utförs i förhĂ„llande till och i samspel med sekundĂ€rlitteraturen.
Gruppen en del av individen : en studie om hur ungdomsgruppen pÄverkar och har betydelse för individen pÄ HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn
Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.
Revir : Samverkan mellan polis och kriminalvÄrd
Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstÄr nÀr polis och kriminalvÄrd skall samverka vid ett allvarligare upplopp pÄ en av Sveriges kriminalvÄrdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundlÀggande ramverket för hur de tvÄ myndigheterna ska gÄ tillvÀga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvÄrden benÀmner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en sÀrskild hÀndelse. Det som styr hur kriminalvÄrden skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en sÀrskild hÀndelse regleras i FAP 201-1.
Den ideella och professionella verksamheten : En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer
Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.
Den svenska ledarskapsdiskursens pÄverkan pÄ chefers uppfattning om ledarskapsrollen
Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap Àr och vad som ingÄr i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rÄdande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgÄngspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig pÄ att vi under utbildningens gÄng tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring Àmnet för att fÄ en bredare förstÄelse för Àmnet. Teoretiska utgÄngspunkter för studiens genomförande, nÀr det gÀller synsÀtt pÄ ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstÄ hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de föresprÄkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.
Hur budgetlös styrning kan uppfylla budgetens syften
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur tvÄ företag som frÄngÄtt den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de anvÀnder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks Àven vilka förutsÀttningar som krÀvs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjÀlp av en deduktiv metod.  VÄr slutsats Àr att det Àr möjligt att fylla budgetens syften Àven vid budgetlös styrning.
Sund inomhusmiljö Studie av betonggolv och dess ytskikt
Detta examensarbete behandlar Àmnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits Àr att NCC, i samarbete med StÄngÄstaden AB, Àr intresserade av att fÄ reda pÄ materials pÄverkan pÄ inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping pÄ Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende.