Sök:

Sökresultat:

458 Uppsatser om Miljökvaliteter - Sida 26 av 31

Barn av vÄr stad : en studie om barns möjlighet till lek lÀngs gÄgatan i Uppsala

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö fÄ dem att leka. Leken Àr en viktig del i barnens liv, det Àr vi nog alla överens om. MenfrÄgan Àr var barnen fÄr plats att leka i dagens allt tÀtare stÀder?Det hÀr arbetet syftar till att undersöka om gÄgatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrÄn denna aspekt, kan förbÀttras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:FörÀnderlighet ? Barn fascineras av fysiska förÀndringar som vÀder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa kÀnslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen fÄr lÀttare att identifiera sigmed omgivningen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Återupplivning av ÄngsgĂ€rdet : Stadsförnyelse i centrala VĂ€sterĂ„s

VĂ€sterĂ„s Stad har i översiktsplan för VĂ€sterĂ„s tĂ€tort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att VĂ€sterĂ„s mĂ„l om en hĂ„llbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna Ă€r: ° Bygg staden inĂ„t ° Blanda bostĂ€der och verksamheter ° En ny syn pĂ„ trafiken ° StĂ€rk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen ÄngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet pĂ„ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt smĂ„husomrĂ„de.

MÀn i socialt arbetes upplevelse och hantering av könsbundnaförvÀntningar

Inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer Àr manliga socionomer underrepresenterade. Det Àr en vanlig Äsikt att det behövs fler mÀn inom omrÄdet, men förestÀllningarna om vad de skall bidra med varierar.Den hÀr uppsatsen har som syfte att nÄ en ökad förstÄelse om hur mÀn i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förvÀntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, dÀr sex semistrukturerade intervjuer genomförts med mÀn som arbetar som socionomer inom socialtjÀnstens barnvÄrd.Resultatet visar att det finns olika könsbundna förvÀntningar pÄ mÀn i socialt arbete. De flesta Àr knutna till arbetet med manliga klienter, som i de hÀr fallen antingen Àr fÀder eller mÀn som lever med barnens mödrar. FörvÀntningarna hÀrrör frÄn en komplementÀr syn pÄ manligt och kvinnligt kön som olika.

Analys och utvecklingsförslag över VÀster industriomrÄde i Landskrona

Sammanfattning Landskrona kommun och stad vÀxer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen berÀknas öka med cirka 3300 invÄnare till 2015. Det har under en tid byggts mÄnga nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist pÄ tillgÀnglig mark för nyexploateringar. NÀr den nya jÀrnvÀgsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgrÀnsen och det Àr utifrÄn denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgÄtt.

KyrkogÄrdens hotade trÀdbestÄnd : en förnyelse av trÀdarter utan ett förlorat kulturarv

TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr: HÀstkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.

Mellan hÀr och dÀr : en analys av stadens form ur ett gÄendeperspektiv

Stadens form Àr en produkt av all tidigare stadsplanering. YtmÀssigt har en stor del av vÄra stÀder vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, dÄ funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser pÄ mÄnga platser idag. Resultatet av detta menar mÄnga Àr bilens dominans, segregation, glapp i stadsvÀven och barriÀrer som mÄste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förÀndra detta genom att lÄta innerstadens kvaliteter vÀxa utÄt och knyta an till resten av staden. SÄ kallade strategiska strÄk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjÀlp en nÀra och levande stad med ökad gÄng- och cykeltrafik kan vÀxa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade pÄ sin tid Àr nu förtÀtning och sammankoppling av stadsvÀven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

De nya journalisterna: en kvalitativ undersökning av hur dagens journalistutbildningar stÄr sig i förhÄllande till de svenska tidningsredaktionerna

Under min journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket pÄ hur min roll som nyutexaminerad journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny journalist ha packat sin journalistiska ryggsÀck med under utbildningens gÄng och vilka kvaliteter mÄste hon ha för att överleva pÄ en tidningsredaktion i framtidens mediesamhÀlle?I framtidens medier Àr mÄngsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. FörmÄgan att klara av alla slags journalistiska roller, att vara multikompetent som journalist, Àr nÄgot de flesta medieutbildningar lÀr ut idag. FrÄgan Àr bara hur mycket tid som lÀggs pÄ att lÀra ut detta.

Leroplanen : En studie om drejningens hemvist i skolan

Examensarbetet undersöker kroppens lÀrande, hur det kan gÄ till nÀr man lÀr in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. FrÄgestÀllningen lyfter vilka förmÄgor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan lÀras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lÀrandet utifrÄn aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och tvÄ skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfÀllen med mÀnniskor bÄde i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt frÄn skolbarn till pensionÀrer och de har fÄtt lÀra sig grunderna i drejningsteknik.

?Allt du behöver göra nu Àr att stÄ dÀr och lÄta mig kolla pÄ dig? : En genus- och ekokritisk analys av tvÄ tecknade filmer utan mÀnskliga huvudkaraktÀrer

Vi lever i ett samhÀlle som prÀglas av tydligt uttalade och outtalade förestÀllningar kring hur mÀn och kvinnor ska vara och se ut. Dessa förestÀllningar lÀr vi oss redan som smÄ barn, genom sÄvÀl förÀldrar som vÀnner och Àven den media som stÀndigt omger oss. I tv och film presenteras stÀndigt stereotypiserade bilder av mÀn och kvinnor, ofta i miljöer som ytterligare förstÀrker det stereotypa budskapet; till exempel starka mÀn i mörka och farliga miljöer och vackra kvinnor i ljusa och varma miljöer. Eftersom media Àr en sÄ stor del av elevernas vardag valde vi att genom en kvalitativ textanalys undersöka hur genus skapas i tvÄ filmer för barn dÀr mÀnskliga karaktÀrer saknas, samt undersöka huruvida olika miljöer anvÀnds för att förstÀrka intryck. UtifrÄn ett genus- och ekokritiskt perspektiv analyserade vi sedan filmerna Bilar (2006) och Wall-E (2008).Genom vÄr analys har vi kunnat dra slutsatsen att genus skapas tydligt Àven i kontexter dÀr mÀnskliga karaktÀrer saknas, ofta med hjÀlp av olika miljöer som anvÀnds för att förstÀrka olika stereotypa budskap.

K3 eller IFRS för onoterade företag som har utlÀndska dotterbolag : Skillnader mellan regelverken och dess innebörd

I denna studie har jÀmförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprÀttande av koncernredovisning för onoterade företag som har utlÀndska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation anvÀndes. Problemet som studien har utgÄtt ifrÄn Àr översÀttningen av utlÀndska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS anvÀndas av samtliga noterade företag av EU:s medlemslÀnder vid upprÀttande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 vÀljas.

Flens stadskÀrna : gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna

Detta examensarbete handlar om att utveckla ett gestaltningsprogram för Flens stadskÀrna och dÀrigenom skapa en stad med bÀttre orienterbarhet, tillgÀnglighet, trygghet och med förstÀrkt identitet. Ett gestaltningsprogram har gestaltande avsikter och Àr en samling riktlinjer som anvÀnds inom arkitektur, stadsbyggnad samt infrastruktur för att skapa en sammanhÄllen stadsmiljö (Tornberg 2008). Flen Àr en stad belÀgen i hjÀrtat av Sörmland och har drygt 6000 invÄnare i staden och 16 000 invÄnare i kommunen. Staden vÀxte fram som ett stationssamhÀlle lÀngs med vÀstra stambanan dÄ denna öppnades för allmÀn trafik Är 1862. SamhÀllet blev en viktig knutpunkt nÀr jÀrnvÀgen mellan GrÀngesberg, Eskilstuna, Flen och Oxelösund stod klar 1866. Flen blev ett municipalsamhÀlle Är 1902 och 1949 en stad.

Grönytefaktorn - ett pussel med bostadsgÄrdens grönska :

VÄra stÀder utsÀtts idag för hÄrt tryck i form av förtÀtning och exploatering. Allt för ofta tas grönytor och naturomrÄden i ansprÄk för att vi ska kunna förses med bostÀder, industrier, parkeringar o.s.v. GÄng pÄ gÄng poÀngteras det dÀremot hur viktiga gröna utemiljöer Àr för oss mÀnniskor och inte minst för vÄr miljö. För att komma i bukt med detta vÀxande problem utformade man i Tyskland en metod för att sÀkerstÀlla andelen grönytor vid exploatering. I samband med bomÀssan Bo01 i Malmö introducerade man för första gÄngen metoden i Sverige, den kom att kallas grönytefaktor och grundar sig pÄ den tyska modellen (biotopflÀchenfaktor). Syftet med grönytefaktorn Àr att skapa en attraktiv miljö för mÀnniskor, att gynna den biologiska mÄngfalden samt att förbÀttra dagvattenhanteringen i omrÄdet.

Stranden : gestaltningsförslag för lek och aktivitet i MarnÀsparken

Lekplatser, förskolegĂ„rdar och skolgĂ„rdar Ă€r nĂ„gra av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn Ă€r beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt frĂ€mjar deras hĂ€lsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehĂ„ll, kuperad terrĂ€ng och vĂ€xlighet. Den ska ocksĂ„ locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spĂ€nnande, utmanande och vĂ€cka barns nyfikenhet, upptĂ€ckarglĂ€dje och entusiasm. ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfĂ€lliga ur flera synpunkter.

Återupplivning av ÄngsgĂ€rdet - Stadsförnyelse i centrala VĂ€sterĂ„s

VĂ€sterĂ„s Stad har i översiktsplan för VĂ€sterĂ„s tĂ€tort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att VĂ€sterĂ„s mĂ„l om en hĂ„llbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna Ă€r: ° Bygg staden inĂ„t ° Blanda bostĂ€der och verksamheter ° En ny syn pĂ„ trafiken ° StĂ€rk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen ÄngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet pĂ„ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt smĂ„husomrĂ„de.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->