Den 11 september 2001 kapades fyra passagerarflygplan i USA för att sedan flygas in i Pentagon och World Trade Center. Händelserna 2001 fick stort genomslag på flygmarknaden som upplevde sitt största efterfrågefall någonsin. Ett företag som agerar på en krisdrabbad marknad tvingas vidta åtgärder för att hantera de förändrade villkor som uppstår som en följd av krisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida dessa krisåtgärder påverkar företagets organisation även efter att krisens direkta påverkan på företaget upphört. Vi har undersökt detta genom att se till hur det skandinaviska flygbolaget SAS hanterade krisen den 11 september 2001 och huruvida de krisåtgärder som vidtogs står att finna även i företagets organisation våren 2006.

Den 11 oktober 2011 publicerades en artikel i DN som handlade om äldre- och omsorgsboendet Koppargården. Artikeln blev startskottet till det som skulle bli en omfattande förtroendekris för Carema Care, företaget som driver Koppargården. Den 22 december bad representanter för KKR och Triton, riskkapitalbolagen som äger Carema Care, om ursäkt. I uppsatsen undersöks hur krisen skildras och varför samt vad det är som gör det till en kris som KKR och Triton känner sig nödgade att be om ursäkt för.Det material jag har undersökt i uppsatsen är fyra debattartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nätsidor. Genom ideologikritik, som genomförs med hjälp av Toulmins argumentationsmodell och framing, tar jag reda på vilken syn på krisen som kommer fram och möjliga förklaringar till varför det är just den bilden av krisen som skildras av respektive aktör.Det blev snabbt tydligt att detta inte enbart var en fråga som handlade om praktisk vård, utan det allra viktigaste verkade vara driftsformen och hur man skulle kontrollera den genom olika system. En ambivalent syn på en fri marknad och konkurrens blir synlig i argumentationsanalysen.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

I denna uppsats analyseras åtta artiklar publicerade av fyra stora, svenska dagstidningar. Syftet med analysen är att analysera välgörenhetsorganisationen Röda Korsets kriskommunikationsstrategier under organisationskrisen där styrelseordförande Bengt Westerbergs arvode är i nyhetsmediernas fokus. De frågor som uppsatsen besvarar är: Hur framställs Röda Korset i dagspressens rapportering om Bengt Westerbergs arvode? Hur tycks Röda Korsets inställning, i artiklarna, till krisen vara? Använder organisationen sig av någon kriskommunikationsstrategi? I analysen av artiklarna används van Djiks kritiska diskursanalys som analysmetod. De teorier som resultatet sen kopplas till är teorier om organisationskriser och kriskommunikationsstrategier, det vill säga apologia, mediedrevet och dess egenskaper samt diskursteori.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas kriskommunikativa försvar efter kritiken som uppkom mot partiet i samband med högerextremisten Anders Behring Breiviks massmord på Utöya 2011. I detta har jag ur ett narrativt perspektiv undersökt partiledaren Jimmie Åkessons förklaring till krisen och hur denna samspelar med partiets interna berättelse. Den första delen av resultaten visar att Åkesson strukturerar ett narrativ där uppkomsten av krisen för Sverigedemokraterna förklaras genom att det bedrivs en häxjakt på partiet. Den andra delen av resultaten visar att Åkesson genom dikotomisering använder den uppkomna krisen för att förstärka Sverigedemokraternas roll som antietablissemangsparti. I hans krisberättelse tillskrivs kritikerna och Breivik liknande egenskaper, vilket betyder att de står som en gemensam bov i narrativet.

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Titel: Vilken bank väljer du?  ? En nyckeltalsanalys av de fyra storbankerna i Sverige  Bakgrund och problem: Under 2008 drabbades världen av en ekonomisk kris. Krisen har påverkat de svenska storbankerna, framförallt genom ökade kreditförluster. De ökade kreditförlusterna uppkom på grund av olika faktorer men framförallt till följd av bankernas exponeringar i Baltikum. I denna studie ska det undersökas om någon bank klarat sig bättre än de övriga men även om man kan avläsa några försämringar på grund av den ekonomiska krisen.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

Bakgrund: I en artikel i nättidningen E24 menar Isacson (2009) att den finansiella krisen uppdagat att förtroendet för de svenska storbankerna har minskat och det visar sig genom att många kunder valt att lämna sin bank. När kunderna inte längre är lika lojala som de varit tidigare är det viktigt att bankerna arbetar med att återfå kundernas förtroende. Då bankerna är en del av tjänstesektorn innebär det att de anställda är av stor betydelse för att kunderna ska välja en specifik bank och därför spelar rådgivarna på kontoren en viktig roll i förtroendeskaparprocessen.Syfte: Syftet med studien är att utifrån rådgivare på de svenska storbankerna Swedbank, SEB och Handelsbankens perspektiv identifiera hur kundernas förtroende byggs upp och bibehålls för respektive bank. Studien undersöker även hur svårigheter som framträder vid en förtroendeupplösning hanteras.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer med 14 rådgivare och två kontorschefer på tre olika banker i tio olika städer.Slutsats: Hur förtroendet byggs upp och bibehålls hos kunderna är likartat hos de olika bankerna även om det finns skillnader i deras sätt att arbeta. Förtroendeskaparprocessens tyngdpunkt läggs på det personliga mötet.

Tidigare studier har visat på att en finansiell kris leder till en minskad förekomst av earnings management som anses vara ett stort problemen i modern redovisning. Denna uppsats undersöker earnings managements förekomst bland svenska företag och hur den påverkas av en finansiell kris samt om det finns skillnader mellan olika branscher. Vi använder en modifierad variant av Jones modell för att mäta de diskretionära periodiseringarna, som likställs som earnings management, och jämför sedan förekomsten av earnings management före och under krisen samt mellan de fyra branscherna som studerats. Vi finner inte några skillnader i earnings managements förekomst innan och under finanskrisen men vi kan se att branschen Sällanköp i större utsträckning än övriga studerade branscher bedriver earnings management. Vår förklaring till detta är att övervakningen av företagens redovisning är generellt sett bra vilket minimerar möjligheten att bedriva earnings management men att det kan finnas brister för branschen Sällanköp..

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats.I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen..