Sökresultat:
8015 Uppsatser om Miljökrav - Sida 66 av 535
Nyhetsbrev för e-handeln : Vad man bör veta nÀr man designar nyhetsbrev för modebranschen
This thesis gives the reader an understanding for newsletters within e-commerce, and how to work with them as a channel for marketing. Furthermore it explains the technical and graphical demands, and how to ensure that the newsletter reaches the intended receivers.A successful newsletter can entice people to shop, but can also help to strengthen a brand and the relationship between the customer and the company. During the writing of the thesis, it has emerged that the most important part of a newsletter (which also determine whether or not the receiver reads the letter) are the subject heading, sender, layout, headlines,images and the deregistration link.A part from working with the different parts of the letter, the sender should also be aware of the technical and graphical demands. Since the E-mail clients are looking out forimages, fonts that are not embedded in the computer, and for questionable words there?s a big risk for ending up in a spam filter when not considering the demands.
Intern kontroll : Har bolagens arbete med intern kontroll förÀndrats sedan Koden för Svensk bolagsstyrning infördes 2005?
Inledning: Efter flera redovisningsskandaler bestÀmde Svensk nÀringsliv, med flera, att instifta Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som övervakar Koden för Svensk Bolagsstyrning. Bland det viktigaste Àr bestÀmmelser angÄende intern kontroll. Intern kontroll Àr viktigt för alla bolag och dÄlig sÄdan anser mÄnga Àr en orsak till mÄnga företagskonkurser. 2005 instiftades denna kod vars krav tvingade noterade bolag att lÀmna en rapport angÄende deras IK och att utvÀrdera sin IK för första gÄngen.Syfte: Syftet Àr att undersöka om bolagskodens införande har pÄverkat bolagens sÀtt att arbeta med intern kontroll av den finansiella rapporteringen, baserat pÄ intern kontroll rapporterna samt att jÀmföra bolagen som lyder under enbart Koden med de som Àven lyder under SOX för att se om det finns en skillnad i hur mycket förÀndring som har skett under Ären 2005-2008.Metod: Undersökningen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Studien innefattar flera Är sÄ att vi kan se en förÀndring över tiden.
Analys av lÀmplighet för anvÀndning av RFID-teknik inom Schenkers verksamhet
Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ăkade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.
NÄgra lÀrares upplevelse av sjuknÀrvaro i arbetet
SjuknÀrvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vÄrd, skola och omsorgsverksamhet och Àven visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrÄnvaro och ohÀlsa. LÀraryrket företrÀder en vÀxande kategori av yrken i det grÀnslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsÀtter ett specifikt engagemang, som oftast gÄr ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förstÄelse för sjuknÀrvarofenomenet och varför det uppstÄr frÀmst i lÀraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lÀrare jobbar trots att de Àr sjuka, samt belysa det grÀnslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknÀrvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i lÀraryrket bland annat beror pÄ det ökade kraven pÄ dokumentation och lÄg ersÀttbarhet, som en del av bristen pÄ resurser i skolan.
Upplevelsefokuserad UtstÀllningsproduktion: Hur utstÀllningsproduktion och upplevelseproduktion kan kombineras för att skapa utstÀllningar som attraherar Generation Y
DÄ samhÀllet gÄr mot ett upplevelsesamhÀlle stÀlls nya krav pÄ organisationer, och sÄ Àven pÄ museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utstrÀckning Àn Àldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande dÄ Generation Y Àr morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y Àr den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De stÀller höga krav pÄ sin omgivning och vill bli underhÄllna, vilket Àr ett behov som museerna mÄste möta.Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida upplevelseproduktionsteorier kan appliceras pÄ utstÀllningsproduktion för att skapa attraherande utstÀllningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utstÀllningen pÄ PiteÄ museum. Vi har funnit att upplevelseproduktion och utstÀllningsproduktion med fördel kan kombineras.
Om eutanasi : Kan dödshjÀlp utgöra en omvÄrdnadsÄtgÀrd i palliativ vÄrd?
Varje Är genomför cirka 1100 personer i Sverige ett suicid. Varje suicid föregÄs av i genomsnitt 10 suicidförsök. Detta orsakar förutom kostnader i form av oerhörda summor pengar för samhÀllet ocksÄ otroligt mycket lidande för anhöriga. Ambulanssjuksköterskan Àr mÄnga gÄnger den första resursen i vÄrdkedjan som den suicidnÀra kommer i kontakt med. Detta stÀller stora krav pÄ bemötandet av patienten men ocksÄ krav pÄ kunskap om medicinska ÄtgÀrder för att rÀdda personen till livet.
Odling av vedartade vÀxter i kÀrvt klimat : En studie om zonkartans anvÀndning i Norr- och VÀsterbottens lÀn
HÀrdighet för vedartade vÀxter förknippas oftast med zonkartans zonangivelser. Det Àr dock inte enbart hÀrdighetsiffran som bestÀmmer om en vÀxt Àr hÀrdig eller inte. Klimatet pÄ platsen Àr en avgörande faktor för hur en vÀxt klarar sig eller inte. Via en enkÀt tog jag reda pÄ vad odlare i Norr- och VÀsterbottens lÀn tycker om zonkartan och hur de anvÀnder sig av den nÀr de vÀljer vedartat vÀxtmaterial. NÀstan alla odlare stÀller sig positiva till zonkartans zonangivelser. De pÄpekade dock brister med anvÀndandet av den dÄ den inte tar hÀnsyn till vÀxtens proveniens, lokalt klimat eller vÀxters krav pÄ odlingsplats vilket Àr viktiga faktorer som pÄverkar hÀrdigheten hos vÀxten.
Finns den medvetna konsumenten? : en studie om konsumenters köpbeteende gentemot mÀrkta produkter
Syfte: PÄ senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frÄgor och miljöfrÄgor, med andra ord arbete med CSR-frÄgor, ökat drastiskt. Konsumenter Àr en av intressentgrupperna som sÀtter press pÄ företag att tillverka produkter pÄ ett ansvarsfullt sÀtt. Dessa konsumenter stÀller krav pÄ företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sÄdana företag inte alltid resulterar i köp av ?goda? produkter.
Ny i yrket - ny pÄ arbetsplatsen: En undersökning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever sin första tid i yrket
Sjuksköterskeutbildningen har sedan dess start i mitten av 1800-talet utvecklats frÄn att ha varit en rent praktiskt inriktad yrkesutbildning till en mer teoretiskt inriktad högskoleutbildning. Denna utveckling har fortsatt vilket innebÀr att klyftan mellan teori och praktik har ökat ytterligare.Mot denna bakgrund Àr syftet med uppsatsen att undersöka vilka krav pÄ lÀrande den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever i den situation hon stÄr inför, nÀr hon med en huvudsaklig teoretisk utbildning möter den kliniska praktiken, samt att analysera hur sjuksköterskorna kan stödjas i att hantera situationen. UtifrÄn vÄrt syfte har vi valt att utföra en empirisk undersökning, dÀr vi har intervjuat sju sjuksköterskor frÄn Helsingborgs lasarett. Den kvalitativa ansatsen föll naturligt dÄ vi sökte en djupare förstÄelse för sjuksköterskorna och deras situation.I vÄr undersökning kommer vi fram till att det Àr svÄrt för nyutexaminerade sjuksköterskor att ta sig an de krav pÄ kompetens som yrket stÀller. För att klara av situationen behöver de stöd och handledning bÄde frÄn Helsingborgs lasarett och frÄn arbetskamraterna.
Hantering av stokastisk efterfrÄgan utan prognos i en försörjningskedja - En studie av tre grossister
Bakgrund: Att hantera en stokastisk, kraftigt varierande, efterfrĂ„ganutan prognos stĂ€ller stora krav pĂ„ de leverantörer som ska försörjakunden. Elektroskandia Ă€r grossist av det installationsmaterial som krĂ€vsvid installation av mobila basstationer. För att fĂ„ en bredare förstĂ„else avdetta omfattas Ă€ven tvĂ„ andra grossister, Swedol och WĂŒrth, i dennastudie.Syfte: Det allmĂ€nna syftet med denna studie Ă€r att skapa en förstĂ„else förhur grossistföretag hanterar en stokastisk efterfrĂ„gan. Specifikt utrederstudien hur Elektroskandia utan prognos kan hantera kundernasstokastiska efterfrĂ„gan, för att kunna möta deras krav samtidigt somlagervĂ€rdet inte fĂ„r stiga till vĂ€ldigt höga nivĂ„er.Metod: I denna studie anvĂ€nds ett induktivt angreppssĂ€tt vilket innebĂ€ratt teorin Ă€r resultatet av studien. Empirin i denna studie har samlats ingenom kvalitativa intervjuer pĂ„ tre olika grossistföretag.
"Ăven byrĂ„krater kan vara icke stelbenta" : - en empirisk studie över samverkan mellan myndigheterna i rĂ€ttskedjan
Uppsatsen Ă€r en fallstudie med fokus pĂ„ myndigheterna i rĂ€ttskedjan Polisen, Ă
klagarmyndigheten DomstolsvÀsendet samt KriminalvÄrden Syftet med uppsatsen Àr att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rÀttskedjan och sÀrskilt utifrÄn fyra problem: mÄl- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begrÀnsningar samt krav pÄ förÀndring. Vidare syftar studien till att utifrÄn de identifierade hindren föreslÄ en tÀnkbar framtida modell för samverkan i rÀttskedjan. En kvalitativ metod har anvÀnts genom bl.a. intervjuer med representanter frÄn de fyra myndigheterna. Slutsatsen Àr att det finns bÄde horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rÀttskedjan.
Jag vill att du ska vara hĂ€r alltid, utan rast och utan möten; Ăkade krav tar tid frĂ„n barn i behov av stöd
Nya siffror frÄn Skolverket visar att det aldrig tidigare gÄtt sÄ mÄnga barn i förskolan som nu. Idag Àr det nÀstan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det Àr en ökning med 138 000 barn pÄ tio Är (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltÀtheten Àr oförÀndrad (a.a.). NÀr LÀroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 stÀlldes det högre krav pÄ förskollÀraren.
Med det hÀr som ingÄngsvinkel var syftet med vÄr studie att synliggöra förskollÀrarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och dÄ frÀmst hur de sjÀlva resonerar kring uppdraget och vilka förestÀllningar de har pÄ sitt arbete med barnen som befinner sig i grÄzonen.
Vi har gjort en kvalitativ studie och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollÀrare.
I vÄr analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet.
Resultatet presenteras utifrÄn tre omrÄden som hanterar: FörskollÀrare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter.
Slutsatsen av vÄr studie visar att förskollÀrarna kÀnner av de ökade kraven men försöker skapa sÄ bra förutsÀttningar som möjligt för de barn som Àr i behov av stöd.
Nyckelord: Fysisk miljö, förhÄllningssÀtt, sociala samspel, utvecklingsekologi.
Anpassning av kaross- och mÀtutrustning för sampassnings aktiviteter
Examensarbetet inriktade sig pÄ att utifrÄn ett antal definierade problemstÀllningar somframkommit under projektarbetet, finna lösningar och förslag pÄ hur Saab skall lyckas medatt utföra sampassnings analys i processutrustningen. De problem som definierades underprojektarbetet var bland annat att finna mÀtutrustning som Àr bÀttre lÀmpad att utföramÀtningar i processutrustningen Àn en Faro arm och att titta pÄ konstruktionsförbÀttringarsom kan underlÀtta och snabba upp mÀtningen av processutrustningen och att med detförslag pÄ mÀtutrustning och föreslagna konstruktionslösningar analysera om deergonomiska förutsÀttningarna blivit bÀttre. NÀr det gÀller mÀtutrustningen sÄ Àr LeicaAbsolute Tracker AT901 ett mÀtsystem som skulle fungera alldeles utmÀrkt, dettamÀtsystem skulle lösa Ätkomsten för mÀtning av stöd och styrningar pÄ ett ergonomisktsÀtt. MÀtsystemet klarar de uppsatta kraven i grundkravspecifikationen och har denmÀtnoggrannhet som efterfrÄgas. klarar en tuff arbetsmiljö att mÀta i, Àr portabel i detavseendet att den Àr tillrÀckligt lÀtt att hantera och har en idrifttagnings tid som ocksÄ Àrenligt uppsatta krav i grundkravspecifikationen.
ArbetsmiljökartlÀggning vid VA-avdelningen pÄ Tekniska
förvaltningen i LuleÄ kommun: avseende ledningssystemet för
Miljö, Arbetsmiljö och JÀmstÀlldhet (MAJ)
Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid LuleÄ tekniska universitet. Undersökningen har inriktats pÄ arbetsmiljöfrÄgor vid VA- avdelningen pÄ Tekniska förvaltningen i LuleÄ kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och JÀmstÀlldhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angÄende ansvar och uppgifter enligt MAJ upprÀttats. En implementering av ett ledningssystem Àr en förÀndring som stÀller stora krav pÄ anstÀlldas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att pÄverka detta arbete.
Karakterisering av en magnetreologisk dÀmpare
Den passiva hjulupphÀngningen Àr i moderna fordon en stor begrÀnsning dÄ allt högre krav stÀlls pÄ komfort samtidigt som trafiksÀkerheten Àr viktigare Àn nÄgonsin. Med en passiv hjulupphÀngning fÄr tillverkaren alltid göra avvÀgningar mellan komfort och vÀghÄllningsegenskaper hos sina fordon. Denna avvÀgning beror pÄ att karaktÀren hos en passiv hjulupphÀngning inte kan pÄverkas sÄ att den klarar av att absorbera underlagets ojÀmnheter och samtidigt uppnÄ maximal kontakt mellan dÀcken och underlaget vid kurvtagning.Med dagens anvÀndningsomrÄden stÀlls Àven höga krav pÄ lastningsmöjligheter.Fordonet ska sÄledes fungera lika bra olastat som fullastat. Denna rapport undersöker möjligheten att anvÀnda en magnetreologisk dÀmpare för att uppnÄ en semi-aktiv hjulupphÀngning. Med en sÄdan lösning kan dÀmparens styvhet Àndras vÀldigt fort vilket gör det möjligt att aktivt optimera hjulupphÀngningen men för att Ästakomma detta mÄste dÀmparens karaktÀr vara kÀnd.