Sök:

Sökresultat:

513 Uppsatser om Miljökonsulter - Sida 32 av 35

Energieffektiv projektering : Projektering för ett trÀffsÀkert och energieffektivt slutresultat

Byggnadssektorn uppskattas idag stÄ för nÀrmare 40 % av vÄr totala energiförbrukning, varav nÀstan 60 % utgörs av uppvÀrmning och varmvatten. FrÄn myndigheter sÄvÀl som allmÀnheten börjar högre krav stÀllas pÄ energihushÄllning i vÄrt byggnadsbestÄnd. I media duggar informationen tÀtt om nya metoder för energieffektivisering, ÀndÄ visar statistiken att mycket finns kvar att göra. FrÄgan som bör stÀllas Àr var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende pÄ energianvÀndningen i flerbostadshus. Syftet Àr att identifiera förbÀttringsfaktorer för hur projekteringen kan pÄverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Bergteknisk planering vid schaktning av bergslÀnt

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.

Brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar: Behovet av brandvatten vid olyckor med farligt gods

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.

Franchisetagarens skyddsreglering : En analys av franchiselagstiftningen i Sverige

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Behov av datorbaserad Ätkomst till Svenska KraftnÀts information om anlÀggningar : MBA-thesis in e-business

Svenska KraftnÀts (SvK) uppdrag Àr att förvalta och driva stamnÀtet för el i Sverige. AnlÀggningsbestÄndet bestÄr av ca 16 500 km 400 kV och 220 kV ledningar, ca 170 st stationer samt ca 6 000 km telekommunikationsnÀt. De Àldsta stamnÀtsanlÀggningarna byggdes under 1930-talet.Merparten av anlÀggningarna Àr byggda lÄngt innan datorstöd anvÀndes vid dokumentationen, dÀrför Àr det mestadels fysiska original i arkivet. Digitala original har levererats med nya anlÀggningar sedan mitten av 1990-talet. I dagslÀget motsvarar de digitala originalen uppskattningsvis 10-20 % av totala antalet dokument.UnderhÄll av SvK:s anlÀggningar utförs pÄ entreprenad.

Balanced Scorecard (BSC) : Organisationsreceptets popularitet i uppsatser

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och Àr ett populÀrt resultatmÀtningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det RÞvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits pÄ en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlÀtta spridning av BSC samt minska motstÄndet pÄ lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och BjÞrnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som bÄde Àr mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det Àr kategorin studenter som Àr huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för om och pÄ vilket sÀtt BSC kan uppfattas som ett populÀrt organisationsrecept.

Komponentavskrivningar ? Problematiken för fastighetsbolag

Redovisning Àr ett Àmne under konstant förÀndring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förÀndring pÄ det svenska redovisningsomrÄdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmÀnna rÄdet (BFNAR 2012:1) om Ärsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vÀgledning, K3. Reglerna ska tillÀmpas av onoterade större företag frÄn och med redovisningsÄr 2014. Regelverket K3 Àr principbaserat och dÀrmed lÀmnas det stort utrymme för det professionella omdömet.

Responsiv webbdesign eller Mobil webbapplikation med navigation och överskÄdlighet som fokus : En studie av faktorer som kan pÄverka valet av teknik

Det blir allt mer vanligt att mÀnniskor kopplar upp sig mot internet via sin smartphone, bÄde privat och i arbetet. Detta innebÀr att webbsidor mÄste anpassas för att visas i dessa enheter. Men att mobilanpassa en webbsida kan vara svÄrt nÀr det kommer till överskÄdlighet och navigation av webbsidan. Detta pÄ grund av den begrÀnsade skÀrmytan. NÀr det kommer till att mobilanpassa en webbsida talas det ofta om tvÄ tekniker, responsiv webbdesign och mobila webbapplikationer.

AnvÀndning av perspektiven mÀnniska, teknik och organisation i en processorienterad förÀndringsanalys : En fallstudie av förÀndringsÄtgÀrders möjliga inverkan pÄ verksamhet och IT-system

Verksamheter behöver ofta hantera förÀndringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förÀndringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förÀndringar som pÄverkar mÀnniskor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förÀndringar finns det ofta Àven idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affÀrsprocesser. Det finns alltsÄ en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förÀndringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka pÄ verksamheten innan de införs för att förstÄ möjliga effekter. AnvÀndning av olika perspektiv Àr ett sÀtt att förbereda sig pÄ vad förÀndringar kan innebÀra för verksamheter.Vi har i denna uppsats anvÀnt perspektiven mÀnniska, teknik och organisation, vilka har utgÄtt frÄn Rollenhagens (1997) syn pÄ dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning.

Hur uppmÀrksammas och delas tyst kunskap inom konsultföretag? : Varför Àr tyst kunskap viktigt och hur kan den tas tillvara pÄ i konsultföretag?

Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

Analys av reklamationskostnader hos Skandinaviska Byggelement AB

Syftet med denna rapport var att undersöka vilka kostnader som uppkommer i samband med reklamationer t.ex. direkta kostnader som uppkommer dÄ de anstÀllda pÄ Skandinaviska Byggelement AB (SBE) lÀgger ner tid pÄ reklamationer. SBE i Katrineholm Àr ett företag som tillverkar prefabricerade betongelement i form av plattbÀrlag och skalvÀggar. I processen för att tillverka dessa element blir det ibland fel vilket leder till reklamationskostnader för SBE. Dessa kostnader har vi lokaliserat och analyserat för att se vilka fel som Àr vanligast och kostnader för dem.MÄnga fel begÄs i projekteringsfasen dÄ man pÄ konstruktionsavdelningen sammanstÀller de ritningar och handlingar som kommer in som underlag.

Management och förÀndring : Hur managementkoncepten pÄverkar förÀndringsprocesserna

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför pÄtryckningar och krav pÄ förÀndring för att kunna följa med. OmvÀrldens krav blir allt hÄrdare och samhÀllet förÀndras allt snabbare. FörÀndringar kan vara svÄra och dÀrför kan organisationer söka rÄd, tips och hjÀlp frÄn olika hÄll. Under de senaste 20-30 Ären har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvÀrlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

Kommunikation ? mötet mellan IT-utvecklare och kund : En studie i hur IT-branschens kultur förhÄller sig till andra yrkeskulturer,och vilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan.

Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhÄller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poÀngteras att dettaÀr en mycket begrÀnsad studie dÀr jag har gjort ett stickprov i IT-branschen för att se om minaerhÄllna resultat verkade stÀmma överens med befintliga teorier och resultat frÄn nÀrliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter frÄn ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna bestÀllt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstÄ mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för pÄverkan nÀr IT-arbetare kommunicerar med personer frÄn andrayrkeskulturer och vad det kan fÄ för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig vÀsentligt frÄn andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förvÀntningarna frÄn samhÀllet i stort.

BullerskyddsÄtgÀrder vid jÀrnvÀg: Statusbeskrivning och förbÀttringsförslag

Buller och vibrationer frÄn jÀrnvÀgen pÄverkar omgivningen negativt och stÀller till problemför de nÀrboende. Trafikverket satsar dÀrför stora resurser pÄ olika skyddsÄtgÀrder för attminska störningar. BullerskyddsÄtgÀrder kan varieras genom skÀrmar och vallar i olikautföranden, fönsterbyten pÄ fastigheter och Àven inlösen av fastigheter. En effektivresursanvÀndning behövs för att nÄ mÄlen som transportpolitiken och miljöpolitiken tydligthar utpekat för en lÄngskiktig miljöanpassning.I denna studie har jag gjort en sammanstÀllning av erfarenheter genomförda bullerskyddsÄtgÀrderoch Àven pekat pÄ styrÄtgÀrder för att begrÀnsa jÀrnvÀgens bullerstörningar. Ettsamlat förslag för förbÀttringsarbeten har Àven lÀmnats som resultat.

VÀrdegrundsarbete : solklar eller urholkad process inom rÀddningsförbund

Begreppet vÀrdegrund har blivit ett samlingsbegrepp för de flesta vÀrdefrÄgor. VÀrde-grundens begrepp kan skapa förvirring av de grundlÀggande och bestÀmda vÀrdering-arna vilket kan uppfattas som oklara och skapa problem i organisationen. En gemensam vÀrdegrund fÄr mÀnniskor att kÀnna delaktighet och skapa en gemenskap. En gemen-skap och blandning av bÄde kvinnor och mÀn föresprÄkas av rÀddningstjÀnsten men har mötts av protest av vissa som uttryck; "Kvinnor Àr inte lika bra brandmÀn som mÀn" (Vikström, 2013). Syftet Àr att undersöka hur rÀddningsförbund integrerar, uppfattar och arbetar med vÀrdegrund i organisationen.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->