Sök:

Sökresultat:

4054 Uppsatser om Miljökonsekvenser - Sida 21 av 271

Delad glÀdje Àr dubbel glÀdje: en kvalitativ studie om delat ledarskap

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. VÄr metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet dÀrigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

K2-förslaget - Revisorers Äsikter om den nya kategoriseringens konsekvenser för mindre aktiebolag och dess intressenter

I syfte att undersöka vilka konsekvenser om vad det nya allmÀnna rÄdet för smÄ aktiebolag fÄr för företagen och om de kan uppnÄ en rÀttvisande bild mot dess intressenter tar studien fokus pÄ tvÄ problemomrÄden. Detta Àr tvÄ omrÄden inom redovisningen som redan idag utgör problem att visa en sanningsenlig bild av företagens ekonomiska stÀllning. Ett problem med studien var att företagare inte har nÄgon vetskap om de nya kategorierna och vad de innebÀr. Intervjuerna utgick dÀrför ifrÄn revisorer och deras Äsikter. I studien tillÀmpas en kvalitativ metod och semistrukturerade individuella intervjuer gjordes med tvÄ revisorer för att kunna pÄvisa vad konsekvenserna för företagen kan komma att bli.

IntranÀt : vilka konsekvenser fÄr ett intranÀt för kommunikationen i en mÄngfilialkedja?

I organisationer Àr det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan frÀmja den interna kommunikationen Àr ett intranÀt. Dock finns vissa problemomrÄden som bör beaktas och tas hÀnsyn till nÀr intranÀt ska agera som frÀmsta kommunikationskanal. Om anvÀndarna upplever brister i intranÀt som kommunikationskÀlla, mÄste de intranÀtansvariga inom organisationen ÄtgÀrda dessa problem.Uppsatsens undersökning gÄr ut pÄ att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mÄngfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranÀt fÄr för kommunikationen. Jag intervjuade bÄde anstÀllda och butikschefen i butikerna för att fÄ deras syn pÄ intranÀt som kommunikationskanal. För att fÄ fram sÄ bred information som möjligt och för att kunna ge ett sÄ pÄlitligt resultat som möjligt höll jag Àven en intervju med de intranÀtansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka konsekvenser ett intranÀt fÄr för kommunikationen i en mÄngfilialkedja.

Basel II och dess betydelse för LÀnsförsÀkringar Bank efter implementeringen 2007

Syfte: Sedan februari 2007 tillÀmpar LÀnsförsÀkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förvÀntades fÄ olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolÄnemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har pÄverkat LÀnsförsÀkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förÀndrats? Hur har banken pÄverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolÄnekunderna? För att uppnÄ huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:KartlÀgga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar.

Interorganisatoriskt samarbete: informationsutbyte mellan smÄ och stora företag

Varor som köps och sÀljs Àr ett resultat av ett komplext nÀt av relationer mellan företag. Effektivisering av dessa relationer sker till stor del genom att information om affÀrshandlingar börjar överföras elektroniskt. Stora företag har en annan makt och styrka Àn smÄföretag och kan tvinga de smÄ att införa olika tekniska lösningar. SÄdana pÄtryckningar kan leda till att införandet sker utan nÄgon genomtÀnkt strategi och dÀrmed uteblir fördelarna av teknologin. Syftet med denna uppsats Àr att visa vilka attityder som finns i stora företag till affÀrsrelationer och informationsutbyte med smÄföretag och hur dessa attityder pďverkar affÀrsrelationerna.

En frikoppling mellan redovisning och beskattning ? En studie av möjliga konsekvenser

Sverige har under lÄng tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebÀr att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen Àr att ett samband gör det relativt enkelt att upprÀtta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav pÄ sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband Àven goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen Àr korrekt.Sambandet Àr dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig pÄ redovisningen, krÀvs det att redovisningens principer överensstÀmmer med beskattningens mÄl.

Fr?n specialpedagogisk kompetens till specialpedagogiska yrkesroller i den svenska elevh?lsan - en inneh?llsanalys av proposition och remissvar om nya skrivningar i skollagen

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

?I Sverige fÄr vi inte slÄ vÄra barn, punkt!? - en studie om aga och kulturella betingelser

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Kategorisering inom grundskolan : elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med detta arbete har varit att utifrÄn olika professioners uppfattning belysa och fÄ förstÄelse för och kunskap om vilka faktorer som pÄverkar barn, som befinner sig i grÀnszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rÀtt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebÀra. I studien anvÀnds en kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist pÄ tid för undervisning samt brist pÄ resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fÄtt en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

SkilsmÀssans konsekvenser - upplevelser av problem och stöd vid separation

SkilsmÀssa Àr en vanlig samhÀllsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer fÄr genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer pÄverkar den individuella anpassningsförmÄgan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmÀssa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta separerade personer. Resultatet tolkades med hjÀlp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Erfarenheter av dagligt liv med benskörhet: En litteraturstudie

Benskörhet Àr en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba bÄde mÀn och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lÀttare uppkommer. MÀnniskor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smÀrta och livsstilsförÀndringar Àr vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för mÀnniskor som lever med benskörhet. Studiens syfte Àr att beskriva mÀnniskors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

SkattemÀssiga konsekvenser vid delning av aktiebolag genom underprisöverlÄtelser

This thesis conserns the new laws about restructuring. The writers major task has been to analyse and to show which circumstanses different situations of restructuring may cause..

Klandertalan vid ombildning frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt : Hur klandertalan kan undvikas samt konsekvenser av att klandertalan bifalls

I och med att det i dagslÀget rÄder osÀkerhet kring verkan av klandertalan Àr det ena syftet med denna kandidatuppsats att utreda hur en klandertalan kan undvikas, samt vilka konsekvenser som skulle kunna uppkomma för fastighetsÀgare ifall klandertalan bifalls efter att köpeskilling erlagts. Vidare avses att utreda huruvida det blir olika utfall beroende pÄ huruvida lagfart beviljats eller ej. Ovan nÀmnda syfte Àmnar resultera i rekommendationer för hur fastighetsÀgare kan undvika att stÀmmobeslut angÄende ombildning utsÀtts för klandertalan.Det andra syftet Àr att granska vad som fordras för att reglerna i 9 kap 19 § BRL skall anses uppfyllda, samt hur prövningen av stÀmmobesluten gÄr till, bÄde hos Bolaget och hos övriga inblandade myndigheter och huruvida denna granskning kan anses vara rimlig. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vad som Àr en rimlig granskning utifrÄn fastighetsÀgares perspektiv.Det övergripande syftet gÀllande ovanstÄende Àr att utreda huruvida det finns behov av att lagtexten eventuellt bör förtydligas, eller Àndras, för att klargöra den osÀkerhet som rÄder inom omrÄdet..

Att upprÀtthÄlla en identitet genom konsumtion : - en sociologisk studie om studenters identitet inom en konsumtionskultur

Ambitionen med uppsatsen Àr att medvetandegöra lÀsare om konsumtionskulturen och hur den kan pÄverka individers identitet. Forskning visar pÄ att vi lever i en konsumtionskultur som pÄverkar mÀnniskors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet Àr sÄledes att öka förstÄelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien Àr av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av Ätta intervjuer av studenteter pÄ Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrÄn teorier om konsumtionssamhÀllet (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

VÄrdkvalitet - en frÄga om tid hos sjuksköterskor

Det Àr inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte Àr tillfredsstÀllande. Stress Àr ett vanligt förekommande i arbetslivet, frÀmst hos vÄrdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som mÄste följas för att en god arbetsmiljö och hög vÄrdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hÀlso- och sjukvÄrdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vÄrdkvalitet pÄverkas av hög arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->