Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

Detta examensarbete har utförts för trägolvtillverkaren Tarketts räkning och syftet har varit att utvärdera en särskild metod som färgar trä. Metoden innebär att trä behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en färgändring påstods erhållas. Målet har varit ge de nordiska träslagen björk och bok en mörkare färg som liknar exotiska trädslag.För att utvärdera metoden genomfördes först en teoretisk utvärdering för att få förståelse för vad som händer i träet när det utsätts för denna behandling och sedan en praktisk utvärdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att träet verkligen får en viss färgändring genom att behandla det enligt den särskilda metoden. Hur stor färgförändring som erhålls beror främst på processens temperatur men även tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnådd färg vid bestämda parametrar är konstant och den erhållna färgen är dessutom beständig.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

Examensarbetet på 30 högskolepoäng (hp) var utfört under 2011 på LKAB. Syftet var att kartlägga och analysera interaktionen mellan entreprenörer och LKAB inom verksamheten bergtransporter i Malmberget och Kiruna gruva. Examensarbetet tydliggör begreppen arbetsgivaransvar och samordningsansvar. I den svenska gruvnäringen har det successivt blivit allt vanligare att nyttja entreprenörer med olika typer av kompetenser. Det förekommer både huvudentreprenörer och flera led av underentreprenörer.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: Småföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mål är att fler ska våga starta egna företag och att fler företagare ska våga satsa för att växa. I Lissabonprogrammet står det att man vill skapa ett europeiskt mervärde där små och medelstora företag måste få bättre tillgång till kapital och lån så att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att småföretag ofta har svårt att hitta rätt finansieringsform. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur våra undersökta småföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingår följande frågeställningar:?Hur finansierar småföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvårigheter har småföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? Avgränsningar: Vi har undersökt tre svenska småföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvårigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre småföretag. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer bestående av en serie öppna frågor som bygger på en förutbestämd intervjuguide kring vårt tema.

Unga tillväxtföretag är svåra att värdera då tillgången till information är bristfällig. En potentiell investerare måste därmed uppskatta det unga tillväxtföretagets framtida utveckling då trender inte kan spåras i historisk data. Osäkerhetsfaktorn, såväl som den höga risken för misslyckande, måste således vägas in. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur värderingen av unga tillväxtföretag går till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. Vårt delsyfte är även att urskilja de faktorer som styr priset på ägarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vår frågeställning och för att få en djupare förståelse för de faktorer som inverkar på värderingen samt få en inblick i det mänskliga beteendet i investeringsprocessen.

Problembakgrund och problemdiskussion:Vissa personer har tack vare sin position i företagen tillgång till mer information om verksamheten än den vanliga investeraren. Ett exempel på en sådan person är den verkställande direktören. På grund av den informationsasymmetri som uppstår har den verkställande direktören bättre förutsättningar för att bedriva handel med aktier i sitt eget företag. De skulle således kunna generera överavkastningar med hjälp av denna information, vilket ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen.Problemformulering:Kan investerare uppnå högre riskjusterad avkastning genom att investera i aktier där den verkställande direktören äger en större andel av företaget?Syfte:Huvudsyftet är att utreda huruvida företag med en verkställande direktör med ett högt aktieägande i det egna företaget även leder till att avkastningen på aktiemarknaden är hög.

Syfte:Varje år tas ett stort antal investeringsbeslut i svenska företag. Dessa beslut är inte bara viktiga för företagen själva utan också för samhället i stort. För att, i ett företag, kunna ta ett beslut om en investering finns ett antal metoder som man kan använda sig av. Studiens syfte är att ge en övergripande bild av hur svenska noterade företag använder sig av dessa metoder. Studien ska också visa på orsak-verkan samband mellan företags egenskaper och vilka metoder företagen väljer att använda sig av.

En av flera effekter av globaliseringen är den ökade konkurrensen mellan städer, regioner och länder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utländska investeringar och invånare har blivit alltmer påtagligt och därför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. Då Gotland förlorade flera arbetstillfällen under 2000-talet förstod näringslivet och kommunen att en åtgärd var nödvändig. Under 2007 påbörjades därför ett omfattande arbete med Varumärket Gotland. Våren 2008 var varumärkesplattformen till slut färdig tillsammans med Vision 2025 som består av ett antal visionsmål för Gotland.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stärka sitt varumärke.

Miljöfrågor har fått en allt större betydelse i dagens samhälle, så även i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader är långt mer energieffektiva än byggnader som uppfördes för bara något årtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar på de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnåla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hämta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt ägd energiproduktion för el via vindkraft och värme via solfångare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. På det sättet kan man uppnå större volymer, minska energiförluster och få en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jämfört med fastighetsspecifika energilösningar så som exempelvis bergvärme.Skanska tänker sig att dessa anläggningar på ett eller annat sätt långsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som är anslutna till anläggningen. Det har dock efter granskning av gällande fastighetsrättslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svår att åstadkomma rent fastighetsrättsligt.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och är ett av världens mest trafikerade sund. När utskeppningen av olja från Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar även risken för ett oljeutsläpp på havet. För att kunna hantera ett oljepåslag arbetar kustkommunerna i Skåne Nordväst med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. Målet med denna rapport är att arbeta fram ett underlag som kan användas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepåslag i Skåne Nordväst.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt.Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.