Den 16 december 2002 beslutade Europaparlamentet om direktivet 2002/91/EG "Om byggnaders energiprestanda". Detta direktiv innebär att EU vill minska unionens importberoende inom energiområdet genom att effektivisera energianvändningen i byggnader. Sverige har som medlem i EU ett krav på att införliva detta direktiv i landets lagstiftning. Olika utredningar har gjorts i detta syfte och pågår fortfarande. Den 16 mars 2006 överlämnades propositionen 2005/06:145 "Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande" till riksdagen. Uppsatsen vill lyfta fram om, och i så fall hur fastighetsbranschen förberett sig inför det kommande systemet med energideklarationer.

Denna rapport är resultatet av en studie som utförts på initiativ av Holmen Skog och Stora Enso. Syftet har varit att analysera i vilken utsträckning man med hjälp av CTI-teknik (Central Tyre Inflation, som innebär varierbart lufttryck i däcken på lastbilar), på ett kostnadseffektivt sätt, kan öka tillgängligheten på virke under de perioder då vägarnas bärighet är nedsatt.Dåliga vägar skapar stora problem för skogsindustrin främst under perioder av tjällossning eller rikligt regn. Studier visar att med CTI på lastbilar minskar påfrestningarna på vägarna och vägar som normalt inte är framkomliga under tjällossningsperioden kan bli körbara. På så vis förhindras att virke ligger oåtkomligt vid avstängda vägar och lagerhållningen av virke inför tjällossningsperioderna kan minskas.Studien har utförts i tre steg och ett skogsdistrikt i Ludvikatrakten har valts som försöksområde. Först har en analys gjorts av hur mycket virke som trots allt finns tillgängligt under tjällossningsperioderna och hur långt det räcker för att täcka industrins efterfrågan.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.

Det globala miljö- och klimathotet har gjort att företag i allt större utsträckning försöker minska sin klimatpåverkan. Genom miljöinvesteringar ? investeringar som är ämnade att minska miljöpåverkan- kan företagen både minska klimatpåverkan och förbättra sin image. Syftet med studien är att undersöka hur ett etablerat företag med vinstintresse arbetar med miljöinvesteringar som inkluderar ickemonetära värden. Den här uppsatsen har använt sig av en kvalitativ forskningsansats där en fallstudie har gjorts av ett tillverkningsföretag.

Organisationer investerar mycket resurser inom informationsteknologi (IT). Många av dessa investeringar är i förhoppning om att öka användarnas produktivitet och utförande. Införande av en IT-lösning som ingen använder kan inte ses som lyckad utan lösningen i sig måste användas för att man skall kunna utvärdera dess effektivitet. Införande av en IT-lösning, som i hög grad används, kan inte heller bara på grund av användandet ses som tillfredställande. Vårt syfte är att belysa användning av IT och definiera hur man med hjälp av användningen ska mäta framgång hos en IT-förändring.

Allt fler svenska företag och organisationer väljer att etablera sig utomlands och Turkiet är en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det är ett billigare land än Sverige när det gäller arbetskraft, levnadskostnader samt det är billigare produktionskostnader där .För att bli framgångsrik på en främmande marknad är det viktigt att besitta kunskap om affärskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden är idag högintressant för den internationella industrin. Det sker ständigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svårigheter de stöter på samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet sträcker sig ut över en lång tid. Turkiet är genom sin höga tillväxt och det strategiska läget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas där.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaSyftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen.

Det är en stor variation mellan länders ekonomiska tillväxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer är att länderna har olika nivåer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med både positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivåer är några av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan på ett lands ekonomiska tillväxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie är att undersöka hur korruption påverkar ekonomisk tillväxt.Den empiriska metod som används i denna tvärsnittsstudie är en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika länder där 28 länder tillhörde OECD medan resten var länder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjära regressionsmodellen så fann författaren att korruption hade en positiv påverkan på ekonomisk tillväxt, men då fler kontrollvariabler inkluderades blev påverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Dagens konsumtionsvarumarknad präglas av hård konkurrens, där stora och små företag agerar. För att lyckas på marknaden måste alla aktörer bedriva en strategi, som passar såväl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag är att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstäckning och skalfördelar. Detta gäller även för konfektions- och ekiperingshandeln, där rikstäckande aktörer tar allt större marknadsandelar från enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former såsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Näringslivet har förändrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhållande till tillverkande företag. Denna förändring har pågått länge och det finns inga tecken på att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgångar består till stor del av mjuka värden såsom humankapital. Den traditionella redovisningen är anpassad till tillverkande företag och klarar således inte av att ge en rättvisande bild av kunskapsföretag på grund av dess mjuka värden. Då redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, såsom finansanalytiker, vid värdering av företag.

Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan både ses som en trend och som ett sätt att söka profitera på en ökad globalisering. Outsourcing är dock förknippat både med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krävs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen är att studera hur outsourcing av industriell produktion påverkar företags värde och värdestruktur.

Med fokus på ökande energikostnader har en ny utmaning uppstått hos den svenska industrin ? att minska energianvändningen. Den pulverlacktekniska ytbehandlingsindustrins energianvändning på 525 GWh per år motsvarar 0,4 % av den svenska industrins totala energianvändning. Denna bransch har länge haft ett intresse för miljöteknik och agerat framgångsrikt. Däremot har de inte prioriterat energisnåla investeringar.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.