Bravida driver ett projekt på landstingshuset i Luleå, där en kraftig energieffektivisering har inletts. Denna rapport behandlar värmebehovet för byggnaden både utifrån total elförbrukning och förluster för byggnaden. Utrustning före och efter energieffektiviseringen jämförs och utifrån detta görs en kostnadskalkyl. Totala energibesparingen efter ombyggnaden för fastigheten utifrån beräkningar är 415 MWh årligen. Den totala kostnaden för detta projekt är 12.5 Mkr men investeringskostnaden för landstingsfastigheter är 4 Mkr och resterande 8.5 Mkr beräknas vara löpande underhåll för byggnaden.

Denna rapport bygger på den kommande solcellsfasaden på kvarteret Frodeparken i centrala Uppsala. Projektet genomförs genom ett partneringavtal mellan Skanska Sverige AB och Uppsalahem. Syftet med detta examensarbete var att skapa en underhållsplan samt en investeringskalkyl för projektet. En teknisk bakgrund för solcellsanläggningar har sammanställts för att förstå hur systemet fungerar. Underhållsplanen grundas på fakta från solcellsleverantören och uppgifter från referensobjekt. Det har visat sig att solcellsanläggningar kräver väldigt lite underhåll. För att få en bred syn på investeringen har ett antal simuleringar på investeringskalkylen genomförts.

Under de senaste åren har svenska hamnar behövt ta ställning till ett antal nya produkter på marknaden som påstår sig effektivisera förtöjningen av fartyg. Det här arbetet undersöker de resonemang som företrädarna för svenska hamnar har använt när de har diskuterat investeringar i sådana alternativa förtöjningsanordningar. För att ta reda på dessa resonemang har det genomförts intervjuer med företrädarna i ett urval av Sveriges hamnar. Det har visat sig att hamnarna är positivt inställda till effektiviseringar i form av ny utrustning men att osäkerheten inblandad i ny, obeprövad teknik har än så länge förhindrat dem från att ta steget fullt ut mot en investering. De mest framträdande argumenten mot att investera är att investeringskostnaden är för hög i förhållande till förtjänsten samt att det är hamnarna som betalar och rederierna som sparar pengar. .

Rundvik sågverk ingår i SCA Timber och producerar sågade och hyvlade trävaror. Sågverket har ett integrerat hyvleri som producerar ca 85 000 m3 hyvlade produkter årligen. För att minska kostnaden för hyvlade produkter vill man öka andelen integrerad råvara till hyvleriet, dvs råvara som inte passerat justerverket. Denna ökande andel integrerad råvara kom att leda till en större andel lägre kvaliteter i hyvleriet och för att kompensera detta planerades en investering av en automatoptimerande kaplinje. Syftet med denna undersökning var att utreda vilken kapacitet och buffert kapmaskinen i en sådan investering skulle behöva för att inte utgöra någon begränsning i hyvellinjen.

Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan faktorerna som enligt en teoretisk ram påverkar en miljöinvestering och faktorerna som ingår i ett företags bedömnings-modell. Respondentbolaget begärde i ett tidigt skede att få vara anonymt och benämns därför som Företaget. Det är en multinationell koncern med verksamhet i många skilda branscher, men med fokus på norden och produkter som kan kopplas till lantbruk. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i begreppen värde och investering samt hur deras koppling till miljö och miljöinvesteringar för att identifiera de faktorer som påverkar en miljöinvestering. Faktorerna som ingår i den teoretiska referensramen och som jämförs mot respondentbolagets faktorer är:? Investeringens värdetillförsel? Investeringens miljöpåverkan? Hur investeringen påverkar produktionsförutsättningarna? Krav från samhället? KundkravKopplingen däremellan bedöms enligt en femgradig skala.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Syftet med detta examensarbete är att göra en investeringsbedömning av en anläggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel åt lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. Utgångspunkt är det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel på gårdsnivå som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgår från att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion är ett värdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har därför på uppdrag från Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning så granskas investeringen både ur ett ekonomisk och miljömässigt perspektiv. Den ekonomiska analysen består av en investeringskalkyl för två olika amorteringstider där teorier för nuvärdesanalys tillämpas.

Titel: Sorptionsteknik ? Kylteknik. ? En studie i kylteknik i kommersiella lokaler Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka och utreda om sorptiv kyla är ett ekonomiskt bättre alternativ än fjärrkyla och kylmaskiner i kommersiella lokaler. Metod: Arbetet bygger till största delen på en fallstudie. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts. Datainsamlingen har bestått av både primär och sekundärdata. Informella samtal har förts med tillverkare av olika kylsystem och med driftpersonal som har hand om driften i byggnaden i fallstudien. Slutsats: Sorptiv kyla är en lönsam, miljövänlig och energieffektiv investering som ger mervärde för både hyresgäster och fastighetsägare.

Klimatförändringar och stigande priser på elmarknaden har gjort att lågenergihusen blivit ett allt mer attraktivt alternativ när nya fastigheter upprättas. År 2014 står byggnadssektorn i Sverige för 40 % av den totala energianvändningen. Ett plusenergihus är en typ av lågenergihus som producerar mer energi än vad byggnaden kräver. Fördelen med plusenergihus är att driftkostnaden är låg. För att uppnå låg driftkostnad måste fastigheten vara utrustad med ett tätt klimatskal med ett lågt värmeutsläppstal.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling kräver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i anspråk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstå. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar är det inte motiverat att utvärdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en färskvara. Miljön företagen verkar i och själva syftet med kompetensutvecklingen påverkar också om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Denna uppsats behandlar ämnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. Utgångspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat säger att investeringsprojekt ofta får ett sämre utfall i verkligen än vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur väl det verkliga utfallet av investeringen stämmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Denna kandidatuppsats studerar förekomsten av olika typer av IT-investeringar. Detta görs inom ramen för en tidigare framtagen klassificeringsgrund för denna typ av investeringar. Klassificeringsgrunden är framtagen av Thomas Falk och Nils-Göran Olve och presenteras i deras bok IT som strategisk resurs. För att ytterligare dela in IT-investeringar efter deras funktion har vi även kategoriserat IT-investeringar som antingen nyinvesteringar eller återinvesteringar. Studien är gjord i samarbete med IKEA-IT som också utgör studieobjekt.

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.