Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Personer med demens Àr en patientkategori som sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med. Eftersom sjukdomen pÄverkar de kognitiva funktionerna, uppstÄr ofta etiska svÄrigheter inom omvÄrdnaden. Syftet med studien var dÀrför att belysa orsaker till etiska svÄrigheter i den professionella omvÄrdnaden av patienter med demenssjukdom. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av fem teman: brist pÄ kunskap, brist pÄ tid och resurser, begrÀnsad fysisk vÄrdmiljö, hotad autonomi, vÀrdighet och integritet samt bristande kommunikation. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalens brist pÄ kunskap om demens medförde svÄrigheter att identifiera olika symtom samt utföra en professionell omvÄrdnad.

Syftet med markvÀrme i stadsmiljöer Àr ofta att hÄlla gator, torg och andra relevanta markytor snö- och halkfria, till nyttan av att kunna undvika snöröjning. MarkvÀrme Àr dock en dyr affÀr och problematisk för miljön.Tekniska verken i Linköping AB Àr en kommunalÀgd koncern som bland annat producerar och levererar fjÀrrvÀrme, fjÀrrkyla och markvÀrme som en tjÀnst inom divisionen Energi. Företaget har sett ett behov att utreda möjligheten att energieffektivisera markvÀrmen, dÄ man ser att slutanvÀndningen av energi Àr för hög och kunderna inte Àr beredda att betala de priser som satts för markvÀrmen.Examensarbetet har syftat till att kartlÀgga dagslÀgets markvÀrme i Linköping och utreda förÀndringsmöjligheter som kan leda till en energieffektivisering och hur detta pÄverkar företagets produktion och kostnader.KartlÀggningen av markvÀrmen har visat att det finns ett behov av att standardisera och förbÀttra styrningen i markvÀrmesystemens undercentraler. Förslag har dÀrmed tagits fram att komplettera befintliga styrsystem, som har marktemperaturgivare, med fuktgivare, nederbördsgivare och att med den utrustningen inrikta sig pÄ prognosstyrning för att minska slutanvÀndningen av energi dÄ behovet av markvÀrme Àr litet.EnergieffektiviseringsÄtgÀrden har utretts med hjÀlp av en klimatmodell, utvecklad i ett berÀkningsverktyg för simulering av styrmetod och vÀderlek. Modellen Àr ett marktvÀrsnitt som representerar markvÀrmens konstruktion och styrning och tar hÀnsyn till vÀderlek som pÄverkar markytans temperatur.

Detta Àr en rapport om investeringskalkylering inom ett sÄgverk. För att bÀst fÄ insikt i hur investering fungerar ur ett ekonomiskt perspektiv, har ett praktiskt fall hos AB Karl Hedins sÄgverk Karbenning kalkylerats. Konkurrensen inom sÄgverksindustrin Àr idag stor. DÀrför krÀvs det ingÄende kalkyler angÄende investeringar, för att pÄ bÀsta sÀtt kunna möta konkurrensen och hÄlla god lönsamhet. MÄlet med rapporten Àr att analysera lönsamheten för en investering i en brÀdscanner pÄ Karbenning sÄgverk, utifrÄn givna data. Studien undersöker hur utfallet pÄverkas av vissa faktorer.

DÄ konkurrensen pÄ marknaden ökar mÄste företag se över sina kostnader för att kunna bli effektivare och attraktivare för kunden. En effektiv lagerstyrning har en betydelsefull inverkan pÄ verksamheters lönsamhet och kombinationen av effektivitetsvariablerna kapitalbindning, kundservice och kostnader kan orsaka mÄlkonflikter samt komplex lagerstyrning.Syftet med denna rapport Àr att utreda och föreslÄ förslag pÄ materialanskaffningsprinciper som kan effektivisera företagets nuvarande lagerstyrning med hÀnsyn till sÀkerhetspolicy, genomsnittlig kapitalbindning samt lagerhÄllningskostnad per Är.För att uppnÄ syftet har litteraturundersökningar gjorts parallellt med empiriska utredningar pÄ det aktuella företaget. Datainsamlingen har skett utifrÄn intervjuer, observationer samt datainsamling ut företagets affÀrssystem. De metoder som dÀrefter har anvÀnds för att frambringa ett resultat Àr grundade pÄ beprövade teorier.Ur företagets artikelsortiment har 1716 artiklar analyserats och klassificerats utifrÄn en ABC-analys med flera kriterier, volymvÀrde samt antal uttag frÄn lager Är 2011. Ur klassificeringen har nio olika delgrupper faststÀllts och artikelgrupperna har dÀrefter analyserats vidare i syfte att fÄ fram en lÀmplig materialstyrningsprincip för respektive grupp.

En byggnad med hög termisk massa kan lagra vÀrme i byggstommen som senare avges tillbaka till boendemiljön nÀr temperaturen sjunker. Detta har en dÀmpande effekt pÄ temperaturvariationer, vilket minskar uppvÀrmningssystemets toppbelastningar. Simuleringar har gjorts för att undersöka den termiska massans effekt pÄ uppvÀrmningsbehovet för en rad olika varianter pÄ ett smÄhus med varierande termisk massa och isolering. Termiska massan resulterade i att byggnadernas energibehov minskade med strax över 1 %. Effektbesparing Àr nÄgot högre, omkring 5 %.Med en timbaserat elprissÀttning finns möjligheten att minska uppvÀrmningskostnaderna genom att undvika att vÀrma bostaden nÀr elpriset Àr som högst.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Systemet för att behandla och distribuera förpackningsinformation, SPIS anvÀnds idag ej som det var tÀnkt. Systemet har lÄga driftskostnader i form av förvaltning och annat underhÄll. DÀremot krÀver det en stor manuell arbetsinsats för att distribuera och arkiveraförpackningsinformation. Det Àr svÄrt att motivera en utveckling av ett nytt system med hjÀlp av besparingar av driftskostnader som enda motiv. Om information blir lÀttare att fÄ fram och distribuera, samt att nya medarbetare fÄr lÀttare att lÀra sig systemet, blir en systemutveckling intressantare.

Kliniska beslut i omvÄrdnad Àr mÄnga och svÄra. MÄnga sjuksköterskor kÀnner osÀkerhet i sin förmÄga att fatta kliniska beslut. De senaste decennierna har vÄrd och omsorgen utvecklats dramatiskt. Samtidigt som denna utveckling skett sÄ har Àven kraven pÄ vÄrdpersonal förÀndrats, större strÀvan efter kvalitet, ekonomiska besparingar och en strÀvan efter minskade vÄrdtider. Detta gör att dagens vÄrdpersonal mÄste ha en större förmÄga till kritiskt tÀnkande.

VÄrt examensarbete syftar till att ta reda pÄ om skolan Àr en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi Àven ta reda pÄ hur vÄr kompetens som studie- och yrkesvÀgledare kan anvÀndas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vÄr frÄgestÀllning. Det vi har undersökt vid intervjuerna Àr hur det ekonomiska lÀget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrÄn detta och Àven har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvÀgledarnas kompetens, bÄde frÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie dÀr tvÄ personer anstÀllda pÄ stadsdelsförvaltningen, tvÄ skolledare och tvÄ studie- och yrkesvÀgledare ingÄtt.

NĂ€r en ny plattrambro byggs pĂ„verkas miljön pĂ„ ett negativt sĂ€tt, detta eftersom den krĂ€ver stora mĂ€ngder betong och armeringsstĂ„l. En av betongens huvudsubstanser Ă€r cement som stĂ„r för en betydande del av det globala koldioxidutslĂ€ppet. Även stĂ„let slĂ€pper ut en stor mĂ€ngd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebĂ€r en förvĂ€ntad livslĂ€ngd pĂ„ 120 Ă„r. Men med dagens utförande pĂ„ plattrambroar Ă€r det svĂ„rt att uppnĂ„ den förvĂ€ntade livslĂ€ngden dĂ„ broarnas belĂ€ggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40Ă„r.Denna rapport tar upp nya lösningar pĂ„ plattrambrons konstruktion dĂ€r modern injekteringsbetong kommer att anvĂ€ndas istĂ€llet för den konventionella anlĂ€ggningsbetong som idag anvĂ€nds för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har mĂ„nga fördelar jĂ€mfört med en konventionell anlĂ€ggningsbetong.

JÀrnvÀgsindustrin har under mÄnga Är varit ett verksamhetsomrÄde dÀr utvecklingen mer ellermindre stÄtt still. I dag har progressen dock Äter börjat röra pÄ sig. TÄgoperatörer runt om ivÀrlden satsar pÄ snabbare fordon i syfte att vinna marknadsandelar frÄn sÄvÀl flyg- somvÀgtransporter. I kampen om kunden vill man dock fortfarande inom jÀrnvÀgsbranschenbibehÄlla den miljövÀnliga position, i förhÄllande till andra fÀrdmedel, som tÄgtransport i allatider haft. Tillsammans med utvecklingen av nyare snabbare fordon finns det dÀrför, i dagslÀget, ett stort intresse för energieffektivisering/resursbesparing.SJ AB har under mÄnga Är bedrivit projekt för att minska tÄgens förbrukning av elektricitet.DÄ företaget, under gÄngen tid, varit föremÄl för Ätskilliga omorganisationer hareffektiviseringsarbetet inte alltid kunnat bedrivas sÄ resultatrikt som ambitionen efterstrÀvat.Avsikten med detta examensarbete Àr att sammanstÀlla genomförda samt pÄtÀnkta aktiviteter inom omrÄdet för SJs energieffektivisering.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen SĂ€tra i GĂ€vle. Den totala ytan pĂ„ alla fyra huskroppar Ă€r ca 4200m2. Ägare till fastigheterna Ă€r GavlegĂ„rdarna AB och arbetet utförs Ă„t Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen. MĂ„let med renoveringen var att sĂ€nka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, bĂ„de för uppvĂ€rmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vĂ€gvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt. Arbetet omfattar Ă€ven teoretiska beskrivningar pĂ„ funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, sĂ„som olika ventilationslösningar, funktionen hos en vĂ€rmepump, energilager samt hur solens strĂ„lar pĂ„verkar energibalansen i en fastighet. Olika Ă„tgĂ€rder för energibesparing och energiproduktion som inte Ă€r planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras Ă€ven hĂ€r, har ocksĂ„ tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att Ă„tgĂ€rda pĂ„ gamla hus nĂ€r det gĂ€ller energibesparing. Förslag pĂ„ extra Ă„tgĂ€rder Ă€r: energibesparing vid byte av belysningskĂ€llor, Ă„tervinning av grĂ„vatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av vĂ€rmesystemet samt egen produktion av el frĂ„n vinden. Resultatet av detta arbete visar att det Ă€r fullt möjligt att, efter att de presenterade Ă„tgĂ€rderna verkstĂ€llts, minska energiförbrukningen med de 60 % som mĂ„let var.

I denna studie undersöks vilka förestÀllningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanstÀllda pÄ ett större industriföretag. Avsikten Àr att ta reda pÄ om det förekommer skillnaderi förestÀllningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehÄllertvÄ delar, dels en avgrÀnsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har i studien anvÀnts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspÄ intervjuer med ett antal anstÀllda pÄ ett företaget.Resultaten av vÄr studie visar att medarbetarsamtal framstÄr som en möjlighet för utvecklingav sÄ vÀl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angÄende medarbetarsamtali bÄde kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin stÄr en bit ifrÄn hurdet praktiskt fungerar pÄ arbetsplatsen.