Uppsatsens mål är att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos människor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna påverka människor till ett större miljöintresse. Frågeställningar i arbetet är: Kan människors miljöengagemang och beteende påverkas? Hur sker sådan påverkan? Hur kan miljömedvetenhet påverkas genom stadsplanering? Varför används inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan påverkas beskrivs. Vilka strategier som används i praktiken idag tas också upp i litteraturstudien. Som ett komplement har även tre intervjuer gjorts där kommunanställda stadsplanerare beskriver metoder som används inom respektive kommun för att påverka människors miljöintresse och beteende. För att påverka människan till en mer miljövänlig livsstil kan en så kallad förändringsstrategi utformas som dels bör bygga på strategins förutsättningar och dels på de faktorer som formar människans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i två grupper, de som syftar till att påverka individens miljöengagemang och de som syftar till att påverka beteendet hos individen.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket.Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken.

Fallstudien "Faktorer som påverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populär, byggts på och förändrats sedan dess utveckling på 70-talet. Från att fokus ursprungligen legat på kostnadsbesparingar med ett upplägg där betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det är inte längre bara aktiviteter av grundläggande och repeterande karaktär som läggs ut externt, utan även mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend där fördelarna med området varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram på senare tid då det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som påverkar vad som outsourcas eller inte.

Denna uppsats behandlar översättningen av det spanska företaget Crio-Cords infor-mationsbroschyr om privat lagring av stamceller från navelsträngsblod. Den privata lagerhållningen anses av många, däribland dr Anders Fasth1, vars expertis jag haft möjlighet att använda under arbetets gång, vara en oärlig historia eftersom man i dagsläget ?inte ser någon nytta med det insamlade blodet? (Fasth, personlig kom-munikation, 2010-04-08). Källtexten (KT) är ett exempel på alla de etiskt tvek-samma uppdrag som en översättare måste ta ställning till, inte i fråga om dess inne-håll som sådant, utan i fråga om huruvida han/hon aktivt vill ta del av att föra det tveksamma innehållet vidare till ett annat språk. KT är på ytan en informativ text, och dess huvudsakliga funktion verkar vara den informativa.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt?Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Institutet säkerhetsöverlåtelse är en pantform som bland annat används vid kreditgivning för byggnad på annans mark. Säkerhetsöverlåtelse är inte lagreglerat men  erkänt genom praxis. Högsta domstolen fastställde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenären uppnår sakrättsligt skydd redan genom ingående av säkerhetsöverlåtelseavtalet.Rättsläget gällande säkerhetsöverlåtelseborgenärens utmätningsrätt är emellertid oklart. Inte minst vid säkerhetsöverlåtelsegäldenärens dubbelöverlåtelse visar det sig att säkerhetsöverlåtelseborgenärens möjligheter till utmätning är begränsade.

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhällsfastigheter, det vill säga fastigheter där olika typer av samhällsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar är att ägarna kan teckna långa hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgäst, vilket ger säkra kassaflöden i och med låg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhällsfastigheter är relativt ny för privata aktörer då dessa fastigheter tidigare ägdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sälja och istället hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsägare. Studien syftar till att identifiera de osäkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhällsfastigheter och främst vårdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vårdfastigheter från 2011 har en investeringskalkyl samt en känslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhällsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och säker investering, då de långa kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan räknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga oväntade kostnader uppstår.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Revisorsyrket är ett yrke som tidigare haft en tråkighetsstämpel på sig, ett yrke där man behövde vara en så kallad ?siffermänniska? för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen står inför stora förändringar ansåg vi att det var intressant att ta reda på mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.I denna studie har vi haft som syfte att ta reda på just vad som krävs för att bli revisorsassistent, vad det innebär att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stämmer överens med verkligheten.Som teoretisk referensram till denna studie har vi använt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyråerna i Umeå stämmer överens med den vanligaste modellen. Vi har även använt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och ställt upp Revisorsnämndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1).

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat från västvärlden till låglöneländer har det blivit en aktuell fråga hur vi omhändertar de övergivna industriområden som lämnats kvar. En trend som vuxit sig stark är att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkområden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi väljer att använda ?ekologiska? koncept och lösningar när de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgångspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och västerländsk natursyn drar jag paralleller mellan vår förändrade syn på industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrågor fått en central plats i politik och samhällsplanering har också synen på industri förändrats. Från att ha symboliserat framtidstro och välfärd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot människans och jordens existens.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Studien är skriven på uppdrag av Kubera konsult, som är ett konsult företag specialiserade på att hjälpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste åren har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige består idag av två tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare årens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering så finns det ännu väldigt lite fakta och studier om vad som påverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsättningar väljer att avböja.Studiens syfte är att utvinna en ökad förståelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som påverkar att små och medelstora företag i Norrland slutligen väljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa påverkar företagets väg genom pre-export processen. Vårt mål med denna forskning är att den ska vara till kunskap åt norrlänska företag och organisationer inriktade på att utöka exportverksamheter inom olika områden.Vi har valt att applicera teorier kring områdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. Där vi utifrån dessa delar jämför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien är små och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.