Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.

Jernhusen AB Àr ett fastighetsbolag inom transportbranschen och Àr framförallt inriktade mot jÀrnvÀgen. Jernhusen har ett uttalat mÄl att bidra till ett hÄllbart samhÀlle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi pÄ deras tÄgunderhÄllsdepÄer.Denna rapport utreder förutsÀttningarna och möjligheterna med detta.Det finns idag flera olika förnybara energikÀllor som kan anvÀndas lokalt pÄ depÄerna. De bÀst lÀmpade teknikerna för Jernhusens tÄgunderhÄllsdepÄer Àr att anvÀnda solenergi och geoenergi. Solenergin kan anvÀndas för att producera elkraft med solceller och vÀrme med solfÄngare.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr Carol Lee Bacchis ?WhatŽs the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet Àr att undersöka synsÀttet pÄ anorexi inom den specialiserade ÀtstörningsvÄrden med utgÄngspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks nÀr- och frÄnvaro av genusperspektiv och i vilken utstrÀckning de fyra intervjuade företrÀdarna för den specialiserade vÄrden uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förstÄelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Det hÀr arbetet Àr en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av hÀststall. Det grundar sig pÄ ett specifikt fall, och en allmÀn redogörelse för vad som gÀller framgÄr i litteraturstudien. HÀstnÀringen i Sverige vÀxer varje Är och allt fler vill arbeta med sitt intresse. NÀr det ska byggas ett nytt stall och ridhus Àr det svÄrt att veta vilka lagar och regler som gÀller, och hur det ska finansieras. Miljökrav frÀmst gÀllande gödselhantering mÄste uppfyllas. Kraven beror pÄ antal djurenheter och vilket geografiskt omrÄde företaget befinner sig i. BestÀmmelser kring djurskydd varierar ocksÄ med antalet hÀstar som vistas pÄ gÄrden.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Smarta elnÀt Àr en av lösningarna för att uppnÄ EUs klimatmÄl den s.k. 20-20-20-satsningen. KlimatmÄlen innefattar bl.a. ökad energiproduktion frÄn förnybara energikÀllor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvÀndigt för att hindra den globala uppvÀrmningen samt uppnÄ en bÀttre och mer hÄllbar framtid. Den elektriska energins svaghet Àr den begrÀnsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en vÀderberoende produktion ska smarta elnÀt hjÀlpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

Denna uppsats syftar till att undersöka anvÀndandet av parallella prototyper i flera iterationer vid arbetet med en behovsanalys hos ett företag. Som grund för arbetet ligger ett uttryckt behov av ett verktyg för sammanstÀllning och presentation av material skapat av designbyrÄn the Apartment i Stockholm. UtifrÄn den förfrÄgan som gjordes frÄn byrÄn i ett första skede, togs tvÄ prototyper fram för att stödja diskussionen om företagets faktiska behov, som i vissa fall inte stÀmmer överens med de uttryckta behoven hos en bestÀllare. Dessa första prototyper syftade till att skapa en bÀttre förstÄelse för företagets arbetssÀtt och konceptuella behov. Efter att prototyperna gÄtts igenom skapades en andra omgÄng prototyper, den hÀr gÄngen mer utvecklade, och inriktade mot att ta reda pÄ mer funktionella behov i processens slutskede (presentationsdelen).

Studien utvÀrderar hur anvÀndandet av motivationskort pÄverkar prestationsmÄlen hos idrottsligt aktiva ungdomar. UtifrÄn litteraturgenomgÄngen tas utgÄngspunkten att en uppgiftsorienterad mÄlinriktning som avser att utveckla den egna förmÄgan ger positiva effekter för individens vÀlmÄende och fortsatta idrottande, medan en resultatorienterad mÄlinriktning som avser att besegra andra kan ha en negativ pÄverkan. Studiens syfte Àr utformat enligt: att mÀta vilken effekt anvÀndandet av motivationskort innehÄllandes individuella styrkor och utvecklingsomrÄden har pÄ prestationsmÄlen hos innebandyspelare pÄ ett idrottsgymnasium. Urvalet bestÄr av 20 pojkar i Äldrarna 16-19 Är som kombinerar sina gymnasiala studier med en innebandyinriktning. För att fÄ en insikt i syftet anvÀndes en intervention dÀr 10 deltagarna bildade en experimentgrupp som under sex trÀningar anvÀnde motivationskort innehÄllandes styrkor och utvecklingsomrÄden inriktade mot deltagarens individuella utveckling.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkstÀllande direktörer och andra chefer har pÄ senare tid fÄtt allt större plats i media. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall Àven analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat.Uppsatsen bygger pÄ en skrivbordsundersökning dÀr vi studerat nitton företag pÄ Large Cap listan. DÄ möjligheten att studera samtliga företag pÄ Lage Cap listan Àr för omfattande, valde vi att hÄlla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femÄrsperiod för att pÄ sÄ vis fÄ en större förstÄelse om hur det ser ut över tiden.Vi har valt att anvÀnda oss av teorier som Àr inriktade pÄ att besvara hur en ledare motiveras av bonus.