Sök:

Sökresultat:

3001 Uppsatser om Miljögrupper - Sida 40 av 201

Virtuell interaktion och identitetsskapande hos individer som spelar Onlinespel.

Interaktion kan ske via möten ansikte mot ansikte, i telefon eller som i denna studie ?via Onlinespel. Genom realintervju och e ? postintervju har svar erhÄllits pÄ frÄgor rörande identitetsskapande till följd av interaktion via Onlinespel, pÄverkan pÄ individens identitet samt om spelandet var en social aktivitet eller ?bara ett spel?. Tio intervjuer gjordes i tvÄ separata grupper; realintervjun utfördes pÄ en senareskola i Göteborg med elever i nionde klass samt e ? postintervjuer som besvarades av vuxna.

Referensramars betydelse i anvÀndbarhet

Det hĂ€r arbetet Ă€r en fallstudie som har undersökt hur referensramar, som ett tillĂ€gg till anvĂ€ndbarhet, anvĂ€nds under anvĂ€ndning av ett webbgrĂ€nssnitt. MĂ€nniskor har olika referensramar vilket pĂ„verkar deras uppfattningar och Ă„sikter pĂ„ ett system.Åtta intervjuer genomfördes med olika typer av respondenter och resultatet visar hur deras referensramar anvĂ€nds vid InternetanvĂ€ndning. Tidigare studier inom anvĂ€ndbarhet visar att anvĂ€ndbarhet bestĂ„r av flera komponenter och att ett system ska anpassas till anvĂ€ndarna. Ett problem Ă€r att det som upplevs anvĂ€ndbart kan skilja sig Ă„t mellan olika grupper av mĂ€nniskor beroende pĂ„ vilka erfarenheter de har och vad de refererar till. Referensramar bildar bakgrund för förestĂ€llningar och vĂ€rderingar och pĂ„verkar dĂ€rför i hög grad en anvĂ€ndares upplevelser och resonemang.

Stödjande omvÄrdnadsinterventioner för nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd: En systematisk litteraturöversikt

Det Àr lika viktigt för sjuksköterskan att se de nÀrstÄende och ge stöd till dem likvÀl som till den svÄrt sjuka, eftersom de ofta genomgÄr liknande sorgeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors stödjande omvÄrdnadsinterventioner för nÀrstÄende till palliativa patienter. En systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat pÄ 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i 7 grupper Dessa interventioner grupperades enligt; att ge information, att förmedla hopp, att bekrÀfta och inkludera nÀrstÄende , att erbjuda avlastning till anhörigvÄrdare, att erbjuda uppföljning, att ge taktil massage och att erbjuda deltagande i vÄrdprogram. Studien visar att det finns omvÄrdnadsinterventioner för stöd till nÀrstÄende till svÄrt sjuka personer men dessa Àr fÄ. OmvÄrdnadsinterventioner Àr ett redskap för sjuksköterskan till stöd för nÀrstÄende..

Vilka tror vi att vi Àr : Skillnaden mellan hur ingruppen uppfattar sig sjÀlv och hur utgruppen uppfattar den

Stereotyper finns om nÀstan alla grupper och skiljer sig beroende pÄ gruppens status och natur. MÄnga identifierar sig med den stereotyp som finns om ingruppen. Detta kan bli ett problem, speciellt om stereotypen Àr negativ. HÀr presenteras resultatet av en enkÀtundersökning med syftet att undersöka skillnaden mellan ingruppstereotypen och utgruppens stereotyp gÀllande ingruppen. Grupperna som undersöks Àr svenskar och iranier.

Ungdomars hÀlsa, livskvalitet, socioekonomiska status och upplevelse av kontroll i vardagen

Syftet med den hÀr studien var att undersöka den hÀlsorelaterade livskvaliteten hos elever pÄ högstadiet samt hur denna förhÄller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever frÄn fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulÀr gÀllande deras hÀlsa, livskvalitet och kÀnsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/lÄg-SES, beroende pÄ medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar pÄ en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bÀttre hÀlsa.

SÄ in i Norden jÀmlikt : En diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor

Studien Àr en diskursanalys av jÀmlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgÄngspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram trÀder en bild dÀr jÀmlikhet som begrepp och vÀrde skiljer sig mellan de nordiska lÀnderna men ocksÄ stora likheter. Kön Àr en överordnad jÀmlikhetsfrÄga samtidigt som det rÄder en tydlig hierarki mellan de grupper som sÀrskiljs frÄn majoritetsgruppen utifrÄn förestÀllningar om sprÄk och kultur.

SÀkerhetsmedvetenhet : Hur studenter förhÄller sig till sÀkerhet och lösenordshantering

I dagens samhÀlle Àr lösenord en central del av var mÀnniskas vardag. Medvetenheten om vikten av ett sÀkert lösenord och vilka hot mot informationssÀkerheten som existerar Àr en viktig del av en organisations sÀkerhetsarbete. Arbetet undersökte hur studenter pÄ Linnéuniversitetet hanterar sina lösenord samt hur medvetna de Àr om existerande hot och attacker som kan Àventyra lösenordets integritet. För att samla in data genomfördes en enkÀtundersökning. Ett program skapades med syfte att betygsÀtta anvÀndarnas lösenord och pÄ ett pedagogiskt vis utbilda dem i hur ett sÀkert lösenord skapas.

Kostens betydelse: ett försök att motivera elever till att Àta nÀringsriktig kost

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera eventuell förÀndring av elevernas motivation i lÀrandet om kostens betydelse för deras eget vÀlmÄende. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Norge. Undersökningsgruppen bestod av sex elever i Är fyra. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av observationer dÀr samtliga elever i Är fyra observerades under varje lektionstillfÀlle. Under vÄra lektioner har vi haft olika moment dÀr kosten varit det centrala.

En pilot behöver ingen matematik i sitt yrkesutövande, eller...?

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolÄr 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt under ledning, som presenteras för eleverna i tvÄ olika situationskontexter, dÀr undersökningsgruppen Àr uppdelad i tvÄ olika grupper och varje grupp svarar pÄ en enkÀt. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som Àr relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar pÄ skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkÀten.

M?nster och Tapetgrupper: Klassifiering av de 17 kristallografiska grupperna i tv? dimensioner

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Hur kan Stockholm bli grönare?

Allt fler flyttar in i stÀder och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i stÀder. Samtidigt minskar grönomrÄden runt om i stÀderna. Forskning visar pÄ olika problem som uppstÄr i stÀder och dess miljö men ocksÄ pÄ hur vÀxter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete Àr att visa olika alternativ pÄ hur man kan anvÀnda sig av befintliga outnyttjade omrÄden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Flingor och gemenskap ? Barns tankar om frukost

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva de erfarenheter och berÀttelser om frukost som en sÀrskild grupp elever bÀr med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berÀttelser frÄn elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma Ät elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berÀttelser visar pÄ att de har en förstÄelse för den viktiga frukosten betydelse.

Redovisning av biologiska tillgÄngar till verkligt vÀrde : - och dess implikationer pÄ redovisningens vÀrderelevans.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika Àgarstrukturer noterade pÄ de svenska börslistorna under Ären 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeÀgda företag, företag Àgda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering vÀljer vi att jÀmföra medelvÀrden pÄ godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering Àr lÀgre i familjeföretag i jÀmförelse med övriga företag. VÄrt resultat tyder Àven pÄ att det inte existerar nÄgon signifikant skillnad mellan företag Àgda av investmentbolag och övriga företag vad gÀller förekomsten av resultatmanipulering..

Vuxnas matvanor i hushÄll med eller utan barn : En kvantitativ studie avseende livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland vuxna i hushÄll med eller utan barn

Bakgrund: Att bli förÀlder Àr en omvÀlvande hÀndelse och ett antal studier har gjorts pÄ hur det pÄverkar matvanorna. Resultaten pekar Ät lite olika hÄll, men det verkar som att det frÀmst Àr mammans kost som pÄverkas och ofta till det sÀmre jÀmfört med kostrÄden. FÄ svenska studier har gjorts inom Àmnet. Med hjÀlp av data frÄn den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och nÀringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostrÄd bland kvinnor och mÀn i hushÄll med eller utan barn.Metod: Studien bygger pÄ sekundÀr analys av data frÄn Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, mÀn med barn samt mÀn utan barn.

FrÄgor om franchising

Med franchising avses en form av samverkan mellan tvÄ nÀringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, dÀr franchisegivaren upplÄter Ät en eller flera franchisetagare rÀtten att mot ersÀttning sÀlja varor eller tjÀnster under ett visst namn eller ett visst kÀnnetecken som tillhandahÄlls av franchisegivaren. Det har förekommit (frÀmst i USA) flera fall dÀr mÀnniskor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar pÄ egna franchiseföretag. Detta har uppmÀrksammats av myndigheterna i USA och det infördes dÄ en speciell lagstiftning för att stÀrka franchisetagarens stÀllning. I Sverige finns i dagslÀget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingÄs med en potentiell franchisetagare. Denna lag trÀdde i kraft 2006 och bygger pÄ en av UNIDROIT upprÀttad modellag frÄn 2002.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->