Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

Bakgrund och problem: Fondsparandet har under senaste 30 åren ökat kraftigt i Sverige, där befolkning såg en möjlighet till att säkra upp en framtid. Dagens situation angående information om fonderna ser ut på så vis att internet har möjliggjort tillgängligheten, vilket kan göra det svårt för spararen att välja bland urvalet av fonderna. Därmed kan valet hamna på att låta en förvaltare från en av storbankerna som Handelsbanken och Swedbank att sköta fonderna. Frågan som författarna ställer sig är från vilka av de utvalda förvaltarna Handelsbanken, Swedbank och andra fondbolag som fonderna är mest lönsamma att investera i?Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning är att se vilka av fonderna ur de valda fondgrupperna som presterat främst under en femårsperiod och de som är bäst att investera i.

Syfte:Vårt syfte är att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mån de påverkar ska vi dessutom utreda vad de påverkar och hur. Metod:Uppsatsen är kvalitativ, deskriptiv och genomförs med användande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket består av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsområden som angränsar vårt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees.Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables.Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has..

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan på prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmärks av hög volatilitet och innehåller många perioder av upp- och nedgångar, vilket påverkar valet av investering. Sverige är bäst på fondsparande i världen på så sätt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, där aktiefonder är populärast. Vi frågar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond även kan vara något man bör ta hänsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgångar på den svenska marknaden under åren 2000-2011 och jämföra deras prestation inbördes och mot index, så utreder vi om storlek har betydelse.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken.Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening.Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods..

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.