Sök:

Sökresultat:

330 Uppsatser om Miljöfonder - Sida 22 av 22

Motiv & Hinder till ekologisk livsmedelskonsumtion

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

AKTIV FÖRVALTNING : En undersökning av fonders riskjusterade avkastning, persistens i fonders prestationer och sambandet mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas överavkastning

I dagens premiepensionssystem finns det tvÄ typer av aktiefonder, dels indexfonder och dels aktivt förvaltade fonder. Denna studie undersöker om aktivt förvaltade Sverigefonder och tillvÀxtmarknadsfonder lyckas uppnÄ en högre riskjusterad avkastning Àn valt jÀmförelseindex, om de aktivt förvaltade fonderna uppvisar persistens i sina prestationer och om det föreligger ett samband mellan graden av aktiv förvaltning och fondernas riskjusterade avkastning. Studien undersöker 38 Sverigefonder och 43 tillvÀxtmarknadsfonder under Ären 2007-2013. Som mÄtt pÄ den riskjusterade avkastningen anvÀnds i denna studie Jensens alpha, Sharpe-kvot och Treynor-kvot. För att undersöka persistensen har tvÄ olika varianter av contingency tables anvÀnts för att mÀta persistensen bÄde pÄ kort och lÄng sikt.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Leder Aktiv Avkastning till Aktiv Risk? : PÄverkas svenska aktiefonders risktagande av historisk avkastning

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio Ären med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med bÄde signifikanta upp- och nedgÄngar. Den höga volatiliteten pÄ marknaden föranleder att bÄde fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett omrÄde som Àr specifikt intressant att studera i relation till avkastning Àr hur förvaltare Àndrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier frÄn den amerikanska marknaden visar pÄ att nÀr en fond presterar relativt sÀtt ?dÄligt? och avviker negativt frÄn sitt jÀmförelseindex riskerar förvaltaren inte nÄgot personligen.

Investerares syn pÄ risker : En kvalitativ studie med fokus pÄ inernationella investeringar

Globaliseringen blir alltmer pÄtaglig och integrationen mellan lÀnder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetÀra tillgÄngar internationellt. UtifrÄn detta stÀlls det högre krav pÄ investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rÄdande vÀxelkurser. Enligt flera studier rÀcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? vÀrderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

Förvaltning inom de svenska fastighetsfonderna

Fastighetsfonder som Àgarform och investeringalternativ Àr vÀletablerat internationellt sett, men Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna Àr onoterade fastighetsbolag dÀr investerarna blir delÀgare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM Är 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt Àr det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar pÄ den svenska marknaden, och Àr den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen gÄr till inom de svenska fastighetsfonderna, nÄgot som tidigare inte har studerats nÀrmre. Studien fokuserar primÀrt pÄ tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, lÄngsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgÀster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer.

Supercykelv?gar som identitetsskapande element och beteendef?r?ndrande ?tg?rd : Gestaltning f?r enhetlig och tydlig cykelinfrastruktur

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Venture capital och lÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ Venture capital i Sverige

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

Fastighetsbolagens strategi i samband med med finanskrisen 2008

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Testdriven utveckling ? En utvÀrdering av Jordbruksverkets metod för systemutveckling

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Warrantintroduktion : En studie om prispÄverkan pÄ den underliggande aktien vid en warrantintroduktion

Den svenska ekonomin gÄr bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mÀngd olika investeringsalternativ pÄ marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lÄng option och Àr ett relativt nytt instrument pÄ marknaden. Handeln med warranter startade pÄ den svenska marknaden 1995.

Analytikers attityd till hÄllbarhetsredovisningar

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus pĂ„ företags ansvar gentemot miljö och samhĂ€lle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag vĂ€ljer att publicera hĂ„llbarhetsredovisningar. HĂ„llbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som Ă€r bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhĂ„llanden. Samtidigt har saker börjat hĂ€nda pĂ„ finansmarknaden dĂ„ bĂ„de institutionella investerare och vanliga kunder stĂ€ller krav pĂ„ att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, sĂ„ kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag fĂ„r ingĂ„ i en etisk anpassad fond hĂ€mtas frĂ„n flera kĂ€llor, dĂ€r hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r en av dem. Forskning visar pĂ„ att det som redovisas i hĂ„llbarhetsredovisningar inte alltid Ă€r den information som en analytiker behöver för att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt kunna göra sin vĂ€rdering av företaget.

Sparandedirektivet : En uppsats om direktivets effekter i Sverige

Sparandedirektivets syfte Àr att effektivisera beskattningen av rÀnta pÄ sparande inom EU genom att rÀntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gÀller endast fysiska personer och grÀnsöverskridande rÀntebetalningar. Syftet ska uppnÄs genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stÀllet för att utbyta information kan en medlemsstat vÀlja att ta ut kÀllskatt pÄ rÀnta och vidarebefordra en viss del av kÀllskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begrÀnsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.

Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens Ärsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv

Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lĂ€nken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrĂ„gar information sĂ„ att de kan vĂ€rdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Ă€r att konkurrensen efter investerare pĂ„ kapitalmarknaden Ă€r hĂ„rd. Den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningarna innebĂ€r en kostnad för företagen.

<- FöregÄende sida