Sök:

Sökresultat:

330 Uppsatser om Miljöfonder - Sida 21 av 22

Estetiska uttryckss?tt som st?d f?r utveckling och l?rande hos elever med intellektuell funktionsneds?ttning

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

PÄverkar aktieÀgande attityder till vÀlfÀrdsstaten? : Kvantitativ undersökning om aktieÀgande och svenska folkets instÀllning till vÀlfÀrdsstaten 1984-2008

Mellan Är 1984-2000 ökade andelen aktieÀgare bland Sveriges befolkning markant, frÄn 29 till 80 %, för att mellan Är 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. DÄ allt fler fÄr sin inkomst frÄn kapital och inte endast frÄn arbete borde detta leda till nya normativa förestÀllningar kring vÀlfÀrdsstatens utformning och finansiering. Studien jÀmför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieÀgandet och attityder till vÀlfÀrdsstatens institutioner och premisser mellan Ären 1984-2008. Med aktieÀgande avses en inkluderande definition av bÄde direkt Àgande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, sÄsom pensionsfonder. Studiens primÀra hypotes Àr att ökat aktieÀgande leder till mer negativa attityder till vÀlfÀrdsstaten.

VarumÀrkesprofilering : En fallstudie gjord pÄ varumÀrket Westra Wermlands Sparbank

Westra Wermlands Sparbank Àr en fristÄende Sparbank som Àr verksam i vÀstra VÀrmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affÀrsidé bygger pÄ att vara lokala, finnas nÀra till hands för sina kunder och verka för bygden.För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ÀndÄ en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder Àr inte tÀnkbart dÄ detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nÀmnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nÀmligen att Swedbank inverkar pÄ Westra Wermlands Sparbanks varumÀrke och identitet.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att fÄ en djupare förstÄelse för varumÀrkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank. För att fÄ förstÄelse och kunskap inom Àmnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumÀrkets funktioner, brand equity, brand identity ? brand image samt kommunikation.

Lyckas hedgefonder infria uppstÀllda förvaltningsmÄl? : En analytisk studie av svenska hedgefonders historiska presentationer i termer av risk, avkastning och korrelation

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmÀrksammat inslag pÄ den svenska fondmarknaden och tillvÀxten har varit stark bÄde till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. SjÀlva grundidén för hedgefonder Àr att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. LÄg risk samt lÄg korrelation med aktie- och rÀntemarknaderna Àr ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.ProblemomrÄde: Hedgefonder kommer sÀkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv Àr att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppstÀllda förvaltningsmÄl.Syfte: Genom kvantitativ berÀkning Àmnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förvÀntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras pÄ sekundÀrdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och rÀntehistorik. Studien Àr teoretisk i den mening att vi anvÀnt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillÀmpat, empirisk dÄ vi sjÀlva genomfört berÀkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svÄrt att uppfylla mÄlet om ?absolut avkastning?.

Teorin och verkligheten : En studie över olika vÀrderingsmodellers tillförlitlighet under olika konjunkturella lÀgen

Under de senaste Ären har betydelsen av aktiemarknaden i det nÀrmsta fÄtt en helt ny innebörd, speciellt i Sverige dÀr ofantligt mÄnga privatpersoner Àr aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delÀgarrÀtter. Analytikerns roll Àr inte lÀngre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergÄtt till att bli en mer samhÀllsekonomisk angelÀgenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer pÄ olika vÀrderingar som görs utifrÄn teoretiska analysverktyg, frÄgan Àr hur pass trÀffsÀkra dessa verktyg verkligen Àr.Denna studie undersöker denna trÀffsÀkerhet genom att pröva nÄgra av de av analytikerna mest vedertagna vÀrderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lÄgkonjunktur. DÄ dessa tvÄ extrema ekonomiska lÀgen Àr de som enligt oss borde generera störst avvikelser frÄn de faktiska börskurserna i förhÄllande till de teoretiskt motiverade kurserna, har Àven ett Är som Àr att betrakta som ett konjunkturellt mellanlÀge inkluderats.Resultatet som erhÄllits har visat att det inte finns nÄgon enskild teori som med nÄgon större form av sÀkerhet kan precisera ett korrekt vÀrde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rÄdande börskurser Àn andra.

Civilsamh?llets fotbollsinitiativ och dess sociala funktioner

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Aktiv förvaltning av fonder pÄ Emerging Markets

The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of LÀnsförsÀkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB.The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark.

Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Valuta för pengarna : En kvantitativ studie av svenska aktivt förvaltade aktiefonders bakomliggande variabler och kostnadsmÄtt

Aktiv fondförvaltning har den senaste tiden fÄtt utstÄ mycket kritik, en av de senaste stora skandalerna var dÄ Swedbanks Roburs VD gick ut med ett uttalande om att deras kunder inte fÄtt vad de betalat för vid aktivt förvaltade fonder, samt att det Àr en mycket liten chans för dem att lyckas prestera över index. Dessa uttalanden ledde till att organisationen Aktiespararna valde att stÀmma Swedbank Robur, samt var en intressevÀckare för denna uppsats. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det föreligger nÄgot samband mellan en fonds riskjusterade avkastning och variablerna: Morningstar rating, Normanbelopp, förvaltningsavgift, omsÀttningshastighet och fondförmögenhet. I samband med detta undersöktes huruvida dessa variabler hade en positiv pÄverkan pÄ fondernas utveckling, för att fastslÄ orsak/verkan-samband. Vidare undersöktes kÀnsligheten hos det nya nyckeltalet Normanbelopp, genom att förÀndra dess grundlÀggande antaganden.Studien baseras pÄ 50 stycken svenska aktivt förvaltade aktiefonder med legalt sÀte i Sverige dÀr tidsintervallet strÀcker sig mellan Ären 2004-2014, datamaterialet har sedan bearbetats i SPSS i bÄde multipla- samt enkla regressioner.Resultatet av studien pÄvisade att enbart Morningstar rating hade en stark positiv korrelation i samband med en positiv pÄverkan i form av förklaringsvÀrde, pÄ den riskjusterade avkastningen.

Är premiepensionen attraktiv? : En kvantitativ studie av pensionsspararnas aktivitet i premiepensionsvalet

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Uppdrag granskning : En utvÀrdering av Första, Andra, Tredje och FjÀrde AP-fonden

Den hÀr uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrÄn finansiell teori och tidigare forskning. HalvÄrsdata och information om fondernas allokering har samlats in frÄn AP-fondernas respektive webbplatser mellan Ären 2001 och 2009. Studien har anvÀnt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har anvÀnts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har anvÀnts för att undersöka huruvida fonderna har förmÄgan att förutse större marknadsrörelser.

AllmÀnhetens förtroende för revision -En studie av invÄnare i Göteborgs kommun

Bakgrund och problem: AllmÀnhetens förtroende för revision Àr en viktig faktor för sÄvÀlaktiemarknadens effektivitet som samhÀllets fortlevnad. Detta stÀrks bland annat av att en storandel av den svenska allmÀnheten direkt eller indirekt Àr Àgare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer Àr vÀsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om allmÀnheten har förtroende för revision samt hurett antal pÄ förhand utvalda faktorer pÄverkar detta eventuella förtroende.AvgrÀnsningar: Studien avgrÀnsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare Àr ocksÄ offentliga bolag bortvalda i studien, dÄ dessa strukturellt skiljer sig avsevÀrtfrÄn övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgrÀnsats till allmÀnheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkÀtundersökning riktad till invÄnare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar frÄn 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats sÄvÀldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invÄnarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

HÄllbarhetsintegration i banksektorn ?en fallstudie om SEB

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhÀllet. De har inte enstor direkt miljöpÄverkan, dock pÄverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpÄverkan. Detta har lett till att banker i viss mÄn tappat samhÀlletsförtroende. DÀrför Àr det vÀsentligt att undersöka i vilken utstrÀckning integrerar bankerhÄllbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien Àr att analysera hur hÄllbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.AvgrÀnsningar: Vi har avgrÀnsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. OmrÄdet som vivalt att gÄ in pÄ Àr bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->