Sökresultat:
6336 Uppsatser om Miljöfarlig verksamhet - Sida 22 av 423
Matematik i förskolan : en intervjustudie om pedagogers uppfattning om matematik som innehÄll i förskolans verksamhet
Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.
Scenen : En subkultur som inte vill synas
De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade sjÀlva kallar för kort och gott Scenen. Det Àr en verksamhet dÀr olika grupper tÀvlar mot varandra i att vara först med att lÀgga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det Àr en starkt organiserad verksamhet dÀr grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte Àr att dels reda ut hur verksamheten fungerar men ocksÄ att se varför invididerna vÀljer att delta trots de stora risker som deras deltagande Àr förknippat med. Med hjÀlp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det Àr som vÀrderas inom subkulturen och vad individerna fÄr ut av sitt engagemang..
Regionernas internationella verksamhet : En utvĂ€rdering av Kalmar lĂ€ns och Ăstergötlands lĂ€ns internationella verksamhet
UtvĂ€rderingen av den regionernas internationella verksamhet utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ regioner, Kalmar och Ăstergötland. Uppsatsen bygger pĂ„ material frĂ„n de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och Ă€r skriven utifrĂ„n en processutvĂ€rderingsteori av Evert Vedung.Regionernas internationella arbete Ă€r idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger pĂ„ arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Ăstergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvĂ€rderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts nĂ„gra ramar frĂ„n centralt hĂ„ll, utan de internationella frĂ„gorna har formats inom det ?öppna mandat? som de regionala aktörerna anser sig ha. FrĂ„n lĂ€nsstyrelsehĂ„ll efterfrĂ„gas ett ramverk i högre grad Ă€n frĂ„n regionförbunden.Det internationella arbetet Ă€r en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skĂ€l att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas.
Bolagskoden inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?
Titel: Bolagskoden ? inspiration för idrottsföreningars förtroendearbete?NivÄ: Ekonomie magisterexamen med ÀmnesdjupUniversity: Institutionen för ekonomiHögskolan i GÀvle801 76 GÀvleSverigeTelefon: 026-64 85 00Telefax: 026-64 86 86E-mail: www.hig.seFörfattare: Britta LindmanSusanne TÀrnblomDatum: Juni 2006Handledare: Tomas KÀllkvistSyfte: Det primÀra syftet Àr att se vad idrottsföreningarna sjÀlva anser om hur förtroende för deras verksamhet kan skapas och om de tror att en uppförandekod kan öka förtroendet för dem. Aktiebolag anvÀnder sig av en kod för bolagsstyrning för att öka förtroendet för sin verksamhet. Vi vill i arbetet undersöka om tankarna bakom denna kod Àven gÄr att applicera pÄ idrottsföreningar..
Traditioner i tiden: en studie av kommunala musikskolans
verksamhetskultur
Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.
Utveckling av armstöd med joysticklösning för bÄtsÀte
Syftet med det hÀr examensarbetet var att konstruera och formge ett armstöd med integrerad joystick för bÄtsÀtet Atlantic Seat. Projektet genomfördes vid Medinova AB som Àr ett produktutvecklingsföretag med fokus pÄ ergonomi och i första hand arbetar med sÀten och styrsystem för snabba motorbÄtar. Atlantic Seat Àr ett sÀte med god stötupptagningsförmÄga och har tvÄ mÄlgrupper i dels yrkesbÄtar sÄsom SjörÀddningens och Försvarsmaktens bÄtar, dels lyxiga fritidsbÄtar. Under projektet har ett systematiskt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts i arbetet. De moment som genomgicks var informationsinsamling, problemformulering, problemundersökning, idégenerering, idébedömning samt detaljkonstruktion och formgivning.
Livsstilsentreprenören- En fallstudie av vandrarhemsvÀrden
ProblemomrÄde: Vi intresserar oss frÀmst för Àr hur livsstilsentreprenören pÄverkar sin verksamhet, i vÄrt fall inom vandrarhemsbranschen. DÄ det oftast Àr en mindre verksamhet som styrs utav ett fÄtal aktörer, vill vi undersöka i vilken utstrÀckning vÀrdens livsstilsval pÄverkar verksamheten. Syfte: VÄrt syfte Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för livsstilsentreprenörens roll i den svenska vandrarhemsnÀringen. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att arbeta med en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra djupintervjuer med vÀrdar pÄ tvÄ lantliga- och tvÄ stadsnÀra vandrarhem i Götaland.
Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet - Verksamhetsstyrning i Helsningborgs stad
Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.
Fritidshemmet som plats och fritidslÀrarens syn pÄ sin yrkesroll
För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.
Styrning av personal i kreativa arbeten
Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.
Insatsen Daglig verksamhet för funktionshindrade : en jÀmförelse av tvÄ kommuners verkstÀllighetsprocess av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med individen i centrum
Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.
Skapande av informativa illustrationer - som informerar och inspirerar invandrare att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur.
Olika erfarenheter, uppvÀxtmiljöer och synsÀtt kan göra att bara tanken pÄ att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrÀmmande och farlig. En allt större del av befolkningen vÀxer upp i tÀtorter utan nÄgon naturlig kontakt med naturen. En vÀxande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har mÄnga inte nÄgon eller begrÀnsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nÀsta vuxna generation kommer att sakna intresse av att vÄrda naturen och hushÄlla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlÀnda invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur. Jag har undersökt hur man med hjÀlp av bilden underlÀttar kommunikationen till mÀnniskor frÄn andra kulturer som inte förstÄr det svenska sprÄket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende pÄ sÀndarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.
Ledarskap med dubbla roller i en idéburen verksamhet : en studie av Linköpings Stadsmission
I en alltmer konkurrensutsatt vÀrld ser mÄnga organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det stÀlls ett allt större krav pÄ ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission Àr en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar pÄ ledarskapet. PÄ Linköpings Stadsmission deltar nÀstintill samtliga förestÄndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete pÄ olika tjÀnstgöringsgrad. Hur vÀl fungerar ledarskapet nÀr individer pÄ chefsposition bÄde Àr verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förestÄndarnas upplevelser av sitt ledarskap pÄ Linköpings Stadsmission med avseende pÄ de dubbla rollerna.
En jÀmstÀlld fritidsverksamhet?
Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.