Sök:

Sökresultat:

2764 Uppsatser om Miljöengagemang - Sida 57 av 185

FrisknÀrvaro eller sjukfrÄnvaro : en intervjustudie om frisk- och sjukfaktorer

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka pÄ ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lÀmpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens Àven organisationens prestation. FrÄgestÀllningarna lyder: Vad tror medarbetarna sjÀlva ligger till grund för att sjukfrÄnvaron ser ut som den gör pÄ enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen nÀr det gÀller sjukfrÄnvaro, sjuknÀrvaro samt nÀrvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrÄnvaro respektive hög frisk-nÀrvaro framtrÀder utifrÄn medarbetarnas upplevelser och utifrÄn JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna sjÀlva om sin fysiska aktivitetsnivÄ?Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen Àr att förstÄ det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrÄnvaro anses vara den stressiga miljön.

Ung och ideell : Ett rumsligt perspektiv pÄ betydelsen av ideellt engagemang i tvÄ ridsportföreningar

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Projektplanering med visuell metodik i byggbranschen

Examensarbetet utfördes pÄ NCC Halmstad under vÄren 2010. Syftet med examensarbetet var att klargöra vad visuell metodik kan tillföra byggbranschen och hur det upplevs av personer som utför byggprojektArbetet innefattar en kvalitativ och en litteraturstudie. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av sju intervjuer inom Region Syd med personer som arbetat med den visuella metoden NCC Projektplanering. Intervjuerna har Àgt rum för att ta reda pÄ hur den visuella metodiken fungerar i praktiken.Litteraturstudien innefattar en utredning av begreppen Lean, Lean Production, Lean Construction, Last Planner och NCC Projektplanering. Den röda trÄden frÄn Lean till NCC Projektplanering Àr att genom stÀndigt förbÀttringsarbete skapa engagemang och ökad delaktighet.Den generella uppfattningen av NCC Projektplanering Àr positiv, dock varierar uppfattningen av metoden efter aktörernas instÀllning.

NÀrvarandet i det vÄrdande mötet : en litteraturstudie

Inom alla vÄrdformer möts patienter och vÄrdare. En viktig komponent i det vÄrdande mötet som presenteras i olika omvÄrdnadsteorier Àr att vÄrdaren Àr nÀrvarande i mötet med hela sitt jag. DÄ kan patienten kÀnna sig sedd och hörd samt kÀnna att vÄrdaren Àr delaktig. Studiens syfte var att belysa hur nÀrvarandet framtrÀder i ett vÄrdande möte. VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metodansats med fem vetenskapliga artiklar som analyseras med hjÀlp av innehÄllsanalys.

FÄnga dagen i undervisningen : en etnografisk studie i Gambia

I detta arbete har vi sökt och erhÄllit kunskaper om hur lÀrare fÄngar dagen i undervisningen i Gambia, genom kvalitativa metoder bestÄende av intervjuer och observationer. Vi vill ta hem kunskaperna till Sverige, ta lÀrdom och bygga broar för att dels kunna utveckla vÄrt eget lÀrande och dels knyta till oss kunskaper om den gambiska kulturen. Vi har studerat genom ett etnografiskt synsÀtt eftersom vi befann oss mitt i denna annorlunda kultur under vÄr sista verksamhetsförlagda utbildning. LÀrarna i vÄr undersökning tycker att de fÄngar dagen i undervisningen bland annat nÀr de ser samtliga elevers engagemang och motivation, nÀr lÀraren Àr ÀmnesmÀssigt kunnig och förberedd, nÀr lÀraren anpassar undervisningen pÄ rÀtt nivÄ, nÀr dagen avslutas positivt och nÀr de ser gott resultat och uppförande hos eleverna. De menar Àven att lÀraren mÄste vara mycket engagerad, vÀl förberedd bÄde mentalt och ÀmnesmÀssigt, motiverad, anvÀnda kroppssprÄket och rösten..

Elevers delaktighet i upprÀttandet av planer mot diskriminering och krÀnkande behandling

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och krÀnkande behandling. Undersökningen byggde pÄ tre frÄgestÀllningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet gÄr till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rÀtt att vara med och pÄverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna pÄ skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument anvÀndes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt pÄ frÄgorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprÀttandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt pÄverkan genom samtal eller genom att ge förslag pÄ anonyma lappar..

Avskaffandet av revisionsplikten : hur pÄverkas samarbetet med revisorn

Idag mÄste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar Ärsredovisningen. De senaste Ären har det debatterats huruvida smÄ aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste Ären har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak Àr redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hÄrdast av nya revisionsregler Àr smÄ aktiebolag. VÄr studie avser att belysa vilken syn företagen har pÄ revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Den sociala skolan : En fenomenologisk studie om hur ungdomar i behandling har upplevt sin skolgÄng

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Kommunikationen mellan student och handledaren ur ett studentperspektiv : Under den fartygsförlagda utbildningen

Denna undersökning byggds pÄ intervjuer av studenter ifrÄn det fyraÄriga sjöingenjörsprogrammet pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven sÄg pÄ kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som anvÀndes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjÀlp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna anvÀndes Jacobsens teorier om kvalitativa innehÄllsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna pÄ tidsbrist samt brist pÄ engagemang hos handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ÀndÄ de flesta intervjupersonerna positivt pÄ sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske Àr i sin ordning..

Skaparlust och inspiration i slöjden : Vad inspirerar elever och hur arbetar lÀrare för att inspirera eleverna?

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur Ärskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lÀrare i textil och trÀslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns nÄgot specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lÀrare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort Àr platsbunden och att den förvÀntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lÀrarens engagemang. Andra faktorer som pÄverkar inspirationen Àr uppgifternas utformning och innehÄll samt existensen av förlagor. LÀrarna förvÀntar sig att eleverna sjÀlva till större del ska finna inspiration och lust frÄn sin omgivning utanför skolan.

Dyslexi: fyra förÀldrars erfarenheter av hur skolans lÀrare
och specialpedagoger bemött deras barn

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgÄng utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Vi tog reda pÄ vilka insatser lÀrare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgÄtt frÄn ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra förÀldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns Ätskilliga faktorer som skulle kunna underlÀtta skolgÄngen för elever med dyslexi och deras förÀldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling Àr lyhördhet frÄn lÀrare i kombination med individuella stödÄtgÀrder och metoder samt förÀldrars enorma engagemang för att pÄ olika sÀtt stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla.

Storyline: en positiv lÀrandesituation för elever?

VÄrt syfte med examensarbetet var att ta reda pÄ om elever i en sjÀtteklass i dagens skola fÄr en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och dÀrmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass pÄ mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lÀt alla deltagande elever svara pÄ en enkel enkÀt efter varje undervisningstillfÀlle. I vÄra dagliga observationer anvÀnde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lÀrandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lÀrare som berörts av arbetet.

Mjölkföretagaren och veterinÀren : en kommunikationsfrÄga : pilotstudie

Effektiv kommunikation Àr oftast inte en av de starka sidorna hos veterinÀrer. 4 av 5 klagomÄlhos ansvarsnÀmnden handlar om missförstÄnd eller bristande engagemang.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur skickligt veterinÀren kommunicerar sinrÄdgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rÄdgivningssituationer med fem veterinÀrer utvÀrderades. Samtliga hadegenomgÄtt Svensk Mjölks kurs ?HÀlsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende pÄ struktur, LSF (lyssna, summera, fortsÀtta stÀlla frÄgor), mÄl enligt SMART,öppna eller slutna frÄgor och balans i samtalet.VeterinÀrerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att anvÀnda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Skolmedling i praktiken: en intervjustudie i tvÄ
grundskolor i Norrbotten

Syftet med examensarbetet var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt och vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda metoden skolmedling. Medling Àr en metod som anvÀnds i olika konfliktsituationer i samhÀllet och metoden har nu Àven anammats inom skolan, sÄ kallad skolmedling. Vi har genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger och 15 elever vid den kommunala grundskolan samt projektledaren för skolmedlingsprojektet i Norrbotten studerat skolmedling som konflikthanteringsmodell. Av litteraturstudien kan vi konstatera att skolmedling Àr ett bra verktyg att anvÀnda sig av för att hantera konflikter i skolan. I vÄr empiriska studie kunde vi se indikatorer pÄ att skolmedling bidrog till att elever lÀrde sig konfliktkompetens genom att de visade stort engagemang för skolmedling och var kunniga inom omrÄdet.

KundvÀrde inom fastighetsmÀklarbranschen

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->