Sök:

Sökresultat:

2764 Uppsatser om Miljöengagemang - Sida 44 av 185

Undersköterskors upplevelser av god omvÄrdnad pÄ en ortopedavdelning

I det dagliga omvÄrdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nÀra samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta pÄ sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvÄrdnad. För att kunna tillgodose patientens behov Àr det viktigt att ta reda pÄ vad undersköterskor anser vara en god omvÄrdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvÄrdnad pÄ en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Run (in the) forest, run!

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Hur smÄ och medelstora företag ser pÄ framgÄngsfaktorer för datalagerprojekt

Att utveckla datalager innebÀr hantering av ett antal faktorer som kan avgöra sÄvÀl implementationens framgÄng som misslyckande. Hantering av dessa faktorer pÄ smÄ och medelstora företag Àr kritisk eftersom företag av denna storlek Àr sÀrskilt kÀnsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.Denna rapport redovisar resultat frÄn en undersökning pÄ smÄ och medelstora företag inom VÀstra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instÀmmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lÀgger respondenterna mer vikt pÄ ledningens engagemang i datalagerprojekt Àn pÄ ekonomi och teknikNyckelord: Datalager, SmÄ och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd..

FörÀndringsprocesser underlÀttar utvecklingen En studie om upplevelser inom en organisationsförÀndring

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (sĂ€rskilt Ă€ldreboende) pĂ„ ?Distansgatan 7? önskade erhĂ„lla ett vetenskapligt perspektiv pĂ„ förĂ€ndringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrĂ„n Kotters Ă„ttastegsprocess vid förĂ€ndring (Kotter, 1996).Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförĂ€ndringen pĂ„ Ă€ldreboendet Distansgatan 7 som har anvĂ€nt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förĂ€ndring?. Kotters budskap bygger pĂ„ en Ă„ttastegsmodell som styr förĂ€ndringen.

Ökad förstĂ„else genom egen reflektion

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill anvÀnda oss av i vÄr framtida lÀrarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lÀrprocess. Syftet med vÄr undersökning Àr att se om elever och lÀrare genom reflekton kan nÄ ökad förstÄelse om och i sin inlÀrning. Under vÄrt arbete pÄ skolan lÀt vi eleverna skriftligt reflektera över vÄra lektioner och över sin inlÀrning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassförestÄndare.

LÀslÀxa : Engagemang och instÀllning i samband med lÀsnivÄ

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen Ă€r engagemang och instĂ€llning till lĂ€slĂ€xan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det Ă€r att vĂ„rdnadshavare lyssnar nĂ€r barnet lĂ€ser sin lĂ€slĂ€xa och om det finns samband mellan barnets lĂ€snivĂ„ och hur aktivt vĂ„rdnadshavare deltar i arbetet med lĂ€slĂ€xan. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: 1. Hur ser sambandet ut mellan vĂ„rdnadshavare som lyssnar pĂ„ barnets lĂ€slĂ€xa och barnets lĂ€snivĂ„? 2.

FörvÀntningsgapet : problem eller möjlighet

En personalomsÀttning pÄ 70 procent och en minskning av antalet sökande pÄ 50 procent ledde till att Gröna Lunds arbetsgivarvarumÀrke ifrÄgasattes, eftersom ett starkt arbetsgivarvarumÀrke bidrar till ökad arbetslojalitet samt ökar arbetsgivarens attraktivitet.För att se hur Gröna Lunds Human Resource (HR) avdelning förmedlar arbetsgivarvarumÀrket internt gentemot sÀsongsansanstÀllda, genomfördes intervjuer med HR-personal och personer i företagsledning samt bearbetades ett flertal dokument.HR kommunicerade arbetsgivarvarumÀrket i enlighet med teorier och tidigare forskning, ÀndÄ kvarstÄr problemen. Gröna Lund mÄste visa ett större engagemang för lÄngsiktiga satsningar pÄ sin personal genom att undersöka möjligheterna till utvecklingssamtal, utbildning och tillsvidareanstÀllningar. Alternativt acceptera sin situation och lÀgga resurserna pÄ att göra det bÀsta utav det..

Olof Palme jultalar om illdÄd

Uppsatsen behandlar Olof Palmes tal rörande bombningarna av Hanoj julen 1972. Ett tal dĂ€r Olof Palme fördömmde USA:s bombningar av Hanoj. Vilka reaktioner blev det pĂ„ det sĂ„ kalla de jultalet av Palme? Är en frĂ„ga som behandlas i uppsatsen. Vidare behandlas Ă€ven vilka konsekvenser jultalet fick för Sverige inrikespolitiskt och utrikespolitiskt.

Implementering av ?Evaluation of business partners? inom Boliden : en utvÀrdering och fallstudie av Evaluation of Business Partners

Corporate Social Responsibility (CSR), Àven kallad hÄllbar utveckling och ansvarsfullt företagande, var en term som började anvÀndas i slutet av 60-talet. Det Àr en arbetsmodell dÀr syftet Àr att fÄ företag ta ansvar för verksamheten och uppmuntra till en positiv inverkan pÄ miljön, marknaden, samhÀllet och anstÀllda. CSR fungerar som en inbyggd sjÀlvreglerande mekanism, genom vilket ett företag kontrollerar och hÄller sig uppdaterade betrÀffande de aktiva lagarna inom internationella normer och etik. Boliden lÀgger stort fokus och engagemang inom CSR- relaterade frÄgor. Blan annat har Boliden stÀrkt företagets CSR- engagemang genom att starta projektet Evaluation of Business Partner (EBP). Ett av huvudmÄlen med EBP Àr att höja standarden och öka medvetenheten angÄende mÀnskliga rÀttigheter bland sina affÀrs- och samarbetspartners.

Pedagogers tankar om barns lÀrande

Ett specifikt syfte i uppsatsen Àr, att ta reda pÄ hur ett antal pedagoger tÀnker om olika teorier om barns lÀrande. Arbetet handlar ocksÄ om hur pedagoger sÀger att de stimulerar eleverna till lÀrande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. DÀrefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar ocksÄ aktuell forskning som belyser pedagogers syn pÄ barns lÀrande.

Sveriges Television i demokratins tjÀnst?: en receptionsstudie av programmet Toppkandidaterna

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som Àr den tÀnkta mÄlgruppen: 18-25 Är. MÄlet med programmet Àr att locka denna mÄlgrupp till Sveriges television, men Àven att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna dÀrför beskrivs som en ?politisk dokusÄpa? vill vi Àven göra undersökningen i ett vidare perspektiv och stÀller oss frÄgan: Hur resonerar deltagarna i vÄra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag frÄn staten som bland annat folkbildare och informatör.

Vad Àr anstiftan? : Psykisk pÄverkan vid brott och straffansvar

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad Àr det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gÀllerdeltagande i ett Traineeprogram. TvÄ fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrÄn Är 2011 och fem deltagare frÄn 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fÄtt en god inblick i hela organisationen och dÀrmedutvecklat bÀttre förstÄelse, engagemang och tillit.

Icke-verbalt ledarskap i klassrummet : En studie i hur lÀraresicke-verbala ledarskap pÄverkar eleverna och klassrumsmiljön

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

Maktbalans och polaritet i dagens Europa : En kausal fallstudie med offensiv realism

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..

Tre kunskapsomrÄde i matematik

Detta examensarbete har som syfte att studera progressionen i följande lÀroböcker; (a) Lilla Mattestegen första till sjÀtte boken (Jakobson och Marand, 2005a-f) och (b) Mattestegen (Backström och Rosenlund, 2003a-d), inom tre kunskapsomrÄden; problemlösning, taluppfattning och rumsuppfattning. Genom att utgÄ frÄn de mÄl som skolverket har satt upp för Äk 5 och de teoretiska förkunskaper inom de tre kunskapsomrÄden, undersöks de kunskaper som krÀvs för att lösa tre rÀkneuppgifter i Mattestegen B Höst/VÄr Steg 5-8 (Backström och Rosenlund, 2003d). Undersökningen visar att lÀromedlet tar upp de kunskaper som eleverna behöver. Begreppen utvecklas i en logisk struktur, presenteras med hjÀlp av vardagsbegrepp, beskrivs i förhÄllande till andra begrepp och framstÀlls med hjÀlp av lÀrarens engagemang och barnens kreativitet..

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->