Sökresultat:
2764 Uppsatser om Miljöengagemang - Sida 25 av 185
VarumÀrken alla köper, men ingen pratar om : En kvalitativ studie om hur hög lojalitet och lÄgt engagemang hör ihop
Ett besök pÄ Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i vÄra val av varumÀrken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lÄng tid tillbaka Àr bestÀmda och djupt rotade i vÄrt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de tvÄ grundpelare som genomsyrar denna uppsats ? lojalitet och lÄgengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrÄgasÀtta oss varför hög lojalitet inte nödvÀndigtvis bygger pÄ ett djupt engagemang.
Ideella organisationers engagemang i vÀlfÀrden: en studie av
motiv bakom ett stiftelsedrivet seniorboende med kristna
förtecken
Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.
Icke godkÀnd. Elevers uppfattningar om varför de inte nÄdde upp till godkÀnda betyg i Är nio
Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnÄtt godkÀnda betyg i nÄgot eller nÄgra av Àmnena svenska, engelska och matematik nÀr de gick ut Äk nio i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats dÄ avsikten varit att ta reda pÄ en del om hur vÀrlden har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fÄtt den hjÀlp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lÀrare visat ett för dÄligt engagemang och intresse samt en för liten förstÄelse för deras behov.
Arbetsrelaterade konsekvenser för anstÀllda vid minskad motivation
SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem.
Personcentrerad vÄrd; en utmaning, en möjlighet, ett förhÄllningssÀtt. En studie om implementeringsprocesser.
Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.
Man mÄste ha tur - förÀldrars erfarenheter nÀr deras barn med diabetes vistas i skolan
Inledning: FörÀldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvÄrd för attskapa förutsÀttningar för att deras barn ska fÄ ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfÀlligt skött egenvÄrd innebÀr risker bÄde pÄ kort och lÄng siktsamt pÄverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvÄrden fungeraroch att barnet fÄr det stöd det behöver. I den begrÀnsade forskning som gjorts gÀllandeförÀldrars erfarenheter nÀr deras barn vistas i skolmiljö framkommer att förÀldrar dÄkan kÀnna oro och att skolpersonalen inte alltid har förstÄelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingÄr att ge stöd till elever ochvÄrdnadshavare i syfte att frÀmja hÀlsa.
"Gamla tvÄan, division ett idag" : En studie om förÀldrar, idrottskulturellt kapital & engagemang inom fotbollen
Syftet med studien var att kartlÀgga förÀldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka förÀldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur förÀldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll förÀldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. MÄnga idrottare uppger att förÀldrarna har haft en vÀldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). DÀremot saknas kunskapen om vad det i praktiken Àr förÀldrarna gör och vilka de Àr. Studien Àr byggd pÄ en surveyundersökning dÀr kvantitativ data har samlats in genom en enkÀtundersökning och urvalsgruppen var förÀldrar till de ungdomar som 2012 deltog pÄ VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.
VÄrdgivares förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende
 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
Banka in engagemanget för att försÀkra sig om lönsamhet : - En studie av Dalarnas FörsÀkringsbolags helkunder
Uppsatsens syfte var att utreda huruvida Dalarnas FörsÀkringsbolags helkunder har det fulla bank- och försÀkringsengagemang som bolaget efterstrÀvar. Vidare Àmnade vi att utifrÄn vÄra resultat föra en diskussion kring helkundernas lönsamhet dÄ det Àr av stort intresse för företaget. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss utav Dalarnas FörsÀkringsbolags kunddatabas dÀr vi samlade in information om 300 helkunder. Stickprovet var ett resultat av ett obundet slumpmÀssigt urval frÄn populationen helkunder som var aktuell i oktober 2010. Flera oberoende t-test genomfördes mellan olika grupper som vi skapat utifrÄn helkundernas grad av engagemang.
Barn med typ 1 diabetes : En litteraturstudie om familjens upplevelser
Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen Àr kronisk och kÀnnetecknas av stor urinmÀngd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen Àr livslÄng vilket leder till livsstilsförÀndringar för barnet. Sjukdomen pÄverkar samtidigt hela familjen kÀnslomÀssigt och en stor omstÀllning krÀvs för att fÄ livet att gÄ ihop. OmhÀndertagandet av hela familjen Àr viktigt dÄ det pÄverkar dem i hur de ser pÄ sjukdomen och klarar av att gÄ vidare i livet.
FramgÄngsrik vardagsrehabilitering med Àldre personer: Undersköterskors erfarenheter
Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgÄngsrikt tillÀmpa vardagsrehabilitering i arbetet med Àldre personer inom ordinÀrt och sÀrskilt boende. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet dÀr data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som Àr meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?HÄlla det vardagsrehabiliterande arbetssÀttet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nÄ framgÄng med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstÄ vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmÄga i aktivitet.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
Slöjdens mening och nytta : För eleven i grundskolans senare Är
Syftet med studien var att förstÄ betydelsen och nyttan av slöjdÀmnet i grundskolanbetraktat genom elevers berÀttelser om Àmnet.De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn var:· Vilken karaktÀr av kunskaper uttrycker eleverna att slöjdÀmnet leder till?· Vilken mening och nytta uppfattar eleverna att slöjdÀmnet har?Litteraturavsnittet tar upp slöjdÀmnets historia, tillkomst och förÀndring fram till dagenskursplan och lÀroplan. Vidare tas kunskapsbegreppet upp utifrÄn lÀroplanen, Aristotelesfilosofi samt Vygotskijs sociokulturella teori.Den andra delen av litteraturkapitlet behandlar slöjdÀmnets kompetenser sÄsompedagogisk process, kropp och kommunikation samt entreprenöriellt lÀrande.Elevers dagboksanteckningar samt deltagande observationer utgjorde data. Deslöjdkompetenser som eleverna gav uttryck för och som jag sÄg i mina observationervar entreprenöriell kompetens, kroppslig och kommunikativ kompetens,processkompetens samt en kÀnsla av lust.Resultatet visade att den betydelse och nytta eleverna tillskriver slöjdÀmnet Àr desskaraktÀr av konkretion samt av engagemang och delaktighet.I diskussionen kopplas litteratur och resultat ihop med egna reflektioner. En av defrÄgor som studien bidrog till Àr hur och om de praktiska och estetiska Àmnena kan sessom utgÄngspunkt för mer teoretiska Àmnen? Mot bakgrund av studiens resultat kan detfinnas outnyttjade möjligheter att dra nytta av slöjdÀmnets fördelar inom andra Àmnen..
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.