Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik är en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. På grund av att en konkurrent har sänkt priset på sina armaturer och där med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sänka sin tillverkningskostnad och därmed åter kunna få leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mål att kunna hitta ett sätt att kunna tillverka bländskyddet som ingår i armaturen till en lägre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt bländskydd kallat Beta Economic. Beta Economic är ett bländskydd som har få ingående delar i förhållande till ett traditionellt bländskydd samt att det är bättre anpassat till att kunna automatmonteras.

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik är en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. På grund av att en konkurrent har sänkt priset på sina armaturer och där med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sänka sin tillverkningskostnad och därmed åter kunna få leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mål att kunna hitta ett sätt att kunna tillverka bländskyddet som ingår i armaturen till en lägre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt bländskydd kallat Beta Economic. Beta Economic är ett bländskydd som har få ingående delar i förhållande till ett traditionellt bländskydd samt att det är bättre anpassat till att kunna automatmonteras. Arbetet har resulterat i att bländskyddet Beta Economic är färdigställt kontruktionsmässigt och klart för produktion.

Bakgrund och problem: Företag strävar efter att synkronisera organisationens mål, strategioch styrning. Utifrån målen utarbetas en långsiktig strategi vilken ska genomsyrautvecklingen inom företaget. Den utformade strategin bryts ner och återfinns på en mängdnivåer inom organisationen. Då strategivalet påverkar en mängd processer inom företaget därnegativa sidoeffekter kan uppstå är det av intresse att utreda kopplingen mellan suboptimeringoch strategivalet.Syfte: Att utröna på vilket sätt en lågkostnadsstrategi leder till suboptimering samt via enunderforskningsfråga se hur suboptimeringen påverkar de i fallstudien aktuella företagen.Metod: Studien är utförd på fyra stycken organisationer vilka får representera en större del aven generell verklighet. Med kostnadsledande strategi menas att ständigt sträva efterkostnadsrationalisering och effektivisering av processer i syfte att erbjuda marknaden lägstapris.

Bakgrund och problem: Returlogistik har hitintills varit ett oprioriterat område både inom akademin och i näringslivet, men har på senare tid fått allt mer uppmärksamhet. Många företag arbetar med returflöden eftersom flöden tillbaka från kund förekommer i de flesta branscher, men det är inte något som företag fokuserar på i samma utsträckning som de traditionella materialflödena. Att skapa ett effektivt materialflöde i försörjningskedjan är ingen enkel uppgift, vilket även i allra högsta grad gäller för utformningen av returflödet. Hanteringsprocessen är en viktig del av returlogistiken där varje returprocess kan skilja sig beroende på typ av produkt och hur en organisation ser ut i övrigt. För många företag krävs en lyckad hanteringsprocess för att skapa ett hållbart miljöarbete och lönsamhet i verksamheten.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en effektiv hanteringsprocess kan uppnås genom att granska dess krav och förutsättningar samt ta reda på vilka fördelar det kan generera.

Allt fler tillverkningsföretag utmanas idag att tillgodose kundorderstyrd produktion med en hög grad av kundanpassning för att svara mot kundernas efterfrågan på marknaden. Detta kan generera stora variationer i bearbetningstider mellan olika produkter som, i samband med långa bearbetningstider, medför längre genomloppstider och sänkning av den genomsnittliga utleveranstakten. Vid kundorderstyrd produktion är det viktigt att identifiera begränsningar och balansera flödet för att uppnå högt resursutnyttjande och hög leveransservice. PartAB är ett tillverkande företag av prefabricerade badrumsmoduler. Produktionen är kundorderstyrd produktion med hög grad av kundanpassning, där bearbetningstiderna är långa och har stor variation.

Under år 2008 användes globalt en energimängd motsvarande nästan 144 000 TWh ochav dessa stod fossila bränslen för 81 %. I Sverige uppgick energitillförseln under år2010 till totalt 616 TWh och av detta stod råolja/oljeprodukter för 30,4 %. Vidförbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid, en gas som bidrar till att förstärkaväxthuseffekten. År 2000 uppmättes halten av koldioxid i atmosfären till 370 ppmv ochför att den globala temperaturen inte ska öka med mer än 2°C bör halten stanna på 450ppmv innan år 2100. Ett sätt att minska andelen av fossila bränslen är att öka andelen avförnybara energikällor, som t.ex.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige. Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare. En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006.

Atlas Copco i Örebro tillhör affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik där de utvecklar, tillverkar, marknadsför och forskar på bergborrmaskiner, borraggregat, lastare samt truckar. Affärsområdet gruv- och bergbrytningsteknik består av olika divisioner som till exempel URE (Underground Rock Excavation). De maskiner som tillverkas på denna division är bland annat Boltec, Simba, Scaletec och Boomer. Dessa maskiner är alla olika typer av bergborrmaskiner och borraggregat. På produktionsavdelningen och slutmonteringen för dessa maskiner sker i dagsläget slutmontering av samtliga maskinerna som ett modulbygge och de flesta maskinerna stationsmonteras.

Denna undersökning är resultatet av en kandidatuppsats skriven vid handelshögskolan, Umeå universitet på uppdrag av Scania Industrial Control vid Scania CV AB i Södertälje. Scania arbetar efter ett produktionssystem (SPS) som har grunden i Toyota Production System (TPS) och tar formen av ett hus där Scanias värderingar, principer och prioriteringar framgår. Scanias framgång anses bygga på att nyttja personalens kompetens inom förbättringsgrupper, ett arbete som sker genom SPS. Historiskt sett har SPS tydligast återfunnits inom Scanias produktionsavdelningar, emellertid har arbetssättet börjat överföras i alla Scanias verksamheter för att genomsyra hela företaget. Scania ser i dagsläget över sina verksamheter för att nå långsiktiga effektiviseringar med målet att öka sin framtida konkurrenskraft.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Ett av de mål som sattes upp i och med Europeiska Unionens 20-20-20-paket rör effektivisering i samhället. Då bostadssektorn står för en stor del av Sveriges energianvändning kan stora förbättringar göras där. För att kunna se om genomförda åtgärder ger det önskade resultatet måste någon form av uppföljning ske. Oavsett vilken metod som väljs för uppföljning är det av stor vikt hur baslinjen, dvs. energianvändningen innan åtgärderna genomförs, bestäms.

Syftet med studien är att öka vår förståelse för hur slöserier påverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag på effektiviseringar av denna process. Studien är utförd på företaget Växjöfabriken Produktions AB som är beläget i Växjö och utför skärande bearbetning på gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vår teoretiska utgångspunkt med det urval av teorier som vi ansåg vara viktiga för studien. Från dessa genererade vi en analysmodell som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett strukturerat arbetssätt för att samla in empirisk fakta från företaget som vi sedan använde för att göra en analyserande jämförelse med vår teoretiska utgångspunkt.

Problem/frågeställningar: När företagsledare runt om i världen ska ta beslut uppgår 40% av dessa beslut till att baseras på magkänslan. Ett påstående kring konkurrensfördelar och magkänsla är att ?ett av de största hindren för konkurrensfördelar är att agera enbart på magkänsla eller intuition?. Denna uppsats tar fasta på det påståendet och granskar hur BI, ett verktyg som stödjer företagsledarna i sina beslut, spelar in. Ett synsätt för att studera konkurrensfördelar är det resursbaserade synsättet, där resurser följaktligen är grunden i det som skapar konkurrensfördelar.