Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 44 av 57

En studie i lÀrare och elevassistenters uppfattningar om
elevassistentens yrkesroll och yrkesutövning

Enligt Utbildningsdepartementets lÀroplan frÄn 1994 (Lpo-94) har skolan ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ mÄlen för sin utbildning. Undervisningen ska dÀrför anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Detta kan innebÀra att nÄgra eller nÄgon av vÄra elever kommer att behöva ett extra stöd i form av en person, en elevassistent. Vi som lÀrare fÄr dÀrmed ytterligare en person att relatera till i vÄr yrkesutövning. Vi fann dÀrmed ett personligt intresse i att öka vÄra kunskaper kring denna yrkesgrupp och hur den förvÀntas samarbeta med oss lÀrare.

Biomalkonceptet : En livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanteras

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, företagsekonomi, EKL 361, VT 2007Författare: Maria Karlsson, Sofia LanebÀck och Fatima SalehHandledare: Helena Forslund och Leif EnarssonTitel: Biomal konceptet - En Livscykelanalys över hur animaliska biprodukter hanterasBakgrund: Det har lÀnge varit ett problem att göra sig av med animaliska biprodukter och volymerna har Àven ökat sedan nytt EU-direktiv frÄn 2005 förbjöd deponering av organiskt avfall. Biomal produceras genom att animaliska biprodukter krossas och mals ner till en köttmassa.En Livscykelanalys Àr en metod som belyser miljöpÄverkan frÄn en process, produkt eller aktivitet genom att pÄvisa och kvantifiera anvÀndning av energi och material och miljöutslÀpp.Syfte: Beskriva hur Biomalkonceptet ser ut idag genom att göra en LCA (Livscykelanalys).Metod: VÄr uppsats Àr en fallstudie pÄ Biomalkonceptet. Vi har en positivistisk grundinstÀllning dÄ vÄrt mÄl har varit att undersöka processerna pÄ ett sÄ objektivt sÀtt som möjligt. Vi anvÀnder oss av bÄde kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. VÄra primÀrdata fick vi genom intervjuer och observationer och vÄra sekundÀrdata fick vi genom litteraturstudier och material tillhandahÄllet frÄn intervjuobjekten.Slutsatser: Biomals produktionsprocess Àr en sluten process som orsakar minst miljöbelastningar.

Offentlig upphandling och Kundval : Hur skall kundvalsmodellen tillÀmpas i förhÄllande till lagen om offentlig upphandling?

Det generella syftet med detta examensarbete Àr att utreda om kommuner och landsting kan frÄngÄ upphandlingsregleringen vid tillsÀttningar av kundvalsföretrÀdande tjÀnster, vilken pÄverkan kundvalssystem har pÄ mindre oetablerade företag samt hur detta pÄverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att tvÄ nya EG-direktiv pÄ upphandlingsomrÄdet inte implementerats i svensk rÀtt inom den angivna tidsfristen, belyses frÄgan ur bÄde ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt dÀr det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet pÄvisas gÀllande rÀtt utifrÄn ett deskriptivt förhÄllningssÀtt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrÄn ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanstÀllning har utmynnat i följande slutsatser.Kundvalssystem har sedan starten i början pÄ 1990-talet utvecklats till att bli ett anvÀndbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frÄgan om laglig tillÀmplighet förbisetts. För att upprÀtthÄlla ett rÀttssÀkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlÀngningen genererar lÀgre kostnader.

Cykliska processer i förskolan - en studie om aktionsforskning

Förskolans lÀroplan reviderades frÄn och med 1 juli, 2011. Det innebÀr att pedagoger pÄ förskolorna fÄtt nya direktiv att förhÄlla sig till. I den nya lÀroplanen finns krav pÄ ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna mÄste se över och eventuellt förÀndra sin verksamhet. I en sÄdan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, nÄgot som ofta ingÄr i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssÀtt att stödja utvecklingsarbete.Syftet Àr att följa tvÄ aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

Hur gynnas Àldre av fysisk aktivitet? : en studie om förekomst, styrning och tillÀmpning av fysisk aktivitet för Àldre pÄ Àldreboenden

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka förekomst, styrning och tillÀmpning av fysisk aktivitet för Àldre pÄ Àldreboenden i Stockholms lÀn. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:·        Hur ofta och i vilken form utövas fysisk aktivitet pÄ Àldreboenden?·        Hur motiveras vikten av fysisk aktivitet pÄ Àldreboenden?·        Vilka argument finns för att fysisk aktivitet inte anvÀnds i större utstrÀckning pÄ Àldreboenden?·        Hur iscensÀtts fysisk aktivitet pÄ följande tre nivÄer: lagar, kommunala styrdokument samt tillÀmpning pÄ Àldreboenden? Metod: Studien har utförts pÄ Àldreboenden i fyra kommuner i Stockholms lÀn. Materialet har samlats in med hjÀlp av enkÀter som skickats ut till enhetschef eller motsvarande pÄ 45 Àldreboenden. Av dessa svarade 71 procent pÄ enkÀten.

Förvaltning av samfÀllighetsföreningar

Enligt Ă„ngerrĂ€tten i distans- och hemförsĂ€ljningslagen 2:12, har en konsument rĂ€tt att frĂ„ntrĂ€da ett distansavtal gĂ€llande köp av en vara (eller tjĂ€nst) förutsatt att varan Ă„tersĂ€nds till nĂ€ringsidkaren i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick. ÅngerrĂ€tten har sitt ursprung i bĂ„de EU-rĂ€ttsliga direktiv och svensk köprĂ€ttslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgĂ„r dock att motivet med bestĂ€mmelsen Ă€r att konsumenten ska ha rĂ€tt att vidta de Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att kunna undersöka varan utan att Ă„ngerrĂ€tten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vĂ„llar sĂ€rskilda problem gĂ€llande Ă„ngerrĂ€tt avseende anvĂ€ndarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rĂ„dande svensk rĂ€ttsordning Ă€r AllmĂ€nna reklamationsnĂ€mnden den instans dĂ€r tvister rörande tolkningen av rekvisitet i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick mellan nĂ€ringsidkare och konsumenter avgörs.

SMS-LÅN UR ETT RÄTTSSÄKERHETSPERSPEKTIV

SammanfattningVÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att undersöka den nya företeelsen med sms-lÄn och ungas (18-25 Är) förhÄllande till detta. För att belysa de problem som sms-lÄn utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrÄn rÀttssÀkerhet. RÀttssÀkerhetsbegreppet kÀnner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs frÄn ett antal, pÄ vÄra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nÀmnare som finns dem emellan. Vi har tittat pÄ vad ett sms-lÄn Àr och med hjÀlp av frÀmst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lÄn som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

Artisters och idrottsmĂ€ns rĂ€tt till fri rörlighet inom EU : - Är uttag av kĂ€llskatt pĂ„ inkomster frĂ„n artisters och idrottsmĂ€ns verksamheter, enligt artikel 17 i OECD:s modellavtal, förenligt med rĂ€tten till fri rörlighet?

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Åldersdiskriminering: Ett direktiv och 27 medlemslĂ€nder. SĂ„ har Sverige och Storbritannien gjort för att uppfylla EU:s krav

Bakgrund och problemdiskussion: NÀr IAS 40 Förvaltningsfastigheter blev tillÀmplig 2005 tillÀts förvaltningsfastigheter vÀrderas till verkligt vÀrde. En del problem har framkommit genom införandet av vÀrdering till verkligt vÀrde av förvaltningsfastigheter. Detta har lett till att IASB i samarbete med FASB arbetat fram en ny standard, IFRS 13 Fair value measurement, som behandlar hur vÀrdering till verkligt vÀrde ska gÄ till. Syftet med samarbetet av den nya standarden var att fÄ en mer harmoniserad, globaliserad och jÀmförbar redovisning. DÄ det idag inte Àr sjÀlvklart hur vÀrdering till verkligt vÀrde ska gÄ till vill vi utreda om införandet av IFRS 13 kan komplettera IAS 40 och ge mer vÀgledning för vÀrdering av förvaltningsfastigheter.

FörmÄgor och fÀrdigheter som kompetenser för anstÀllningsbarhet i personalvetaryrket.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur före detta studenter vid Personal- ocharbetslivsprogrammet vid Göteborgs Universitet uppfattar de fÀrdigheter som enkandidatexamen pÄ utbildningen ska ge. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka om dessa uppfattassom anvÀndbara i arbetslivet. För att uppfylla syftet ska följande frÄgor besvaras:? Hur uppfattar före detta studenter vid Personal- och arbetslivsprogrammet vidGöteborgs Universitet att ett antal förmÄgor och fÀrdigheter tillhandahÄlls iutbildningen?? Uppfattar de före detta studenterna att de har nytta av dessa förmÄgor och fÀrdigheter ideras nuvarande yrke?? Hur kan de generella mÄlen i förmÄgor och fÀrdigheter, utifrÄn de före dettastudenternas erfarenheter, förstÄs i relation till begreppet anstÀllnings/anvÀndbarhetoch kompetens?Eftersom tanken med uppsatsen Àr att finna hur tidigare studenter uppfattar ett antal förmÄgoroch fÀrdigheter utifrÄn en redan utförd enkÀtundersökning har uppsatsen en kvantitativ ansats.Det empiriska underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning bland tidigare studenter pÄprogrammet för Personal- och arbetslivsfrÄgor i Göteborg. EnkÀten svarades av 298 personeroch samtliga ingÄr i denna studie.Det framkommer i undersökningen att det finns ett glapp hos tidigare studenter vid Personalocharbetslivsutbildningen i Göteborg och arbetslivet likt den som generellt finns i Sverige.Tidigare studenter upplever att de till stor del Àr nöjda med den fÀrdighetstrÀning utbildningenger.

Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Den första motorvÀgen : problem av infrastrukturen i Bosnien och Hercegovina

Internationella infrastrukturprojekt Àr globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera lÀnder Àr involverade, och offentliga Àr de för att allmÀnheten mÄste vara deltagande part under processens gÄng.Bosnien och Hercegovina Àr det enda landet i Europa som inte byggt en motorvÀg. Landet Àr ett efterkrigsland som har haft svÄrigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen pÄ statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvÀgsbygge Äterinfördes och denna gÄng blev allvarligt studerade.

Multilateral Trading Facility : En institutionell analys av multilateral trading facilities pÄverkan pÄ transaktionskostnader

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemslĂ€nder vars frĂ€msta mĂ„l var att öka konkurrensen pĂ„ den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, sĂ„ kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgĂ„tt en marknadsstrukturförĂ€ndring, vilket kan ha lett till förĂ€ndring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella ovĂ€ntade effekter. Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som idag fem Ă„r efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och utifrĂ„n institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förĂ€ndrat och pĂ„verkat transaktionskostnader pĂ„ svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte Ă€r ocksĂ„ att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framvĂ€xt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt genom intervjuer med berörda parter pĂ„ aktiemarknaden i Sverige.

Nedskrivningstest av goodwill : Tolkning av IAS 36 i praktiken

Bakgrund:FöretagsförvÀrv Àr sedan lÀnge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillvÀxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat Àmne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag frÄn och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. FörÀndringen innebÀr att goodwill istÀllet för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu Ärligen skall testas för nedskrivning. NÄgot som införts i och med implementeringen av IAS 36 Àr att goodwill skall fördelas pÄ de kassagenererande enheter som förvÀntas fÄ synergier av ett förvÀrv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill pÄ kassagenererande enheter Àr nÄgot som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende pÄ kassagenererande enheter.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->