Sökresultat:
848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 40 av 57
FörutsÀttningar och begrÀnsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner : -En kvalitativ studie
Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet dĂ„ ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhĂ€llsproblem. Ă
r 1997 fick Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) i uppdrag av regeringen att stötta och frÀmja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag Àr medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagövertrÀdare under 21 Är. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom Ätta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehÄllsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningar och begrÀnsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner.
PÄ nÄt sÀtt vÀxer man ju eller man lÀr sig ju nÄnting. En studie om hur skolan och dess pedagoger i de lÀgre Ärskullarna hanterar sorgarbete
VÄrt arbete riktar in sig pÄ hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska hÀndelser som kan drabba nÄgon pÄ skolan eller nÄgon nÀra anhörig till en skolelev. De frÄgestÀllningar vi försöker besvara i arbetet Àr: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska hÀndelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstÄ hos barn nÀr de drabbas av traumatiska hÀndelser? Vad kan det stÄ i handlingsplanerna? AnvÀnder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ hur de hanterar klassrumssituationen nÀr sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkÀt frÄga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angÄende dessa frÄgor. De frÄgor som stÀllts har utgÄtt frÄn följande hÀndelser: elevs förÀlder eller syskon gÄr bort, elev i klassen avlider eller en lÀrare pÄ skolan dör.
Förskolans nya grind : utveckling av grind till förskolan
Detta projekt bygger pÄ ett samarbete med Group perimeter protection AB som Àr en del av Gunnebos koncern. GPP levererar omrÄdesskydd och bland dessa grindar och staket till förskolan. Samarbetet har resulterat i utvecklingen av en sÀker och brukarvÀnlig grind till förskolans utomhusmiljö. Projekt syftar till att utveckla en nytÀnkande anvÀndarvÀnlig utomhusgrind till förskolan. I dag Àr förskolans sÀkerhet ett omdiskuterat Àmne i media och inom förskolan, vilket resulterat i att regeringen har tillsatt en utredning för att komma till rÀtta med vart det brister? Innan den utredningen gett nÄgra svar, utgÄr vi ifrÄn observationer i vardagen.
LĂ€kemedelsprofylax mot malaria med Lariam
Malaria Àr ett av de största hoten mot personal tjÀnstgörande vid utlandsstyrkan i försvarsmakten. Malaria finns i flera av de omrÄden dÀr Sverige i dagslÀget har insatsförband. Med anledning av detta Àr valen av malariaprofylaktiska ÄtgÀrder mycket viktiga. Information om hur man skyddar sig mot malaria har hög prioritet och det Àr viktigt att soldater och befÀl följer givna anvisningar. Lariam anvÀnds som förstahandspreparat inom försvarsmakten för malariaprofylax mot allvarlig malaria orsakad av P.falciparum.
Trivsel, miljö och individualisering : HÀlsofrÀmjande arbete i tvÄ grundskolor
Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar. Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.           Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.
Styrning av lagerhÄllning och artikelplacering
Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.
Upphandling av en e-tjĂ€nst i offentlig sektor : En fallstudie av ĂstgötaTrafiken och införandet av en mobil e-tjĂ€nst
Offentliga e-tjĂ€nster ska syfta till att förenkla Ă€renden, för verksamheten, men framförallt för dess anvĂ€ndare. Det finns dock offentliga e-tjĂ€nster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ĂstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Ăstergötlands lĂ€n, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjĂ€nst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjĂ€nst, som ersatte en tidigare sĂ„dan, krĂ€vde att alla sms-betalningar skedde frĂ„n ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att pĂ„verka svensk lagstiftning och krĂ€vde att alla sms-köp skulle komma frĂ„n ett svenskregistrerat mobilnummer.
En kvalitetsanalys av EU:s direktiv om förnybar energi
There's no doubt today that mankind has contributed to the changing climate byher use of fossil fuels. This must change in the nearby future. The Europeanleaders are expressing concern that renewable energy sources are not beingused to their full potential. The 2001/77/EC Directive on Electricity Productionfrom Renewable Energy Sources was accepted in 2001 to encourage thedevelopment of energy production from renewable sources, which isconsidered a step towards the fulfillment of the goal of the Union, that 12% ofthe gross energy consumption should come from renewable energy sources bythe year 2010.The objective of this thesis is to illuminate the common legislation of the EUregarding renewable energy with regard to goal fulfillment, judicial quality,conflicts with other goals of the EU and other faults. The objective is reachedby a hermeneutic study in which interpretation of written text is the mainmethod.
 ?GLOBALISERINGENS INVERKAN Pà NATIONALSTATEN? :  En kvalitativ studie om nationalstatens stÀllning under globaliseringens era
Den hÀr uppsatsen syfte Àr att Àr att ta reda pÄ vilka funktioner som nationalstaten har fÄtt under globaliseringens era. Ett delsyfte blir ocksÄ att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjÀlp av en kvalitativ textanalys, som utgÄr frÄn sekundÀrdata. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur Sveriges regering har agerat nÀr det gÀller direktiven frÄn EU:s kommission, som har en överordnad stÀllning nÀr det gÀller den nationella lagstiftningen. Det gÀller sÀrskilt visstidsdirektivet frÄn 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hÄllet.
MervÀrdesskattedirektivets implementering : Nationellt handlingsutrymme gÀllande bestÀmmelserna om mervÀrdesskattegrupper och reducerade mervÀrdesskattesatser?
En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.
Styrning och uppföljning av ekonomin pÄ byggarbetsplatsen
Konkurrensen inom byggbranschen har pÄ senare Är lett till krav pÄ lÀgre entreprenadkostnader och minskade ekonomiska marginaler för byggföretagen. Ekonomistyrningens har dÀrför ökat i betydelse för att stÀndigt styra byggföretagen mot fortsatt lönsamhet.I Peab skall ekonomin under ett byggprojekt uppdateras och följas upp kontinuerligt av ansvarig produktionschef. Det arbetet ger en god kontroll över projektekonomin, möjliggör regelbundna kostnadsavstÀmningar samt underlÀttar upptÀckt och ÄtgÀrder av avvikelser under produktionen. Det finns styr- och uppföljningsverktyg att tillgÄ för ekonomiarbetet pÄ byggarbetsplatsen.Grundstenen i Peabs ekonomistyrning Àr produktionskalkylen. UtifrÄn en uppdaterad och aktuell produktionskalkyl genomför man regelbundna slutkostnadsprognoser för att stÀmma av hur byggprojektet ligger till.
Att hantera stress under press : En kvalitativ studie om upplevda stressfaktorer och önskade resurser hos handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan
Syftet med studien Àr att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivÄn. De formulerade frÄgestÀllningarna lyder; Vad upplevs stressande pÄ arbetsplatsen hos handlÀggarna, Vilka faktorer pÄverkar handlÀggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen bestÄr av Krav- & Kontrollmodellen samt KÀnsla av Sammanhang. Studien utgÄr frÄn tidigare forskning i omrÄdet: FörsÀkringskassan, stress och arbetsplatslÀrande.Resultatet visar att de faktorer som handlÀggarna upplever stressande dels Àr att bli avbrutna i sitt arbete och dÀrmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter.
Aga, disciplin och fostran i den svenska folkskolan 1945-1959. : En studie om 1947 Ärs skoldisciplinutredning, Skolöverstyrelsens direktiv i fostrans- och disciplinfrÄgor samt hanteringen av frÄgan om skolagan i Tunabygdens lÀrarklubb.
Denna historieuppsats (15hp) handlar om aga- och skoldisciplinsfrÄgorna i den svenska folkskolan. Undersökningens syfte Àr att granska hur disciplinsfrÄgorna i folkskolan hanterades före och efter agaförbudet pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. För att uppnÄ detta mÄl har i första hand tre olika kÀllor anvÀnts, nÀmligen 1947 Ärs skoldisciplinutredning, protokoll frÄn Tunabygdens lÀrarklubb och dess studiecirkel samt Skolöverstyrelsens anvisningar till folkskolelÀrarna efter att agan hade förbjudits i folkskolan. Skoldisciplinutredningen kom som en följd av protesterna frÄn lÀrarkÄren och Skolöverstyrelsen till ett agaförbud. Disciplinutredningen kom inte fram till nÄgot agaförbud utan snarare fram till flera disciplinsfrÀmjande förslag.
à t vilket hÄll Àr framÄt? : konstnÀrliga grunder eller visuella kunskapsformer : om Estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning i svensk gymnasieskola
Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund Àr dels min mÄngÄriga yrkesverksamhet som bildlÀrare i gymnasieskolan och den tveksamhet gÀllande lÀroplanens relevans som jag lÀnge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten pÄ den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier pÄ b- och cnivÄ, Àr att lÀroplanen Àr otydlig i syfte och mÄlsÀttning och har en teoretisk grund som Àr bÄde torftig och Älderstigen, och dÀrigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vÄr tids kultur. Arbetet Àr tvÄdelat.
Arbetsuppgifter och ledarskap hos en första linjens chef i kommunal Àldremsorg : a single case study
?BAKGRUND: Antalet multisjuka Àldre personer ökar och ett omfattande vÄrdbehov kan skönjas. VÄrdens organisation och hur den fylls med innehÄll pÄverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen pÄverkar upplevd arbetstillfredsstÀllelse och den kultur som vÄrdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vÄrdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien Àr att utifrÄn semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehÄllet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal Àldreomsorg.