Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 35 av 57

ÖvergĂ„ngen till IPv6: Vad hindrar svenska företag att ta steget?

Det nuvarande kommunikationsprotokollet pÄ Internet, IPv4, utvecklades tidigt under 70-talet och anvÀnds idag av datorer och andra enheter för att kommunicera med varandra. Det nÀstan 40 Är gamla protokollet rÀcker endast till drygt fyra miljarder adresser och med tanke pÄ Internets explosionsartade tillvÀxt har en global adressbrist uppkommit i dagens vÀrld. Fler enheter ansluter sig till Internet och krav stÀlls pÄ fler IP-adresser samt en förbÀttrad sÀkerhet. Vi stÄr idag inför en stegvis övergÄng till det nya protokollet pÄ Internet, IPv6. Denna nya version löser problemet med adressbristen och har inbyggda sÀkerhetsfunktioner samt andra fördelar.

Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Framtidens Kontrollplats

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Ekonomiskt bistÄnd : Ett geografiskt lotteri?

Denna studie syftar till att granska variationer i bedömningar och beslut om ekonomiskt bistÄnd utifrÄn vilken betydelse den enskilda organisationens riktlinjer har för dessa. UtifrÄn syftet, och med stöd av tidigare forskning pÄ omrÄdet, valdes vinjettstudien som metod. Ett identiskt typfall, gÀllande en fiktiv ansökan om ekonomiskt bistÄnd, skickades ut till samtliga kommuner i VÀstra Götalands lÀn, med undantag för Göteborgs kommun. Vinjetten riktades till socialsekreterare som i sin vardag arbetar med handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd och totalt erhölls svar frÄn 16 olika kommuner. Resultatet pÄvisar stora skillnader i bÄde bedömningar och beslut mellan de olika kommunerna vilket verifierar de tidigare studier som gjorts.

Arbetstagarinflytande i europabolag

Efter drygt trettio Är av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemslÀnder uppnÄs och rÀttsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. DÄ medlemslÀnderna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlÀmnades flertalet frÄgor att regleras via nationell rÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag Àr utformat och hur detta överfördes till svensk rÀtt. Förutom det faktum att direktivet ej Àr skrivet pÄ ett tillrÀckligt klart och tydligt sÀtt, framkommer Àven att utredarens betÀnkande var i behov av flertalet Àndringar för att fÄ samma innebörd som direktivet. Dock kvarstÄr viktiga och dÀrmed oreglerade frÄgor i avvaktan pÄ direktivets revidering.

Effekterna av de nya behörighetskraven i sÀrskolan

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vad specialpedagoger arbetar med i sÀrskolan ur sÄvÀl rektors och specialpedagogers perspektiv. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de nya kraven om behörighet pÄverkar pedagogerna i en kommun i södra Sverige dÀr det erbjuds sÀrskola frÄn skolÄr ett till och med gymnasienivÄ. Jag valde att göra en totalundersökning i en kommun som erbjuder sÀrskola frÄn skolÄr ett till och med gymnasium. Metoden jag valde för att insamla min empiri var bÄde genom enkÀtundersökning och genom halvstrukturerade intervjuer. En enkÀt delades ut till samtliga pedagoger verksamma i sÀrskolan frÄn skolÄr ett till och med gymnasium. DÀrtill kompetterades empirin med intervjuer med de rektorer som har sÀrskola i sin verksamhet.

Trafikinformation i realtid i samband med vÀgarbete

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstÄ med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbÀttra med tiden. Med hjÀlp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fÄtt tydliga direktiv frÄn Trafikverket gÀllande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgrÀnsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstÄ varför det inte gÄr ge ut relevant trafikinformation. I dagslÀget har man tekniken för ett vÀl fungerande system. Ett system dÀr man enkelt kan fÄ realtidsinformation i samband med trafiken, vÀgarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi Àven sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha anvÀndning av som trafikant.

"Om du har ett Àpple, vill du dela det med mig?" En kvalitativ undersökning kring kollektivism, individualism och elevinflytande i den svenska skolan

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sÀnder dem angÄende kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som frÀmst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för Àmnet relevant forskning, frÀmst med fokus pÄ samarbete mellan elever och mellan lÀrare, och av de delar av lÀroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjÀlp av en enkÀtundersökning.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Struktur för lagring av testobjekt

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Revisionsplikten utifrÄn ett kreditgivarperspektiv : Revisionspliktens betydelse vid bankernas kreditbedömning, en jÀmförelse mellan Danmark och Sverige

EG:s fjÀrde bolagsrÀttsliga direktiv tillÄter att de enskilda medlemslÀnderna avstÄr frÄn revision i mindre aktiebolag. Alla medlemslÀnder förutom Sverige och Malta har tagit fasta pÄ detta. Debatten i Sverige har de senaste Ären frÀmst bestÄtt i revisionspliktens vara eller inte vara och olika intressentgrupper har agerat för respektive mot ett avskaffande av revisionsplikten. Intressentgrupperna som frÀmst Àr i behov av revisionsplikten Àr samhÀllet och bankerna. Författarna har dÀrför undersökt om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag har pÄverkat eller kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning.

"Vi Àr i symbios med varandra" : En studie om hur grundskollÀrare i de tidiga skolÄren ser pÄ yrkesrollen för lÀrare i fritidshem.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Sjuksköterskans uppföljning av lÀkemedel i kommunens Àldreomsorg : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Bakgrund: Det Àr en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av lÀkemedelsbehandling för Äterkoppling till ordinerande lÀkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala ÀldrevÄrden har en konsultativ roll, Àr informationen mellan henne och vÄrdpersonalen, som Àr nÀra patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av lÀkemedelskedjan Àr av central betydelse för att minska onödigt lidande för den Àldre patienten i form av lÀkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlÀgga hur sjuksköterskan i kommunens Àldreomsorg följer upp lÀkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, sÀrskilt i de fall nÀr patienten sjÀlv inte har förmÄga att uttrycka sitt mÄende i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats.

Vi bestÀmmer över vÄrt barns utbildning : En systematisk litteraturstudie gÀllande bestÀmmanderÀtten till barns utbildning och förflyttningen till friskolor

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gÀllande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller förÀldrarna. Forskning visar att förÀldrars önskan om befrielse frÄn specifika undervisningsinslag för sina barn Àr ett vÀxande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis frÄn Skolverkets hÄll. Detta resulterar i att förÀldrar vÀljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor dÀr befrielse utdelas godtyckligt och lÀttvindigt för att kringgÄ problematiken, nÄgot som bemöts med bÄde ris och ros frÄn forskarnas hÄll.UtifrÄn ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag pÄ lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmÀrksammas olika lösningar av ovanstÄende problem med utgÄngspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rÀttigheter som vÀger tyngst.

Tidskriftsdesign med praktisk tillÀmpning pÄ Close-Up Magazine

I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->