Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 24 av 57

FörÀldrasamverkan i förskolan : Hur förskollÀrare och vÄrdnadshavare upplever förÀldrasamverkan samt vilka förestÀllningar de har kring inflytande och delaktighet i förskolan

VÄrt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att se hur förÀldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men Àven synliggöra Äsikter kring Àmnet frÄn vÄrdnadshavares samt förskollÀrares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs förÀldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna Äsikt speglas i vÄrt resultat dÀr majoriteten av respondenterna anser att förÀldrasamverkan Àr vÀrdefullt. Grunden för förÀldrasamverkan Àr lyhörd personal som frÀmjar goda sociala relationer. Det Àr ocksÄ en verksamhet som delger vÄrdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

MÀtning av kundnöjdhet hos privata skogsÀgare : en fallstudie hos SCA Skog JÀmtland

De senaste Ären har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt pÄ grund av ökad virkesefterfrÄgan frÄn de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav pÄ 2.6 milj ha rÀcker till för försörjningen av industrierna har man anstÀllt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa rÄvara frÄn privata markÀgare. För att sÀtta fokus pÄ hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkÀtstudie pÄ detta. Studien Àr uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkÀtundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad pÄ enkÀten.

Djuretik i förskolan : Vilken vÀgledning ger lÀroplanen och hur arbetar förskollÀrare?

I syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare arbetar med djuretik som en vÀrderingsfrÄga undersöks (1) förskollÀrares tolkning av lÀroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollÀrare arbetar med vÀrderingsfrÄgan djuretik och (3) vilken hÀnsyn de tar till lÀroplanens krav pÄ saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare varav 3 Àr vegetarianer. Analysen baseras pÄ poststrukturalistisk teori och teori om den dolda lÀroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar ocksÄ att förskollÀrarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

BerÀkning av byggnaders energiprestanda med anledning av energideklarationerna.

Europaparlamentet antog i december 2002 ett direktiv om byggnaders energiprestanda.Direktivet krÀver att byggnader skall energideklareras, alltsÄ undersökas och dokumenteras urett energiprestandaperspektiv. Direktivet har hittills resulterat i tvÄ svenska delbetÀnkandensamt ett slutbetÀnkande. Dessa tre skrifter kommer att ligga till grund för den svenska lagenom energideklarationer. Enligt SOU 2005:67 skall energiprestandan berÀknas för samtligasmÄhus och nybyggda hus. För flerbostadshus och byggnader med lokaler skallenergiprestandan berÀknas dÄ det inte finns nÄgra uppgifter pÄ byggnadens energianvÀndning.Eftersom byggnaders energiprestanda Àr en central del av energideklarationerna Àgnas det enutförlig analys av olika energiflöden ut ur och in i en byggnad.

"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Förslag pÄ yttervÀggskonstruktion för smÄhus : Analys med hÀnsyn till energi, statik, fukt och kostnad

I detta examensarbete studeras kommande energikrav för byggnader i Sverige och i synnerhet kraven pÄspecifik energianvÀndning. Detta mot bakgrund av EU-kommissionens och EU-parlamentets direktiv,EPBD2, om nÀra nollenergibyggnader 2020. DÀrefter bearbetas ett förslag pÄ en nyyttervÀggskonstruktion som med lÀgre U-vÀrde Àn den befintliga yttervÀggen ska sÀnkaFiskarhedenvillans olika hustypers specifika energianvÀndning. Syftet med sÀnkningen Àr att möjliggöraför Fiskarhedenvillan att uppfylla de kommande energikraven.Det Àr mÄnga parametrar som mÄste uppfyllas och det nya yttervÀggsförslaget analyseras förutom urenergisynpunkt Àven med hÀnsyn till statik, fukt och kostnad. BerÀkningar för statik och specifikenergianvÀndning har gjorts för ett referenshus.Resultatet av att byta ut den befintliga yttervÀggskonstruktionen mot det framarbetade förslaget medca 33 % lÀgre U-vÀrde gav endast en sÀnkning med ca 6 % av den specifika energianvÀndningen.

Bolagskoder- en jÀmförande utredning av nationella och internationella direktiv i Sverige och England

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

AktiemarknadsnÀmnden som myndighetsutövare : En studie av nÀmndens sammansÀttning och vÀrdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

MÄlstyrningen av den svenska skolan : blev det nÄgon skillnad?

I mitten av 1990-talet ersattes den svenska skolans direktiv om hur undervisningen skulle gÄ till med en beskrivning av vilka resultat och mÄl som skulle uppnÄs.Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för hur nÄgra lÀrare upplevde hur skolarbetet hade pÄverkats av att den svenska barn- och ungdomsskolan övergÄtt frÄn att vara regelstyrd till att vara mÄlstyrd. Sex lÀrare med lÄng erfarenhet intervjuades. De timslÄnga intervjuerna spelades in pÄ band och transkriberades sedan. Resultaten frÄn dessa intervjuer analyseras sedan hermeneutiskt utifrÄn Webers rationalitetsteori och Foucaults maktbegrepp regementalitet.LÀrarna tyckte inte att mÄlstyrningen hade lett till en effektivare skola dÀr eleverna lÀr sig mer. LÀrarna trodde inte heller att lÀrandet hade blivit mer lustfyllt, att skolarbetet blivit roligare för eleverna.

Trafikljusmodellen ? ett effektivt instrument för riskbedömning?

Syfte: Syftet Àr att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa frÄn och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjÀnstepensionsbolag i Sverige. Studien Àmnar Àven undersöka eventuella effekter av förÀndringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare anvÀnds en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien anvÀnds bÄde primÀr- och sekundÀrdata som informationskÀllor.

Samverkan i arbetslag : utifrÄn rektorers uppfattning

Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.

VG+, det Àr ju det vÀrsta dom vet : Tolkningar av argument i diskussionen om betyg

Studien bygger pÄ en gruppdiskussion mellan tre lÀrare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstÄ olika idéer och Äsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus pÄ olika spÀnningsfÀlt som framkommit under arbetets gÄng. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom omrÄdet.

Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya Àmnesplanen i svenska för gymnasiet

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrÄn vad den nya Àmnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen Àr att litteraturhistoria fÄr en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr textanalys dÀr den nya Àmnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann nÀrlÀsning. Enligt resultatet har det framgÄtt att principerna för den nya Àmnesplanen Àr tydlighet och att kurserna bygger pÄ varandra. Momentet litteraturhistoria Àr till stor del knutet till litteraturvetenskap och anvÀndning av dess begrepp, samt tolkning och vÀrdering av skönlitterÀra verk.

Samverkan mellan Polis och kommun

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->