Sökresultat:
848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 20 av 57
Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt
Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och
l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r
f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den
somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan
bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen
fr?n att s?ka v?rd.
ATT BLI ST?RD I S?MNEN En sammanst?llning av faktorer som p?verkar patienters s?mn inom slutenv?rden samt hur omv?rdnads?tg?rder kan optimera en god s?mnkvalitet.
Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever
ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r
att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande
och f?rebyggande ?tg?rder.
UnionsrÀttsliga uttryck i LagrÄdets yttranden : En analys av hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets normprövning - 2012 och 2013
Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.
TvÄ kommuners handlÀggning vid behovsbedömning
Syftet med studien var att analysera förhÄllandet mellan handlÀggning i tvÄ norrbottenskommuner. Studien omfattade totalt nio behovsbedömare i tvÄ kommuner som har hemtjÀnsten indelad i bestÀllar-utförarorganisation. Datainsamlingen har skett genom intervjuer. Studien visade att trots det kommunala sjÀlvstyret inte fanns nÄgra stora skillnader mellan de bÄda kommunerna nÀr det gÀller förhÄllandet mellan handlÀggning och centrala direktiv för tilldelning av sociala omsorgsinsatser. Undersökningen visade att behovsbedömarna i respektive kommuner följer socialtjÀnstlagen och förvaltningslagen nÀr det gÀller hur ett Àrende skall inledas och beslutas.
Försiktighet, marknad eller miljö? - En diskursanalys av prioriterade omrÄden i EU:s lagstiftning om genmodifierade grödor.
Denna studie har undersökt diskursen om miljö, EU:s fria inre marknad och försiktighetsprincipen i nÄgra av EU:s förordningar och direktiv som reglerar hanteringen av genmodifierade grödor (GMO). Försiktighetsprincipen genomsyrar alla EU:s lagtexter frÄn senare tid vad gÀller hanteringen av GMO-produkter, och har dÀrmed pÄverkat lagarnas utformning. Vi har undersökt huruvida försiktighetsprincipen motsÀtter sig EU:s grundlÀggande intention om en fri inre marknad, och hittat tecken pÄ att försiktighet och marknad inte alltid Àr kompatibla.Miljöaspekterna i dessa lagtexter har ocksÄ mÄnga gÄnger visat sig fÄ lÀmna plats för en sÀkerhetsdiskurs fokuserad pÄ mÀnniskors sÀkerhet, dÀr miljön kommer i andra hand och inte ses som det primÀra att skydda.Vi ser till stor del en diskurs i dessa lagtexter som konstituerats av mÀnniskors och samhÀllets rÀdsla och krav pÄ sÀkerhet, snarare Àn en diskurs som prÀglat och pÄverkat samhÀllets instÀllning till GMO..
Sjuksk?terska p? lika villkor - Hur j?mst?llt ?r det inom sjukv?rden?
I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.
Balansen mellan m?jligheter och utmaningar ? En litteraturstudie om intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende p? IVA
Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka
och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en
central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och
n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men
involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning.
Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande
f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden.
Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i
v?rden p? IVA.
Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.
Lokalt diakonalt arbete - frÄn syförening till företrÀdarskap : en kvalitativ studie
Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Hur Kinas institutioner har pÄverkat den ekonomiska utvecklingen
Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.
Specialpedagogiska insatser - för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter
Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.
HIV - Att leva med en obotbar sjukdom
Syfte: Att utreda om primÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer sompÄverkade deras möjligheter att skriva ut fysisk aktivitet pÄ recept.Metod: Deskriptiv kvalitativ intervjustudie. Sju primÀrvÄrdssjuksköterskor inom Uppsala lÀn harintervjuats med semistrukturerad metod. En kvalitativ innehÄllsanalys enligt Granheim ochLundman (2003) utfördes pÄ manifest nivÄ.Resultat: PrimÀrvÄrdssjuksköterskor i Uppsala lÀn upplevde att det fanns faktorer som pÄverkadederas möjligheter att förskriva FaR. Det uppgavs nödvÀndigt att ha kunskap om hur man arbetarmed förskrivning av FaR och att uppleva sig kunna motivera patienter som har mindre mottaglighetför FaR. Att ha tillrÀckligt med tid avsatt upplevdes som en förutsÀttning för förskrivningen.
Skapandet av en flygfarkost
Jag har under tio veckor arbetat med att utveckla designen till en flygande farkost. Detta i samarbete med ett datorspelsföretag som uppdragsgivare. Denna rapport beskriver processen. Den huvudsakliga utmaningen med detta projekt har innefattat bÄde att designa nÄgot originellt och att samtidigt noggrant följa de direktiv jag tilldelats av min uppdragsgivare: att skapa ett fordon med de krav pÄ bÄde stil och tekniska begrÀnsningar spelet fodrar. Efter jag etablerat en tydlig vision gÀllande farkosten tog jag mina skisser och idéer till Maya och dÀr skapade 3dmodellen.
NÄr informationen fram? : En studie av implementeringen av polisens underrÀttelsemodell (PUM) vid VÀsternorrlands polismyndighet.
UnderrÀttelsetjÀnst, ett begrepp som för mÄnga Àr nÄgot abstrakt och svÄrgreppbart. Vad syftar egentligen underrÀttelsetjÀnst till? NÄgot förenklat skulle man kunna sÀga att det syftar till att ge faktaunderlag för planering av polisverksamhet. Verksamheten ska vara precis och kvalitativ, den ska vara underrÀttelseledd. I strÀvan efter visionen om underrÀttelseledd polisverksamhet faststÀllde rikspolischefen hösten 2005 Polisens underrÀttelsemodell (PUM).
Betydelsen av humankapital och nÀtverk vid nyföretagande - En kartlÀggning av företag kopplade till VentureLabs inkubator
Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur de företag som suttit pÄ VentureLabs inkubator i Lund anvÀnt sig av humankapital, personliga nÀtverk samt industriella nÀtverk. Uppsatsen gör Àven en ansats att utreda om samband finns mellan dessa tre teorier och hur dessa pÄverkar entreprenören och dennes företag. AngÄende förhÄllningssÀttet gentemot arbetsprocessen anvÀndes en abduktiv ansats. Vad gÀller direktiv för insamlande av empiri anvÀndes en kvantitativ metod. Empirin bestÄr i frÀmsta mÄn av besöksintervjuer pÄ företag kopplade till VentureLab.