Sökresultat:
843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 16 av 57
Doktrin för luftoperationer : ett dokument i takt med tiden eller Ànnu en hyllvÀrmare?
Doktrin för luftoperationer faststÀlldes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har dÄ doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den Àr tÀnkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer Àr implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen anvÀnds som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat tvÄ centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen anvÀnds som styrande dokument. Jag har Àven intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att fÄ ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt FullstÀndigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del Àr implementerad i flygvapnets ledning..
Postoperativ smÀrthantering : Ur ett sjuksköterskeperspektiv
Postoperativ smÀrta Àr en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smÀrta, utvÀrdera smÀrtlindringen och dÀrmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smÀrthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.
Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin
Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.
The heartbeat under your necktie ? fysiska f?rem?l och den sociala milj?n i Ted Koosers "Delights & Shadows"
This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.
Europeisk skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis
I denna uppsats görs en sammanstÀllning av gÀllande skatterÀtt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgrÀnsning till omrÄdet för direkt beskattning.Direkt beskattning Àr en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock pÄ mÄnga hÄll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfÀrdande av direktiv kan en harmonisering pÄ omrÄdet komma till stÄnd.EG-domstolen har dÀrför pÄskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillÀmpa gemenskapsrÀtten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestÀmmelser som hindrar bolag frÄn att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan dÀrför enligt EG-domstolens praxis ÄsidosÀttas direkt med stöd av fördraget..
Prediktion av h?rf?rg och ?gonf?rg fr?n genetiska mark?rer inom forensisk verksamhet
Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt
material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har
data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms
(SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85
individer.
Kvotering till bolagsstyrelser : En argumenationsanalys avseende noterade bolag
Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.
Sinning in the rain : En narrativ analys av Marianne Fredrikssons Syndafloden i jÀmförelse med 1 Mos 6:5?9:19
Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.
Arbetstidsdirektivets implementering i svensk lag : En studie om byrÄkratisk drift
The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda.
Centrala Direktiv och Lokala Viljor ĂversĂ€ttningen av samverkansidĂ©er mellan offentliga organisationer i Ystad
This is an empiric, qualitative, case study of cooperation between two public organizations in Ystad, Sweden (FörsÀkringskassan and Ystad kommun). The aim of the study is to illuminate why they cooperate and what happen with the idea to cooperate and the organizations when they do. The theoretical tools used are influenced by institutional theory. A translationmodel is used to illustrate what the local actors do with the idea when a decision is made to adopt it and how it affects the actors. The study suggests that the cooperation in Ystad called One Stop Shop is partly done because it's a popular way of organizing public organizations in Sweden and partly because försÀkringskassan, aim to upgrade their organization identity.
Fondbolag: verksamhets- och informationskrav
Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgÄngspunkt delvis i de krav som stÀlls pÄ fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahÄlla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rÀtt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. PÄ grund av den litteraturbrist som rÄder i Àmnet har internet varit en sjÀlvklar kÀlla till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillÀmpas delvis i olika delar av verksamheten.
V3 : Vertikalt vindkraftverk frÄn prototyp till produkt
Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 frÄn prototyp till produkt. Det Àr det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem dÀr V3 Àr en del i konceptet. En serieproduktion av V3 Àr planerad till hösten 2010. V3 Àr klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter pÄ 3 meter och en kapacitet pÄ 5 kW. Vindkraftverket krÀver inget bygglov i Sverige och ska sÀljas till gemene man som vill bli sjÀlvförsörjande pÄ el.
Aspergers syndrom i skolan : En kvalitativ studie om gymnasielÀrares förstÄelse, kunskap och motivation till att undervisa elever med Aspergers syndrom.
Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..
SAMSTĂMMIGHET MELLAN KOMMUNUTVECKLING OCH KLIMATSCENARIER : Uppsala och Enköpings kommuns hantering av troliga översvĂ€mningshot?
Studien bygger pÄ undersökningar gjorda av FN:s klimatpanel och Svenska klimatberÀkningar som bedömer att översvÀmningsrisken kommer att öka dÄ antal extrema nederbördsperioder och mÀngden nederbörd kommer att öka. Men Àven dÄ havsnivÄn kommer stiga. Studiens syfte Àr att studera hur tvÄ svenska kommuner arbetar, redan i översikts- och detaljplaner, för att minimera de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvenserna av översvÀmningar. Metoden har varit att studera översiktsplaner samt detaljplaner frÄn vardera kommun. Ett antal kriterier har tagits fram utifrÄn olika forskares syn pÄ hur man kan klimatanpassa i kommunernas planlÀggning.
Komparativ studie av de nordiska lÀndernas energiprestandakrav vid nybyggnation av bostÀder: En studie av byggregler och energiklassificeringssytem
I detta examensarbete görs en jÀmförelse mellan de Nordiska lÀndernas energikrav och klassificeringssystem för flerbostÀder. Syftet Àr att utreda hur de olika nationella kraven styr i respektive land, och om det Àr möjligt att jÀmföra lÀndernas energiprestandakrav pÄ ett rÀttvist sÀtt.Europaparlamentet har tillsammans med Europeiska unionens rÄd antagit direktiv om byggnaders energiprestanda som anger vilka mÄl som medlemslÀnderna ska uppnÄ. Syftet Àr att minska utslÀpp av vÀxthusgaser, öka andelen förnybar energi och skapa högre energieffektivitet. Dock Àr det upp till varje enskilt land att bestÀmma hur de ska klara mÄlen, vilket gör att landets byggnormer och egen lagstiftning pÄverkar dess implementering. DÀrmed ser lÀndernas energikrav vÀldigt olika ut, trots att de Àr baserade pÄ samma EU direktiv.