Syftet med studien var att undersöka och analysera löneprocessen vid LKAB. Detta med fokus på de moment som rör interaktionen mellan chef och medarbetare. För att uppnå syftet har tolv kvalitativa intervjuer gjorts med chefer och fackligt förtroendevalda. Intervjuerna med de fackligt förtroendevalda är främst för att skapa en bild av dagsläget samt för att få en ökad förståelse för löneprocessen sett ur deras synvinkel. Resultatet visar på att det finns en tvetydighet i direktiven vilket skapar en osäkerhet bland både chefer och medarbetare.

Ekologiska värden är ett ämnesområde som hitintills inte fått någon större uppmärksamhet i doktrinen. I den allmänna samhällsdebatten kommer ämnet upp med jämna mellanrum men fokusen ligger inte på hur lagstiftningen skulle kunna lösa problemet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rätten, d.v.s. lagstiftningen hanterar problematiken kring ekologiska värden. Jag har begränsat mig till att undersöka om miljöbalken reglerar frågan.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Energieffektivisering av byggnader är ett uppmärksammat ämne mycket på grund av att bostäder och lokaler står för 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nå nära-nollenergibyggnad till år 2021. Definitionen av näranollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor.Passivhus är en typ av lågenergihus som har ett tätt klimatskal som håller ett lågt U-värde och utnyttjar interna värmetillskott från hushållmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lägre energiförluster och längre behov av tillförd energi, vilket närmar sig nära-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som ställs av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. Energiberäkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Den som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige kan välja mellan olika bolagsformer, däribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns två typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestämmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Bestämmelserna i dessa författningar härstammar till viss del från de bolagsrättsliga direktiv som EU har beslutat ska gälla inom unionen.Det sker ständiga förändringar på bolagsrättens område, både avseende de gemenskapsrättsliga reglerna från EU och de nationella bestämmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvändigt att även se över samtliga bolagsdirektiv för att underlätta det administrativa arbete som åligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansåg även i samma utredning det angeläget att varje medlemsstat såg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för små bolag.Sveriges regering utfärdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för små privata aktiebolag.

Dagens redovisningsstandard, IAS 38, ger oklara direktiv om hur företag bör kategorisera sina immateriella tillgångar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom tre olika branscher klassificerar sina immateriella tillgångar och hur jämförbarheten påverkas av att det inte finns några riktlinjer kring detta. Vi gör detta genom att studera årsredovisningar och skicka ut enkäter till berörda företag. Resultatet av vår studie visar att bristen på riktlinjer inom klassificeringen av immateriella tillgångar leder till att företagens klassificeringar inte uppfyller de kriterier som anges i teorin. De skillnader vi identifierar leder till att det uppstår svårigheter i att jämföra företagens innehav av immateriella tillgångar.

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.