Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 13 av 57

EMC problematik och el-kvalitet i elkraftnÀt

The dissertation deals with an account of actual problem, which can arise within EMC and power quality. The cause of power interruption and what can be done to minimise the power interruption is discussed. It also includes a definition of planning levels and which factors one needs to have control over to carry out a possible planning strategy and how the local distributions net could be more secure. The electrical net could be secure but no system can be free from interruption.The dissertation examines two distribution transformers: GLA40T1 (GlansÄs) and T399 in TranÄs Energy which don?t have regulators.

InfÀrgning : LÀrares syn pÄ att arbeta med infÀrgning

Det har visat sig under mÄnga Är att elever som vÀljer yrkesinriktat program Àr mindre motiverade till att lÀsa kÀrnÀmnen. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur lÀrarna kan skapa förutsÀttningar för att arbeta med infÀrgning. För att ta reda pÄ förutsÀttningarna för att arbeta med infÀrgning har vi intervjuat sex behöriga lÀrare som arbetar pÄ en gymnasieskola i VÀstra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna Àr villiga till att arbeta med infÀrgningsprojekt, men det finns inte tillrÀckligt med arbetstid till planering för att arbeta pÄ detta sÀtt.

Diskriminering pÄ grund av funktionshinder - eller frunktionshindrad pÄ grund av diskriminering?

Abstract The 1st of January 2009 there will be a new discrimination law in Sweden. That means that the Parliament finally will interpret three EC-directives in there entirety. The new law means that the present discrimination laws will be merged to one law. The situation for disabled persons on the labour market has improved, since the discrimination law was founded in 1999. The Labour Court got some cases to judge and media has attracted attention to disabled persons rights.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Nya krafttag mot marknadsmissbruk: regeringen vill skÀrpa insiderlagstiftningen

Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.

Genomfört enligt planering?: En rapport om Sevesoverksamheters genomförande av planerade ÄtgÀrder efter olycka eller tillbud

Rapportens mÄl Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de ÄtgÀrder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om ÄtgÀrder för att förebygga och begrÀnsa följderna av allvarliga olyckshÀndelser med farliga Àmnen. Detta direktiv benÀmns Sevesodirektivet och Àr implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mÀngd farliga Àmnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebÀr sÀrkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet Àr klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Sverige antar EU:s maximala grÀnsvÀrden: Vad hÀnder med revisionen? : En kvantitativ studie om svenska smÄ och medelstora företags efterfrÄgan pÄ revision

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De grÀnsvÀrden för omsÀttning, balansomslutning och antal anstÀllda som valdes för frivillig revision Àr emellertid mycket lÀgre Àn de maximala som tillÄts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre Är innan regeringen uttalade sig om vad som ska hÀnda hÀrnÀst med revisionsplikten, alltsÄ om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti Är 2013 meddelade regeringen att en ny utredning Àr bestÀlld, den ska utvÀrdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lÀttnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den hÀr studien uppdaterar kunskapen kring instÀllningen till revision.

FrÄn G till E : En kvalitativ studie av den nya betygsskalan och dess kriterier i historia

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Systematiserad arbetsmetod för elektroniskamomentnycklar

Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter pÄ markkostnaden dÄtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus Àr tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begrÀnsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med smÄhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrÄgan förnyproduktion av smÄhus. Likt övriga hustillverkare stÄr Eksjöhus ocksÄ införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet Àr att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbÀttra energiprestandan.

LED Projekt ombord ms Cinderella : LED Projekt ombord ms Cinderella

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

LÀrares tankar om bedömning - intervjuer med fem pedagoger

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utstrÀckning sÄ sker ska bedömas av lÀrarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrÄn direktiv frÄn Skolverket. LikvÀrdig bedömning Àr dock svÄrt att uppnÄ och Skolverket menar dÀrför att det lokala arbetet med att, lÀrare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten Àr av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att fÄ ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.

HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Kommunernas arbete med tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden - en jÀmförelse mellan fyra översiktsplaner

Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden. Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..

Att implementera Lgr 11 : Har idrottslÀrarna förutsÀttningarna?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares förutsÀttningar för att implementera den nya lÀroplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har undersökts med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:-­? Hur Àr lÀrarnas syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur ser lÀrarna pÄ sina praktiska förutsÀttningar att bedriva sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur upplever lÀrarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten Àr baserade pÄ semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa. Respondenterna Àr verksamma pÄ grundskolor i Stockholms lÀn.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->