Sök:

Sökresultat:

1225 Uppsatser om Miljödebatten - Sida 45 av 82

Prisbubblan pÄ bostÀder i Sverige- Existerar den? Vilka riskfaktorer kan orsaka ett prisfall?

Ordet bostadsbubbla spreds som en löpeld över vÀrlden efter den stora sub-primekrisen i USA2008 som pÄverkade hela vÀrldens finansiella system. Sedan dess Àr oron för nya bubblorkonstant nÀrvarande.Denna uppsats kommer undersöka de argument som framförs för att en bostadsbubblaexisterar i Sverige. Jag studerar den aktuella debatten och granskar argumenten som framförs.Existerar bostadsbubblan eller inte? Uppsatsen tar ocksÄ reda pÄ vilka riskfaktorer som skullekunna orsaka ett prisfall pÄ bostÀder, oavsett om det rÄder en bostadsbubbla eller inte. EnjÀmförelse mellan boendekostnaderna för hyresrÀtt kontra bostadsrÀtt görs med spÀnnanderesultat.Dessutom tillfrÄgar jag drygt 100 fastighetsmÀklare om deras tro pÄ den svenskabostadsmarknaden.

Skolans vÀrdegrund : En studie av framvÀxten och utvecklingen av begreppet vÀrdegrund i senare Ärs lÀroplaner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

Arbetsgivarens utökade medfinansiering och rehabiliteringsansvar

SjukfrÄnvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har Ätskilliga gÄnger försökt utreda hur de bÀst ska kunna sÀnka sjukfrÄnvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste ÄtgÀrd regeringen genomfört Àr införandet av lagen (2004:1237) om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift och Àndringar i lagen (1962:381) om allmÀn försÀkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och dÀrmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte Àr att studera om regeringens intentioner har fÄtt önskad effekt pÄ de arbetsgivare vi intervjuat.

"Jag Àr en sÄn dÀr som aldrig Àr sjuk": en studie om friskfaktorer

I den allmÀnna debatten skrivs det om de höga sjukfrÄnvarotalen och dess kostnader. Den offentliga sektorn anges ofta vara den som drar upp siffrorna. Uppsatsen har fokus pÄ det omvÀnda, det vill sÀga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro inom kommunen. Denna uppsats har skrivits pÄ uppdrag av LuleÄ Kommun. Inom kommunen finns det mÄnga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro och utifrÄn dessa valdes det ut tvÄ arbetsplatser, en förskola och en avdelning pÄ ett Àldreboende.

Debatten kring en litterÀr kanon: En diskursanalys av artiklar pÄ dagstidningarnas kultursidor

Literary debates about canon occur regularly. In the summer of 2006 such a debate took place in Sweden. The aim of this Master thesis is to examine the debate to identify the different discourses and what they reveal about ideas concerning the role of literature in society. The empirical material used for the analysis consists of 46 debate articles from three important newspapers. The combined theory and method applied is the discourse analysis described in Ernesto Laclau?s & Chantal Mouffe?s discourse theory.

Film som text? : En studie om attityder till och anvÀndning av film i svenskundervisningen pÄ gymnasiet.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Elevers lÀrande i APU : LÀrande i arbete pÄ tvÄ yrkeförberedande program

SammanfattningDenna studie har i syfte att öka förstÄelsen för elevers sÀtt att se pÄ lÀrandet i en praktisk miljö,vilket innefattar skolans karaktÀrsÀmnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen.Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd ocharbetsplatsförlagd karaktÀrsÀmnesundervisning. Vi ville förstÄ hur elever upplever denpraktiska undervisningen pÄ arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kaninverka pÄ vÄrt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten imedia om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild avmöjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjÀlpav resultatet av denna studie.De tvÄ gymnasieprogrammen dÀr studien utförts Àr Hotell- och Restaurangprogrammet samtIndustriprogrammet. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr Jean Lave och Etienne Wengers teoriom situerat lÀrande samt Per Erik Ellströms teori om lÀrande i ett kognitivt respektivekontextuellt perspektiv.

A Study into Male and Female Identity Perception in the Literary Classics Collection of "Alla Tiders Klassiker"

Denna examensuppsats Àr skriven pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola inom Àmnet för Religionsvetenskap och lÀrande och visar pÄ elevers attityder till Àmnet Religionskunskap. I min undersökning ingÄr 78 enkÀter som delats ut till elever i Är 8 och 9 och tre intervjuer med elever i Är 8 och 9. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsÀmnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsÀmnet Àr relevant idag? Hur har religionskunskapsÀmnet förÀndrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring Àmnets existens sett ut? Undersökningen visar pÄ att eleverna tycker det Àr viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att Àmnet inte intresserar dem sÄ mycket. Min slutsats Àr att bristen pÄ intresse för Àmnet har samband med att det eleverna anser Àr viktigt och som Àr i linje med kursplanen inte stÀmmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar pÄ.

Olovliga vÀrdeöverföringar : en analys av ÄterbÀringsskyldighetens rÀttsverkningar för mottagare och tredje man

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

Man skall Àlska sina medmÀnniskor : En studie av prÀsters syn pÄ homosexualitet och vigsel av samkönade par inom Svenska kyrkan

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Debatten kring e-böcker pÄ folkbibliotek

The increased popularity of e-books in the Swedish publiclibraries started a debate in newspapers and library journalsbecause of the increase in costs, which this popularity hadled to. The main subject of the debate was the businessmodel provided by the e-book vendor Elib, which accordingto some ruins the libraries financially. In this thesis, opinionarticles have been analyzed using a theoretical model ofcultural politics by the Danish Library and Informationscience researcher Dorthe Skot-Hansen. The results of thestudy showed that people from the library field, publishersand authors were the ones contributing to the debate. Theanalysis of the articles showed that the model of culturalpolitics which consists of four general motives: socialchange, education, economic growth and entertainment wasvisible in the articles.

Mona Sahlin : en genusanalys om kvinnors förvÀntade roll i familje- och yrkesroll

SahlinaffÀren blev ett hinder pÄ Mona Sahlins vÀg till statsministerposten. Efter det mediedrev somdrogs i gÄng av kvÀllstidningarna sÀllade sig ett antal feminister till Sahlins försvar. Det Àr dessaförsvarstal och de svar pÄ dessa inlÀgg som Àr analysmaterialet. FrÄgan som jag vill stÀlla Àr: vilkamodeller lÀgger företrÀdare för feminismen fram för att förklara Sahlins misstag samt hennesdÄvarande för mediedrevet hÄrt utsatta position. Syftet Àr att göra en genusanalys pÄ hur uppdelatsamhÀllet Àr efter kön.

SjÀlvkÀnsla och lÀrande : -En intervjustudie om vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande

Syftet Àr att beskriva, analysera och tolka vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande, samt ta reda pÄ hur de arbetar för att stÀrka den. Förutom en utgÄngspunkt i den samhÀlleliga debatten kring elevers sÀmre mÄende, har vi bÄda ocksÄ sett tecken pÄ elevers dÄliga sjÀlvkÀnsla vid tidigare arbetstimmar, samt under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera bÄde sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, men Àven lÀrande som har ett brett spektra. Vi har Àven beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur sjÀlvkÀnslan anses ha betydelse för lÀrandet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lÀrare.

Leder pengar till framgÄng? : En studie av hur kostnaderna och spelarköpen i de Allsvenska fotbollsklubbarna pÄverkar lagens tabellplacering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka införandet av begreppet vÀrdegrund i den ursprungliga Lpo 94 samt dess förÀndrade betydelse i de senare lÀroplanerna för grundskolan: den reviderade Lpo 94 samt Lgr 11.Studien undersökte tre forskningsfrÄgor: Finns det en entydig vÀrdegrund i de studerade lÀroplanerna och texter? Hur förÀndras begreppet vÀrdegrunds innebörd frÄn Lgr 80 fram till Lgr 11? Varför förÀndras innebörden av begreppet vÀrdegrund i de studerade texterna? En variant en begrepphistorisk metod som gav möjlighet att se kontexten och begreppets förÀndrade innebörd över tid för att uppfylla syftet. Vad som kunde konstateras Àr att begreppet som infördes i debatten under tidigt 1990-tal hade föregÄngare i tidigare lÀroplaner och var dÀrmed inte unikt. Vad som dÀremot var mer unikt var begreppets diffusa natur, liksom den diffusa formuleringen kring vÀrdena som skall ingÄ. Försök att konkretisera begreppet vÀrdegrund och vÀrdena som ingÄr dÀr har ökat allt eftersom Ären gÄr och fick sin kulmen runt sekelskiftet i Utbildnings-departementets VÀrdegrundsprojekt.

Bevarande av biologisk mÄngfald i naturreservat och Natura 2000-omrÄden : en jÀmförelse

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->