Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Uppsatsen syftar till att ge en överskådlig bild av hur debatten kring eventuell kompensation för slaveriet och Jim Crow-segregationen i USA har vuxit fram, hur den ter sig vad gäller argument och retorik, vilka som för debatten samt en kort analys av ovannämnda företeelser. Uppsatsen är främst deskriptiv..

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frågeställningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjälp av kontroversteorin?För att uppnå detta syfte och besvara frågeställningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjälp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som påverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit på grund av oenighet angående fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgångspunkter och den påverkan teori och tidigare erfarenheter har på forskarens perception och tolkning.

Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den politiskt ekonomiska debatten förs..

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor.

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet är ett program där narkotikamissbrukaren kan byta gamla och använda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar även till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjälper eller stjälper missbrukaren är omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet är att förstå innehållet i debatten om sprutbytesprogrammet gällande argument och meningsskiljaktigheter mellan förespråkarna och motståndarna.Våra frågeställningar är:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstås utifrån förespråkares och motståndares argument?* Hur framförs argumenten från respektive förespråkare och motståndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstå denna debatt har vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstås utifrån att förespråkarna ser sprutbytesprogrammet som en hälsofråga medan motståndarna ser programmet som en narkotikapolitisk fråga.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.