I Sverige har det under senare tid uppstått en het debatt om att den grova organiserade brottsligheten blir ett allt allvarligare samhällsproblem och att rättsväsendet inte förmår möta den nya brottsliga utvecklingen. Detta har skapat en oro och rädsla bland allmänheten som lätt leder till ökade krav på ?lag och ordning?. När medborgarna kräver kraftfullare insatser mot brottsligheten är det i slutändan till landets politiker som kraven riktas. De politiska partierna måste föra en för medborgarna legitim och förtroendefull kriminalpolitik för att bevara förtroendet till rättsväsendet och samhällssystemet.

Syftet med denna studie är att belysa slutbetyg för flickor och pojkar i årskurs 9 för grundskolans samtliga skolämnen. Studien avser att undersöka betygsskillnader under tidsperioden 2003 till 2012 inom en skola och jämföra möjliga skillnader mellan flickor och pojkar med mönster som blir synliga av betygsmeritmedelvärdena i svenska skolor.Betyg och jämförelsen av betygsskillnader mellan flickor och pojkar kan uttryckas med sifferdata till vilka kvantitativa statistiska analysmetoder är väl lämpade. Metodvalet har utgått från relevant forskning samt pågående debatt om skolprestationer kring mätbara och jämförbara betygsmeritmedelvärden. Studien är en tidsserieundersökning. Den utgår från en sekundär datakälla med offentlig ämnesvis slutbetygsdata uppdelad på flickor och pojkar för en utvald svensk skola och riket mellan tidsperioden 2003 och 2012 (SIRIS, 2013).

Över hela Sverige växer intresset för närproducerad mat. Genom att äta mat som är närproducerad vet du att den ej har transporterats halvvägs runt jorden för att komma till din tallrik (mat och vänner, 2012). Du stödjer då även det svenska jordbruket och visar på så sätt att du tar ställning för ett hållbarare samhälle. En annan aspekt till det hela är att det uppmärksammas allt mer hur djur som föds upp för slakt behandlas världen över och många människor känner därför att de bör försöka äta Svensk, närproducerad mat. (Debatt, 2012).

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, massmedias roll.

SammandragDet här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsätt där John S Dryzek får stå som referensram för den deliberativa demokratin. Två specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras närmare. Det första är en fokusgrupp som genomfördes angående fritidsgårdarnas fortsatta verksamhet i Luleå och inkluderade sju av de tio fritidsgårdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgårdsledare, ungdomar samt politiker- och tjänstemän. Dessa träffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

Låneförbudets vara eller ickevara, är en fråga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lån trädde i kraft på 70-talet. Från början föreslog aktiebolagsutredningen ett låneförbud motiverat av borgenärernas skyddsintresse, aktieägaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmärksammades dock att aktieägare och bolagets ledning ofta lånade pengar från bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med få möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lån till någon närstående är således alltid olagligt oavsett låntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

SAMMANFATTNINGDet finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga.

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (Skåneprovet) på A-kursen i historia, vilket på initiativ av historielärarnas förening genomfördes 2004 på några gymnasieskolor i Skåne. Man ville härmed titta närmare på attityden till provet och skapa en debatt om historieämnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever från olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, där det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrån historiskt perspektiv och källkritiska ställningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgått från läroplanens målbeskrivning. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vad elever och lärare anser om obligatoriska slutprov och huruvida Skåneprovet följer de riktlinjer som gäller för provkonstruktion.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över från tidigare tolkningar var att Utopia är att betrakta som Mores egen idealstat, något som innebar att den ursprungliga frågeställningen främst gällde vilken sorts ideal denne strävat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se så tycks det dock som att denna bild gradvis har framstått som alltmer problematisk när man väl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstämma med en ökad kunskap om More och hans samtid. Från att ursprungligen ha betraktas som relativt självklar har således bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremål för debatt, såväl när det gäller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsåg att göra detta, och till slut också huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats är att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhälle kom att förändras när verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhållande lyfts ett antal läsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frågeställningar blir här hur man inom dessa väljer att framställa Mores verk, vilka argument man använder sig av för att befästa denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhåller sig till de problem som uppstår när den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhåller sig till varandra.

Miljöproblematiken i samhället har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olikadebatter. Idag belyses miljöfrågorna mer än någonsin och kopplas allt mer frekvent sammanmed vårt ohållbara konsumtionssamhälle. Forskning inom området belyser problematikenkring att vi konsumerar mer än vad vi har råd med. Därav blir miljödebatten i relation tillkonsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhället omproblemets allvar. Vårt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt är bakgrundentill denna studie.