Sök:

Sökresultat:

933 Uppsatser om Miljödebatt - Sida 62 av 63

TillÀmpning av IFRS 3 IAS 38 i Sverige - Redovisningstendenser i svenska företag

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början rÀkenskapsÄret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning Àr anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS Àr mÄlsÀttningen att redovisningen bÀttre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieÀgarperspektiv. VÀrdering till verkligt vÀrde tillÄts i högre grad Àn tidigare Goodwill skrivs inte lÀngre av utan nedskrivningstestas Ärligen avseende aktuellt vÀrde och skrivs ner endast dÄ behov anses föreligga. SÄledes pÄverkas företagens resultat- och balansrÀkning avhÀngigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgÄngar och nedskrivning av goodwill.

Den mörka sidan av turismen, barnsexturism

SAMMANFATTNING Turismen Àr den största folkvandringen i modern tid. Under Är 2008 reste 922 miljoner turister, denna siffra berÀknas stiga till 1,6 miljarder Är 2020. I mÄnga Är har turismindustrin blivit utmanad av media och myndigheter att ge ett snabbt socialt ansvar, till följd av öppna grÀnser och arbetskraftens migration. TvÄ speciellt besvÀrliga fenomen Àr, mÀnniskohandel och barnsexturism. Denna problematik Àr vanlig i Thailand, ett land med rykte om att vara en sexdestination. Thailand Àr idag en stor turistdestination med ungefÀr 14 500 000 miljoner turister varje Är.

Alternativa tillsatser för stabiliseringsmedlen di- och trifosfat E450/E451 i KronfÄgels produkt Salladskyckling

Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste Ären om tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns Àven undersökningar pÄ att konsumenterna inte lÀngre önskar tillsatser i livsmedlen. DÀrför har det pÄ mÄnga företag inom livsmedelsbranschen pÄbörjats ett arbete för att se över de tillsatser som anvÀnds och vÀga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete Àr en del av ett sÄdant projekt som utförs pÄ LantmÀnnen Food R&D tillsammans med LantmÀnnen KronfÄgel. KronfÄgel anvÀnder ett stabiliseringsÀmne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. StabiliseringsÀmnet som anvÀnds Àr difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.

66 svensklÀrares röster om skönlitteraturlÀsning pÄ gymnasiet : en metastudie av 16 studentuppsatser

Huvudsyftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur svensklÀrare resonerar kring sina val av skönlitterÀra texter i litteraturundervisningen. Mitt undersökningsmaterial har utgjorts av 16 studentuppsatser dÀr sammanlagt 66 svensklÀrare intervjuas. NÀr lÀrarna redogör för vad som Àr av avgörande betydelse nÀr de planerar vad som ska lÀsas i Svenska A och Svenska B hÀnvisar flera av lÀrarna till en kombination av ett antal olika faktorer. I de fall dÀr endast en faktor med avgörande betydelse för valet nÀmns Àr detta skolans utbud. Samtidigt sÄ kan vi förmoda att just den begrÀnsningen finns med underförstÄdd hos dem som endast nÀmner andra faktorer sÄtillvida de inte har befogenhet att köpa in den litteratur som de önskar anvÀnda sig av.

UNGDOM - LÄRDOM - MANDOM : Föreningen för befrĂ€mjandet av skolungdomens vapenövningar 1868-1918

Ungdom, lĂ€rdom och mandom under 1800-talets andra hĂ€lft och lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, frĂ„n 1863, Ă„lades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan ocksĂ„ i militĂ€ra vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som dĂ„ ocksĂ„ rĂ„dde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat lĂ„ngt innan Ă„r 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmĂ€nna lĂ€roverk, dĂ€r redan Ă„r 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militĂ€ra vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrĂ€mjandet av skolungdomens vapenövningar).

System för minskad fimpnedskrÀpning

FimpnedskrÀpning Àr ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lÄng nedbrytnings­tid och innehÄller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mÀngden skrÀp har samhÀllet varken rÄd att lÄta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla frÄn densamma. Kemiskt och estetiskt sÄvÀl som ekonomiskt Àr fimp­ned­skrÀpningen ett dÄtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhÄllning eller tillgÀnglighet.

Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten

PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.

Individualiseringsprocessen i den moderna vÀlfÀrdsstaten

Sammanfattning I dagens vÀlfÀrdsstat förflyttas fokus alltmer frÄn kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för relationen mellan individen och vÀlfÀrdsstaten. Studien utgÄr frÄn följande frÄga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret pÄ frÄgan söktes med artiklar frÄn olika tidningar och tidskrifter som behandlar vÄr vÀlfÀrd som invÄnarna kan fÄ del av nÀr de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes Àven i hur artiklarna framstÀller ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhÀlle.

Bro över mörka vatten : En diskursanalys av debatten i den svenska riksdagen rörande Turkiet

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gĂ€llande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lĂ„ng process av anpassningar frĂ„n den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det frĂ„n höger till vĂ€nster dĂ„ man enligt egen utsago lĂ€nge varit en förkĂ€mpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gĂ„ng ansett som ett av de största hoten mot VĂ€sterlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser VĂ€sterlandet i allmĂ€nhet och Sverige i synnerhet verkligen pĂ„ Turkiet som pĂ„ vilket annat land som helst, eller bĂ€r orden inom diskursen pĂ„ djupt rotade förestĂ€llningar om landet? Det Ă€r detta som studien utifrĂ„n ett teoretiskt ramverk bestĂ„ende av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen Ă€mnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spĂ„r av förestĂ€llningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som mĂ„nga andra lĂ€nder; inte heller har Sverige nĂ„gon djupt gĂ„ende historia av kolonialism pĂ„ det direkta viset. Att dĂ„ applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen pĂ„ dessa lĂ€nder kan te sig nĂ„got avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Individualiseringsprocessen i den moderna vÀlfÀrdsstaten

Sammanfattning I dagens vÀlfÀrdsstat förflyttas fokus alltmer frÄn kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för relationen mellan individen och vÀlfÀrdsstaten. Studien utgÄr frÄn följande frÄga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret pÄ frÄgan söktes med artiklar frÄn olika tidningar och tidskrifter som behandlar vÄr vÀlfÀrd som invÄnarna kan fÄ del av nÀr de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes Àven i hur artiklarna framstÀller ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhÀlle.

FriformsframstÀllning för en bÀttre sjukvÄrd

FriformsframstÀllning (FFF) Àr en tillverkningsteknik som frÀmst har anvÀnts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebÀr att föremÄl snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrÄn en tredimensionell ritning. En anledning till att anvÀnda FFF Àr att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptÀcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar Àr möjligheten att tillverka föremÄl av mycket komplex geometri, snabbt och till en lÄg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mÄn spridits till andra branscher.

Smitthantering av resistenta bakterier : En fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhÀllet enorma summor varje Är. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor Ärligen. Vidare estimeras de förebyggande ÄtgÀrderna kosta samhÀllet runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vÄrden, speciellt de fall som Àr orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pÄgÄr det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i bÄde forskning och media.

Trygghet kring hÄllplatser. Ett framtaget verktyg vid trygghetsanalysering i samband med hÄllplatser och dess nÀrmaste omgivning

Att mÀnniskor idag avstÄr frÄn att delta i sociala aktiviteter i samhÀllet pÄ grund av att de kÀnner sig otrygga i kollektivtrafiken, och dÄ sÀrskilt pÄ hÄllplatser och vÀgarna till och frÄn, gÄr inte ihop med Göteborgsregionens mÄl om en ökad anvÀndning av kollektivtrafiken. För att fÄ fler att vÀlja kollektivtrafiken som fÀrdmedel mÄste tryggheten kring hÄllplatserna öka, vilket skulle innebÀra fördelar för bÄde hÀlsa, miljö och vÀlfÀrd. Det Àr speciellt kvinnor som anger att de, sÀrskilt kvÀllstid, avstÄr frÄn vissa aktiviteter för att de inte kÀnner sig trygga pÄ hÄllplatsen eller vÀljer att gÄ lÄnga omvÀgar hem för att de kÀnner sig otrygga. Olika fysiska ÄtgÀrder, i det offentliga rummet, pÄverkar den upplevda tryggheten hos mÀnniskor och med enkla medel tryggheten öka avsevÀrt pÄ en plats.Syftet med detta arbete Àr att belysa trygghetsfrÄgor i samband med hÄllplatser i Göteborg för att bidra till den debatt som finns angÄende trygghet i kollektivtrafiken.För att göra detta har en analysmetod tagits fram och ett verktyg har utformats för att undersöka tryggheten pÄ en hÄllplats och dess nÀrmaste omgivning. Detta kommer att underlÀtta prioriteringar och utveckling av platsen ur en trygghetssynpunkt.En omfattande litteraturstudie har genomförts för att fÄ en uppfattning av begreppet trygghet och vad det innebÀr.

NĂ€ra-nollenergibyggnader

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.

"Lika oriktigt, som det Àr att ensidigt hÄlla pÄ blÀdning lika förnuftsvidrigt Àr det att endast vilja förorda trakthuggning" : tidiga kalhyggen i Norrland

Vid 1800-talets slut var stora delar av skogarna i Norrland starkt pÄverkade av dimensionshuggning (Kempe 1909; Tirén 1937). Det var i samband med den industriella revolutionen och en ökad efterfrÄgan pÄ virke frÄn de industriellt utvecklade lÀnderna i Europa som exploateringen av Sveriges skogar tog fart pÄ allvar (Björklund 1984; Kardell 1991). Dimensionshuggning och olika former av blÀdning fortsatte att vara de dominerande avverkningsformerna fram till mitten av 1900-talet dÄ kalhyggesbruket fick sitt genomslag (Esseen m.fl. 1997; Ericsson m.fl. 2005; Enander 2007).

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->