Detta examensarbete visar på vilka faktorer somyngre elever finner motiverande när det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i åk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktikså observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sätt att arbeta på.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda påmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill är: att andra kan läsa, att få göra något nytt och annorlunda, att få mertid med datorn, att få skriva, att kunna läsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation får oss lärare att förståeleverna bättre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lärare kan få en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förståelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Med ökat miljömedvetande från transportbolag har även ökad uppföljning på förarnas körbeteende kommit mer och mer. Man försöker förbättra förarnas beteende för att minska förbrukningen av drivmedel. När det gäller kollektivtrafiken påverkar förarnas körbeteende inte enbart förbrukningen utan även passagerarnas komfort. För att förbättra komforten har önskemål om möjligheter till uppföljning uppkommit.Denna rapport beskriver framtagningen av en accelerationsmeter för bussar. Systemet kan mäta och lagra g-krafter från en accelerationssensor som sedan ska skickas till en dator i fordonet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar kring barnens skriftspråksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen använde jag fokusgruppsintervju som är en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger på en förskola i Norrbottens län. De var alla kvinnor i samma åldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftspråk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Detta examensarbete var ett utav två som ingick i ett projekt där en enhet för vibrationsmätning togs fram. Examensarbetet utfördes hos Land Systems Hägglunds och syftet med enheten var att kunna bedöma servicebehov av stridsfordon, utifrån uppmätt påverkan av vibrationer. Enheten skulle vara liten och billig för att kunna monteras i alla fordon och lagra information om hur stora påfrestningar fordonen utsätts för. Som bas för enheten valdes en digital signalprocessor. Tre accelerometrar mäter vibrationerna i x-, y-, och z-led.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Mandometer® är ett medicinskt hjälpmedel som används för att normalisera ätbeteende hos personer med övervikt och ätstörningar. Mandometer® har utvecklats av Mando Group AB och används i behandling på Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av Mandometer® från generation fyra till generation fem. Den nya versionen består av en tunnare våg och en mobilapplikation, istället för en våg och en bärbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens användarvänlighet.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera användargränssnittet på ICA-lagrets datorterminal i Västerås och ta fram ett nytt designförslag för det virtuella tangentbordet. Detta för att effektivisera det befintliga användargränssnittet och höja säkerheten för de anställda.Metod: För att nå studiens syfte har ett kvalitativt och tolkande angreppssätt använts, men med kvantitativt element. Intervjuer och mätningar har genomförts med sex respondenter respektive åtta testpersoner.Slutsats: Resultatet visade att det befintliga tangentbordet har brister. Min slutsats är att en redesign av ett virtuellt tangentbord kan minska feltryckningar och knapptryckningar, öka skrivhastigheten och påskynda navigeringen. Detta bidrar till att det blir mindre trafikstopp, irritation och stress.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Spelindustrin växer för varje år som går, och mycket har hänt på senare år. Detta och mitt intresse om dator/tv-spel gör att jag finner det relevant att ta reda på hur det är att jobba i spelbranschen och skaffa mig kunskap om hur det fungerar i branschen. Det finns många positioner inom spelbranschen och det är inte lätt för en utomstående att förstå hur mycket arbete, tid och pengar spelföretag lägger ner för att släppa ett spel på marknaden och förhoppningsvis få det att sälja bra. En annan viktig aspekt i spelbranschen är hur det fungerar rent ekonomiskt och vart all budget kommer ifrån för att producera ett spel. Jag har också valt att titta närmare på hur det går till när man ska skaffa sig jobb i branschen. Genom litteraturstudier analyserar jag hur det kan tänkas vara att jobba i spelbranschen samt genom fakta få fram hur det fungerar med ekonomin och de olika positionerna som finns samt hur man ska göra när man söker jobb. Med studien har jag bland annat förstått att det krävs mycket mer tid, budget och marknadsföring för att producera ett spel men att det verkar vara en spännande bransch.

Syftet med detta arbete är att undersöka implementationen av digitala hjälpmedel imatematikundervisningen på gymnasiet samt jämföra gymnasieelevers uppfattning medtidigare forskningsresultat. Arbetet influeras av en positivistisk hållning till kunskap ochbygger på en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning hos gymnasieelever.Med hjälp av hypotetiskt deduktiv metod har vi försökt besvara våra frågeställningar.Resultaten visar att eleverna överlag har en positiv inställning till datorer och surfplattor ochatt detta överensstämmer med tidigare forskning. Resultaten visar också att datorer används ihögre utsträckning än surfplattor samt att tekniken endast blir effektiv om den används på rättsätt. Slutsatsen som vi drar av detta arbete är att den moderna tekniken alltid kommer att varasvår att implementera i skolan samt att den ibland kommer att användas på fel sätt. Men närden väl har fått tid att komma in i systemet och börjas användas på rätt sätt kan den leda tillstora framgångar och utveckling i den vardagliga verksamheten på skolorna..

Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen.

Vi har gjort en undersökning i skolår 4 för att se hur datorn bidrar till ett lustfyllt lärande, genom att använda oss av datorprogrammet ?Mattekungen?. Syftet har varit att hitta en ny väg till elevers kunskap på ett mer lustfyllt sätt än att följa läroboken från början till slut. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med elever före och efter de fått spela ?Mattekungen?.

Den här studien beskriver hur grafikkort kan användas på en bredare front än multimedia. Arbetet förklarar och diskuterar huvudsakliga alternativ som finns till att använda grafikkort till generella operationer i dagsläget. Inom denna studie används Nvidias CUDA arkitektur. Studien beskriver hur grafikkort används till egna operationer rent praktiskt ur perspektivet att vi redan kan programmera i högnivåspråk och har grundläggande kunskap om hur en dator fungerar. Vi använder s.k.