Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

I en rapport som 2004 överlämnades till regeringen fastslås att om 10 - 15 år eftersträvas att andelen nyproducerade lägenheter med trästomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bärande stomelement i trä kommer att öka de närmaste åren under förutsättning att målet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellånga spännvidder krävs ofta balkhöjder som överskrider de mått som normalt kan sågas fram i en enda massiv bit. Ofta väljs istället balkar av limträ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sågverket.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Svetsade balkprofiler har under de senaste årtiondena i allt större utsträckning ersattstandardprofilerna vid upprättandet av större stålstommar. Möjligheten att utforma balkenefter bjälklagets tjocklek, samt stor smidighet vid montaget är några av de stora fördelarnamed dessa profiler.En vanligt förekommande svetsad profil är så kallade HSQ-balkar, vanligen kallade för hatt &kepsbalkar. Tyréns har länge förutsatt att vridningen som uppkommer som följd av denexcentriska belastningen på dessa inte haft någon betydande inverkan och endastdimensionerat balkarna för moment och tvärkraft.Syftet med detta arbete har varit att upprätta ett dimensioneringsverktyg där man viddimensioneringen utökar kontrollen till att även ta hänsyn till vridningens inverkan.En litteraturstudie har utgjort den huvudsakliga metoden vid ansamlandet av material tillteoridelen. Denna låg sedan till grund för upprättandet av arbetsgången och sedermeradimensionerings-hjälpen.Resultatet redovisar en exempelberäkning av en HSQ-balk där teorin implementeras. Endimensionerings-hjälp har upprättats för att ha ett alternativt tillvägagångssätt viddimensioneringen av HSQ-balkar.Projektet har resulterat i att ett dimensioneringsverktyg för HSQ-balkarna har upprättats samtatt de problemområden som kommer till följd av vridningen har ringats in.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Examensarbetet har gjorts i samarbete med Hjort Conveyor, ett företag i Helsingborg som tillverkar conveyorsystem för transportering av gods inom processindustrin.Vårt uppdrag har varit att ta fram ett kostnadseffektivt och kommersiellt hållbart styrsystem till deras applikation för lodrät transportering. Funktionskraven har varit parallellreglering, enkeldrift, samt reglering av balk i vinklat läge.Denna rapport omfattar vårt arbete med val av komponenter, programmering av styrprogrammet och installation av systemet. Även drifttagningen, som sketts på en testanläggning hos Linde Metallteknik AB tas upp.Projektets samtliga krav har uppfyllts och testanläggningen används idag i produktion hos Linde Metallteknik AB..

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.