Sökresultat:
1047 Uppsatser om Miljöanpassade lösningar - Sida 6 av 70
Produktivitet vid stubblyftning :
Stump wood was used between 1850 and 1950 for production of tar and as firewood. In the 1950s the use decreased because of the introduction of the cheap fossil oil. In the 1970s stump wood became an interesting issue again as a raw material for the pulp industry. Stump lifting has today become a possible source for bioenergy. The objectives with this study were to investigate the productivity of stump lifting and stump extraction, and to analyse the economy.
Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning
Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.
EN MILJ?STUDIE OM DE GEOKEMISKA F?RH?LLANDENA I SK?RHAMN, SVENSKA V?STKUSTEN
The following study aims to investigate the environmental conditions of the harbor of Sk?rhamn, a small fishing community on the west coast of Sweden. The interest to do so rose as a newly built apartment residence failed to connect the sewage pipes of 18 apartments, causing the untreated sewage running into the sea. The parameters accounted for are the C/N ratio, total organic carbon (TOC) as well as total nitrogen present (TN) and ?13C in the top ten centimeters of a sediment core retrieved in the Sk?rhamn harbour.
Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation
I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga
ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags
arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom
?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och
deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt
konsensus inom ?mnet.
I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras
finansiella prestationer.
Energideklaration av byggnad med praktikfall
Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som trÀder i kraft fullt ut i Ärsskiftet 2008/09, har fastighetsÀgare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsÀgare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta dÄ energianvÀndningen Àr en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsÀgaren ökar chansen till lyckade ÄtgÀrdsförslag. Nyckeltal som ska anvÀndas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda Àr lÄg eller hög, har i skrivande stund en lÄg kvalité. I rapporten referensnivÄer och energianvÀndning i lokaler, som Carl Bro har sammanstÀllt pÄ uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för lokaler endast ska ses som en hjÀlp i inledningsskedet av energideklarationerna.
En och samma naturkunskap? En jÀmförande analys av tvÄ lÀromedel för gymnasieskolan
Det sÀgs att gymnasieskolan i Sverige Àr en skola för alla, dÀr elever oavsett vilket gymnasieprogram de lÀser förvÀntas nÄ upp till samma mÄl i sin utbildning, via de mÄlrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som lÀser kursen Naturkunskap A följer sÄledes samma kursplan, med samma mÄl och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av lÀromedel för kursen, som Àr anpassade och avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den hÀr uppsatsen görs en analys och jÀmförelse av tvÄ anpassade lÀromedel för kursen Naturkunskap A. LÀromedlen Àr anpassade pÄ sÄ sÀtt att de Àr avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.
Att arbeta i en anpassad arbetssituation : -tio individer berÀttar
SammanfattningFunktionshinder och arbete bildar tillsammans ett aktuellt Àmne som ses behöva ökadekunskaper för att nÄ Sveriges mÄlsÀttning om ?Ett arbetsliv för alla?. Inom omrÄdet diskuterashur och vad som kan genomföras i syfte att minska det utanförskap och fördomar som kanfinnas.Idag finns möjligheten för individer med funktionshinder att arbeta i en anpassadarbetssituation. För att uppmÀrksamma individens egen upplevelse av ovanstÄende valdeförfattarna att genomföra en kvalitativ studie med syfte att beskriva individens upplevelse avatt arbeta i en anpassad arbetssituation. Författarna anvÀnde mÄlinriktat urval och genomfördedÀrefter ostrukturerade intervjuer med tio informanter som arbetar i en anpassadarbetssituation, vilka berÀttade och delgav sina upplevelser.
Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning
Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.
Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner
Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.
Ledarskap fo?r optimala mo?tesupplevelser: En konceptutveckling fo?r att fra?mja kreativitet under arbetsmo?ten ur ett ledarskapsperspektiv
I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.
Cykelgatan
Mitt arbete innefattar en "Urban building" med bostadsrÀtter och kontor dÀr utgÄngspunkten har varit cykeln dÄ jag ansett den vara det mest stadsmÀssiga elementet. Placeringen för byggnaden Àr Hornsbruksgatan pÄ Södermalm dÀr det med projektet blir till 130 nya bostÀder och 1200 kvm kontor som Àr vÀl anpassade för cykling sÄvÀl som cyklister..
IFRS 2005 : ĂvergĂ„ngen till IFRS i smĂ„ svenska börsnoterade bolag
Bakgrund: Dagens nÀringsliv har fÄtt en alltmer global prÀgel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i nÄgon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev Àr noterade pÄ en börs ska upprÀtta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta mÄste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och förklara hur vÀl anpassade smÄ svenska företag Àr och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet Àr vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. AvgrÀnsningar: Med smÄ företag avses i denna uppsats företag som Àr noterade pÄ de officiella listorna och har en omsÀttning som understiger 200 miljoner kronor.
Sekretesskydd inom LuleÄ kommuns Socialförvaltning vid informationsutbyte med andra myndigheter
Det Àr viktigt att den sekretessklassade information LuleÄ kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgÀnglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom bÄde enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer pÄ att installera ett datasystem som ska hjÀlpa till att skydda informationen frÄn obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsÀttningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagslÀget. FrÄgestÀllningar som ska besvaras Àr: Hur skyddas information frÄn obehöriga? Vilka juridiska krav finns pÄ skyddet? Hur vÀl Àr rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska anvÀnda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas frÄn obehöriga.
Yrkesinriktat mentorskap för nyanlÀnda
AbstractInledning: Ă
r 2010 kom en ny etableringslag för nyanlÀnda och det hÀlsofrÀmjande synsÀttet har idag blivit centralt i utformningen av mÄnga etableringsinsatser. MÄnga nyanlÀnda har en lÄng process framför sig dÄ de mÄnga gÄnger har ett stort bagage med sig frÄn krigshÀrjade lÀnder och mÄnga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mÄnga synpunkter visar pÄ en bristfÀllig hantering, dÀr stödinsatser inte Àr tillrÀckligt anpassade och kunskap förbises. StödÄtgÀrder som idag erbjuds Àr den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dÀr mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Àr att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlÀnda och hur mentorerna arbetar med de nyanlÀnda.Metod: För att erhÄlla kunskap om vilka stödÄtgÀrder som erbjuds och hur de anvÀnds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrÄn tre olika huvudkategorier, Att lÀgga upp individuella strategier mot mÄl, Skapa förutsÀttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsÀttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvÀnde olika strategier för att stötta deltagaren framÄt i den aktiva förÀndringsprocessen varav alla Àr individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvÀnde sig av en blandning av mÄnga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..
Matvanor hos familjer dÀr barnet har typ 1 diabetes
DÄ ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. FörÀndringar kan ske bÄde i livsstil och kosthÄllning, men inte enbart för diabetikern utan Àven för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur matvanor sÄg ut i familjer dÀr barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade pÄ familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes Àven om dessa skiljde sig frÄn Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen anvÀndes tvÄ kvantitativa metoder, enkÀt och matdagbok.