Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Läkemedel är substanser som framställs för att påverka levande organismer. De är biologiskt aktiva och sprids i miljön i oförändrad form eller som metaboliter. Läkemedlen är ofta anpassade för att motstå biologisk nedbrytning vilket innebär att de kan finnas kvar i miljön under lång tid. De godkända läkemedelssubstanser som finns i Sverige idag har bristfälliga data om dess påverkan på miljön vilket innebär att försiktighet bör iakttas vid hantering och kassation av läkemedel. Överladdade beredningsformer varav ett exempel är Turbuhaler® (pulverinhalatorer) innehåller betydande restmängder av aktivt läkemedel även efter att alla deklarerade doser har förbrukats.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

?En naturlig trädgård ? ett gestaltningsförslag med biologisk mångfald? handlar om hur man får in naturen i trädgården. Hur gör man för att förbättra den biologiska mångfalden i sin egen trädgård och på så sätt möjliggör möten mellan människa och natur? Ämnet biologisk mångfald i trädgården är intressant och har potential att bli en framtida trädgårdstrend som både branschen och allmänheten kan anamma. Arbetet utgår från den biologiska mångfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som får en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt.

Marknaden för försäljning av applikationer för smartphones växer snabbt, värdet på den ökar i samma takt och i och med detta kommer även flera nya aktörer in på marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sälja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas användarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett användargränssnitt som är logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försäljning.Det här arbetets syfte har varit att finna svar på frågan om hur man kan utforma ett användargränssnitt för en applikationsbutik så att det blir lättare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tänka på under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i åtanke, är att kategorisera innehållet på ett så tydligt sätt som möjligt genom att använda enkla begrepp och inte ha för många kategorier att välja mellan, vilket försvårar översikten för användaren. Vidare är t.ex.

BakgrundSom lärare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vår undervisning så att den anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Vi har erfarit att det i många personalrum uttrycks en frustration över att inte räcka till åt alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland är svårt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrån mina förutsättningar anpassa min undervisning på bästa sätt så att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera på hur lärare tänker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte är att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning så att varje elev motiveras och stimuleras att inhämta kunskap och hur de aktuella förutsättningarna påverkar lärarnas undervisning.

I dagens konsumentsamhälle växer hela tiden utbudet av varor och tjänster att välja mellan och därmed växer även konkurrensen mellan de olika företag som finns ute på marknaden.Utvecklingen inom direktmarknadsföringen går snabbt framåt och med framstegen inom området kommer det även fram nya sätt att nå kunderna. Individanpassade erbjudande är ett relativt nytt sätt för företagen att arbeta med i sin marknadsföring vilket gör det extra viktigt för företagen att kontrollera hur deras erbjudanden tas emot av deras kunder.Det finns många fördelar med att använda sig av personanpassad DM men självkart kan det också uppstå problem vid användandet av den här typen av erbjudanden. Ett av de främsta problemen är att det kan inkräkta den personliga integriteten hos den som mottar dem.Vår studie är en fallstudie där vi valt att inrikta oss på ICA och hur de arbetar med sin DM. Vi har valt att göra en kundundersökning med respondenter som har ICA-kort, där vi ställer frågor kring kundernas uppfattning av företagets lagring av köpbeteende och anpassade erbjudanden. Genom att göra en intervju med vår kontaktperson på företaget som har en ledande position på ICA:s marknadsavdelning, har vi fått information som hjälpt oss besvara en del av vår problemfrågeställning.Vårt syfte med studien är att undersöka och beskriva hur ICA arbetar med sin direktmarknadsföring.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod och består av sju intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien var att undersöka hur personer med intellektuella funktionsnedsättningar på ett särskilt boende upplevde sina möjligheter till att uttrycka sin sexualitet utifrån de regler och förhållningsätt hos personalen som råder där och hur de agerade utifrån det handlingsutrymmet. I studien använde vi oss av Layders teori om sociala domäner för att bättre kunna förstå forskningsområdets komplexitet.Huvudresultaten i studien visade att det fanns begränsade möjligheter att uttrycka sin sexualitet. De svårigheterna som visade sig bestod i att få ha sin partner övernattandes eller vara samboende. För att få igenom att ha sin partner övernattandes krävdes att man själv utkrävde ökat handlingsutrymme.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna för montering av ett styrskåp av modell Motoman NX100 NOC1. För detta användes simuleringsprogrammet DELMIA. Roboten som användes nådde inte alla montage om skåpet var stationärt. Därför prövades först ett antal olika förslag för att lösa detta problem genom att transportera skåpet. Det koncept som bedömdes som mest pålitligt användes sedan för att skapa en mer ingående simulering.

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

Vad är egentligen målfunktionen i offentliga sjukvården och hur utvärderar sjukhusen investeringsmöjligheter? Den offentliga sjukvården har inget vinstincitament utan vill istället maximera den nytta de kan göra för allmänheten med den budget de får uppsatt av det Landsting de opererar i. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur investeringsbedömningar görs inom offentlig sjukvård, vad som värdesätts i bedömningarna, samt vilka processer som föregår ett investeringsbeslut. I en teoretisk referensram behandlas centrala teoridelar som kretsar kring investeringar för att ge stöd till vår analys av resultat och slutsatser. Metoden som använts har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna utfördes på fyra sjukhus, sjukhus inom samma län samarbetar med varandra och har oftast gemensamma system och arbetssätt, därför valde vi sjukhus i olika län.