Sök:

Sökresultat:

3034 Uppsatser om Miljöanpassad offentlig upphandling - Sida 58 av 203

Stadsodling i fickparker : ett gestaltningsförslag till en fickpark i Limhamn med odlingstema

Stadsodling och förtÀtning Àr tvÄ högst aktuella Àmnen idag inom hÄllbar stadsutveckling som har fÄtt och fÄr allt mer uppmÀrksamhet inom politiken och olika medier pÄ senaste. Dessa Àmnen Àr nÀra kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för mÀnniska och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet Àr att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema pÄ en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskÀlla anvÀnds fruktlunden som svar pÄ odlingstemat. Huvudfokus ligger pÄ parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehÄlla och vilket vÀxtmaterial som kan vara lÀmpligt. Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier inom ovan nÀmnda bakgrundsomrÄden.

Miljökrav i kommunala upphandlingar. En jÀmförande studie om hur miljökrav stÀlls i Partille, AlingsÄs och Lerum

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Kommunal benchlearning: en studie om anvÀndningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentlig verksamhet : En kvalitativ studie i VÀrmlands landsting

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the VĂ€rmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Vinstintresse som incitament för vÄrden?

Diskussionen om den svenska vÄrden Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vÄrd av god kvalitet. Det Àr viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vÄrden och omsorgen tampas med dagens rÄdande organisationskultur som sÀger att det Àr fult att tjÀna pengar pÄ vÄrd. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmÄl vare sig de Àr företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svÄrigheter gÀllande krav pÄ ökad ekonomisk effektivitet, Ätstramningar och problem med att mÀta graden av framgÄng baserat pÄ prestationer.

Viktoptimering av en jetmotorstruktur

För att vidareutveckla Volvo Aeros konkurrenskraft för stora flÀktstrukturer undersöks nu möjligheten att integrera flÀktutloppsledskenornas aerodynamiska och akustiska funktion med den lastöverförande funktion som konventionella mellanhus har. Som en del i detta vill nu Volvo Aero kunna skapa en första konstruktionsmodell, i ett tidigt konceptstadie, som har en lÄg vikt men som ÀndÄ uppfyller styvhetskraven som stÀlls pÄ konstruktionen. Denna rapport avhandlar en optimeringsrutin för optimering av bypass-delen av mellanhuset i en jetmotor. Optimeringsrutinen Àr anpassad för Ansys och i de optimeringar som genomförts sÄ har tvÄ av Ansys inbyggda optimeringsalgoritmer anvÀnts. Resultatet av anvÀndandet av dessa algoritmer visade att om man vill ha med modalkravet i analysen sÄ mÄste man ha en god startkonstruktion för att optimeringen skall finna den bÀsta lösningen..

Mobilapplikation för trÀning av hÀst

De allra flesta som trÀnar hÀstar gör det för att i nÄgot syfte öka hÀstens prestationsförmÄga. NÀr hÀsten Àr rÀtt trÀnad för sin uppgift minskar skaderisken hos bÄde hÀst och ryttare. RÀtt trÀning frÀmjar hÄllbarheten pÄ lÄng sikt. Med en pulsmÀtare anpassad för anvÀndning pÄ hÀst Àr det möjligt att utlÀsa vilken intensitet trÀningen har och anpassa den för att fÄ den effekt man önskar. Med konditionstest för hÀst kan man sedan utvÀrdera om trÀningen haft avsedd effekt. En enkel mobilapplikation anpassad för konditionstrÀning av ridhÀst skulle kunna leda till en ökad medvetenhet kring trÀning och trÀningsintensitet hos mÀnniskor som trÀnar ridhÀstar.

Lena Cronqvists Flicka i Balja : En undersökning av hur skulpturens placering pÄverkar receptionen

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

RFID-avlÀsning med mobiltelefon

MobileReader Àr en mobil RFID (Radio Frequency Identification) applikation. Syftet med denna applikation Àr att skapa en RFID-lÀsare som skall gÄ att bÀra med sig ute pÄ fÀltet. I första hand kommer lÀsaren att kunna lÀsa passiva RFID-taggar pÄ LÄgfrekvens-bandet (LF) samt att vara anpassad för nyare mobiltelefoner av tillverkaren Sony Ericsson. Detta examensarbete resulterade i ett program avsett för en Atmel ATmega16 mikroprocessor. Mikroprocessorn tar emot data frÄn en befintlig LF-lÀsare via ett protokoll vid namn Wiegand 44.

Att organisera och leda personal inom ungdomsvÄrd : En studie om gruppchefernas betydelse inom behandlande organisationer utifrÄn personalperspektiv

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen Àruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgÄngspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förstÄelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien Àr Max Webers byrÄkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrÄn syfte samt frÄgestÀllningar. Intervjuguiden tematiserades i Ätta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som rÄder pÄ arbetsplatsen,kunskapsinhÀmtning, ledningsgrupp.

Strategisk kommunikation i offentlig sektor : En studie av kommunikationsfunktionerna och det strategiska kommunikationsarbetet vid Sveriges kommuner, landsting och myndigheter

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

MÄlöverensstÀmmelse i kommunal verksamhet

Syftet med denna uppsats Àr att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering pÄ överensstÀmmelsen mellan mÄl och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen Àr av en fallstudiekaraktÀr dÀr forskningsprocessen bestÄtt av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundÀr data som var nödvÀndig för att slutföra studien. Vi har valt att utgÄ frÄn teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin bestÄr av insamlat material frÄn intervjuer som Àgde rum pÄ Malmö Stadskontor, tvÄ stadsförvaltningar samt tvÄ grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. VÄra slutsatser pÄpekar att det finns klara avvikelser mellan mÄl och resurser inom de studerade enheterna.

Tystnad - om yttrandefrihet och meddelarfrihet i det offentliga

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anstÀlldas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? Àr den utformad som en fallstudie dÀr tre fall granskas för att kartlÀgga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jÀmför Àven med en normativ ansats tvÄ olika förslag till förÀndrade förutsÀttningar som Àr Àmnade att bÀttre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->