UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var vÄr övertygelse om att sjÀlvförtroendet inverkar vid elevers lÀs- och skrivutveckling. Syftet med arbetet var att göra en jÀmförelse mellan författares och verksamma pedagogers syn pÄ vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevens sjÀlvförtroende i samband med lÀs- och skrivutveckling. För att kunna göra denna jÀmförelse genomförde vi intervjuer med verksamma pedagoger och tog pÄ sÄ vis reda pÄ deras Äsikter. Undersökningen visade att alla pedagogerna tyckte att elevens sjÀlvförtroende pÄverkar dess lÀs- och skrivutveckling vilket Àven förstÀrks av författarna i litteraturgenomgÄngen. De faktorer som, enligt de intervjuade pedagogerna, Àr betydelsefulla för elevens sjÀlvförtroende Àr frÀmst hemmet och förÀldrarna, krav och beröm.

MÄnga yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom pÄ förskolan. DÀr trÀffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara vÀldigt intresserade av att trÀffa nya kompisar medan andra kan ha svÄrt att acceptera att dela med sig bÄde pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat smÄbarns vistelse pÄ förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan Àven hÄlla avstÄnd frÄn alla lekar tills de har skapat förtroende till alla pÄ avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som fÄr positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsÀtter att söka sig till andra barn.

Kolorektalcancer Àr den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Att kosthÄllning har en betydelse för utvecklandet av denna sjukdoms uppkomst har under lÄng tid studerats. Att undervisa och stödja patienter Àr en viktig del av sjuksköterskans yrke. I bakgrunden presenters de vanligaste kostkomponenternas betydelse för vÄr hÀlsa. Med tanke pÄ det ansvar sjuksköterskor har utvecklades syftet som med denna litteraturstudie var att studera och kartlÀgga samband mellan kost och kolorektalcancer.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen Àr bra komplement nÀr det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgÄ och har man inte det vÀxer skogen nÀstan inpÄ knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det Àr viktigt att lÀra barnen tidigtvad man fÄr och inte fÄr göra i naturen och att skolskogen dÄ Àr ett bÀttre alternativ. En skolskog skiljer sig frÄn en vanlig skog genom att det finns fÀrdiga vindskydd, eldstÀder och hinderbanor. Genom avtal med markÀgaren har förskolan eller skolan fÄtt tillstÄnd att tÀnja lite pÄ allemansrÀttens grÀnser Dessutom Àr det bra för bÄde barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen dÀrför att den friska luften gör att det blir fÀrre sjukdomar.

En drivande kraft i detta arbete har varit reflektionens betydelse för elevers lÀrande.Syftet med undersökningen var att studera hur matematikdagboken fungerar som ett pedagogiskt redskap för matematisk reflektion. Syftet var dessutom att beskriva hur elever reflekterar över sin lÀrandeprocess samt hur de upplever sitt reflekterande i matematikdagboksform.Urvalet bestod av en elevgrupp i Äk 8 som fick skriva matematikdagböcker under Ätta veckor. Dagböckerna analyserades sedan med vÀgledning av innehÄllsanalys enligt Burnard. Eleverna besvarade Àven en enkÀt om anvÀndandet av matematikdagbok.Resultatet visar att eleverna beskriver matematiska begrepp i matematikdagboken och de reflekterar över hur de gör utrÀkningar och löser problem. Eleverna reflekterar Àven över hur de lÀr sig nya saker och med enkla ord beskriver eleverna sin egen utveckling och upplevelsen av att lyckas lösa matematiska problem.

The goal with this essay is to determine if the image of preschool, in a specified number of picture books, is consistent with the posted goals of the preschool operations in the curriculum of preschool published in 1998 (hereafter Lpfö 98). Besides that the essay is also planned to look at how the preschool?s status have changed after Lpfö 98 was established and if this is shown in the picture books. Therefore this essay will focus on picture books published 1998-2009 because after that a new version of Lpfö 98 was published. Also the picture books chosen for this study are all stories about preschool or kindergarten.The questions that this essay will answer are: How are the activities in preschool described, and how do they match the guidelines in Lpfö 98? In what way has the status of preschool been affected since Lpfö 98 was published? In what way has the teachers? role been affected and how is that shown?In order to answer these questions I will use a quality text analysis of picture books for children.

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har ocksÄ velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjÀlp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att bÄde manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad pÄ barnen beroende pÄ deras kön oavsett vilket kön pedagogen sjÀlv har. Vi har Àven sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrÄn pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har trÀslöjd och de kvinnliga syr och pysslar.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan tÀnker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lÀrande. Vi har Àven tagit reda pÄ hur innemiljön pÄ avdelningarna Àr uppbyggda, om de Àr traditionella och ser ut som hemmet eller om de Àr inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur materialet anvÀnds och hur detta Àr placerat och vilken tillgÄng barnen har till det. Vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det Àr pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjÀlp av sin omgivning för att lÀra och utvecklas. VÄrt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.

Motivation beskrivs som grundlÀggande för mÀnsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprÀtthÄlla beteenden. Det förekommer en mÀngd olika motivationsteorier i litteraturen men de som Àr mest intressanta för pedagogen Àr de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kÀnnetecknas av att vi vill nÄ uppsatta mÄl och framgÄng. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltsÄ för hur mycket vi vÀljer att engagera oss i en aktivitet. NÄgra av dessa Àr vÀrdet vi ser i att utföra en uppgift, förvÀntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgÄng eller misslyckande, förvÀntningar frÄn lÀrare och förÀldrar och sjÀlvuppfattning.Som pedagog Àr det viktigt att förstÄ vad en dÄlig sjÀlvkÀnsla innebÀr och vikten av att fÄ uppleva framgÄngar.

Wikipedia Àr en fritt tillgÀnglig internetbaserad artikelsamling dÀr anvÀndareges möjlighet till att bÄde skapa och redigera innehÄll. Materialet distribuerasunder licensen GNU Free Documentation License (GFDL) och kan som sÄdantunder vissa villkor ÄteranvÀndas av tredje part. Den engelsksprÄkiga upplaganav Wikipedia innehÄller miljontals artiklar, av vilka hundratusentals behandlarmusik.Spotify AB utvecklar en internetbaserad reklamfinansierad musiktjÀnst vid namn Spotify.TjÀnsten lÄter anvÀndare vÀlja och lyssna pÄ musik ur ett stort centralt lagrat arkiv.Detta examensarbete beskriver en metod och ett system som för in Wikipediaartiklarom artister, album och enskilda lÄtar i Spotifys metadatasystem. Artiklarnahar matchats mot Spotifys interna musikdatabas och omformats tillett format som Àr lÀmpligt för presentation i Spotifys klientprogramvara..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad inkludering betyder ur lÀrarperspektiv. De perspektiv som behandlas Àr lÀrares syn pÄ arbetssÀtt och undervisningsmetoder.  Intervjuer genomfördes med tre lÀrare i Àmnet svenska i Ärskurserna 6-9. Resultaten visade att det finns bÄde möjligheter och hinder med inkludering i Àmnet svenska. LÀrarna ansÄg att inkludering bland annat beror pÄ klassernas storlek, ÀmnesinnehÄll och undervisningsmetoder.

I följande text avser jag att analysera Man of Tai Chi och undersöka förhÄllandet mellan Kina och Hollywood. Kina blir en alltmer viktig marknad för filmbolag frÄn Hollywood och hur de förhÄller sig till varandra pÄ film.Kung fu-filmens spridning har inneburit andra kulturella uttryck, frÄn Bruce Lee som symbol mot imperialistiskt förtryck i tredje vÀrlden, till att bidra med formande av nya bildssprÄk i filmer som The Matrix. Hur kan en transnationell samproduktion mellan kinesiska och vÀsterlÀndska bolag se ut? I följande uppsats undersöker jag produktionsförhÄllanden och mottagande av filmen Man of Tai Chi och i slutsatsen kommer jag fram till att filmen misslyckats ur ett kommersiellt perspektiv..

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.