Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik pÄ gymnasiets första Är var bÀttre pÄ att lösa procentuppgifter Àn elever i Ärskurs sex pÄ grundskolans senare Är. Vidare ville vi undersöka om elever i Ärskurs sex klarade att rÀkna procentuppgifter som finns i lÀromedlen för skolÄr nio samt om det Àr nÄgon skillnad i svÄrighetsgraden pÄ procentuppgifterna i lÀroböckerna? För detta anvÀndes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematiklÀromedel för Ärskurs sex och Ärskurs nio pÄ grundskolans senare Är. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vÄr diagnos med en varierande svÄrighetsgrad pÄ problemen. Vid vÄr analys av valda lÀromedel sÄg vi att svÄrighetsgraden pÄ uppgifterna inte har förÀndrats markant.

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Det övergripande syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur elever samtalar med varandra nÀr de löser olika matematiska uppgifter. Fokus i studien ligger pÄ hur elever samtalar samt vilka matematiska begrepp de anvÀnder sig av. Vi har genomfört en studie med tvÄ grupper av elever i skolÄr 3. Grupperna bestod av tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna arbetade med olika matematiska problem i grupp och vi ljudinspelade samtalen.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan anser Àr matematik och musik och om de anvÀnder musiken för att frÀmja barnens matematikinlÀrning, eller om de bara anvÀnder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollÀrare i undersökningen. Jag valde att intervjua pÄ fyra olika förskolor. Metoden Àr att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att tvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de tvÄ Àmnena utan Àven andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning Àr att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna som jag intervjuade pÄ. TvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik Àmnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog anvÀnder det omedvetet, hon menar dÄ att hon inte gör planeringar med mÄl för det.

De senaste Ären har drivkraften för forskning inom trÄdlösa sensornÀtverk ökat markant. Detta Àr framförallt pÄ grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahÄller. Vi har efter förfrÄgan av Ivan Kruzela tagit pÄ oss uppgiften att skapa en laboration som Àr tÀnkt att ingÄ i den andra Ärskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation pÄ Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och Àr den tredje i raden av laborationer med trÄdlösa sensorer. Protokollet som anvÀnds heter XMesh och Àr tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen Àr att laborationen ska leda till förstÄelse för hur routing uppstÄr i trÄdlösa sensornÀtverk, med avseende pÄ parametrar och andra faktorer som pÄverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..

I lÀroplan för förskolan stÄr att förskolan ska medverka till att de barn som har ett annat modersmÄl Àn svenska utvecklar bÄde sitt modersmÄl och det svenska sprÄket. Ett sÀtt att stödja dessa barns modersmÄl Àr att aktivt anvÀnda de flersprÄkiga pedagoger som arbetar pÄ förskolan. Denna studies huvudsyfte Àr att undersöka hur flersprÄkiga pedagoger anvÀnder sitt modersmÄl i arbetet pÄ förskolan. Men ocksÄ att undersöka hur anvÀndandet av modersmÄlet pÄverkar de barn som har samma modersmÄl som pedagogen.Fem flersprÄkiga pedagoger har intervjuats om hur de anvÀnder sin flersprÄkighet pÄ förskolan. FrÄgorna har utgÄtt frÄn pedagogernas arbetssÀtt med barnen, förÀldrarna och hur de arbetar för att stÀrka barnens modersmÄl.Resultatet visar att pedagogerna anser att de anvÀnder sitt modersmÄl vid mÄnga olika situationer pÄ förskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Studien undersöker 56 journaler frÄn ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvÄrdsinrÀttning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts pÄ Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjÀlpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare pÄFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjÀlpbehov med posttraumatisk stress, andraÄngesttillstÄnd, depression och somatiska besvÀr men Àven problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskÀnslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes nÄgon gÄng ha mÄtt sÄ dÄligtatt det hade svÄrt för att berÀtta om sina problem för behandlaren.

Syftet med detta arbete har varit att med utgÄngspunkter i forskning om lÀsförstÄelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger lÀsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de dÀrigenom ger lÀsaren stöd i sin utveckling av lÀsförstÄelse. Man kan se studien som ett sÀtt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrÄn en aspekt pÄ att utveckla och stödja lÀsförstÄelse. Böckerna har analyserats med avseende pÄ textens beskrivningar av personer, miljö och hÀndelser, samt textens temporalitet och sÀtt att berÀtta. Resultatet visar att tvÄ av böckerna kan betraktas som stödjande i lÀsares utveckling av lÀsförstÄelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som Àr svÄrlösta och kan dÀrför ifrÄgasÀttas i det hÀnseendet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn utomhuspedagogiken sedd bÄde ur elevers och lÀrares perspektiv. PÄverkningar som utomhuspedagogiken har pÄ elever blir belysta och Àven de krav som stÀlls pÄ pedagogen. Studien belyser förutsÀttningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. BÄde fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framtrÀder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen anvÀnds i undervisningen pÄ lÄg- och mellanstadiet tags ocksÄ upp.

VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrÄn ett genusperspektiv. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjÀlp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen bestÄr av fyra pedagoger och elva barn i Äldern ett till tvÄ Är. I litteratur delen lÀgger vi tyngdpunkten pÄ hur könskoderna i lÀroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. VÄra frÄgestÀllningar Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att efterstrÀva lÀroplanens bestÀmmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.