Sökresultat:
2723 Uppsatser om Miljö - den tredje pedagogen - Sida 4 av 182
Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?
Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv?
tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen
grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r
att samla in data.
B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans
Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika
utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l
f?r ekologisk h?llbarhet.
HöglÀsning : En studie om varför pedagoger anser att höglÀsning Àr betydelsefull för förskolebarn.
Detta examensarbete handlar om vad varför höglÀsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar Àven om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden pÄ förskolan samt vilket val av böcker som bör anvÀndas vid höglÀsningsstunderna. Den metod jag har anvÀnt mig av i examensarbetet Àr intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring höglÀsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring höglÀsningen. De tre olika yrkena Àr förskollÀrare, specialpedagog och bibliotekarie.
JÀmstÀlldhet i förskolan : En studie om att arbeta i ett jÀmstÀlldhetsprojekt
Syftet med vÄr kvalitativa studie Àr att undersöka hur förskollÀrare, som har deltagit i jÀmstÀlldhetsprojektet JÀmstÀlldhet i centrum, har pÄverkats av att delta i detta projekt. UtifrÄn syftet har vi följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt har JIC förÀndrat verksamheten pÄ de förskolor som har deltagit?Vad kan förskollÀrare göra för att arbeta för en mer jÀmstÀlld förskola?För vÄr kvalitativa intervju har vi valt att intervjua sex förskollÀrare, som har deltagit i projektet JÀmstÀlldhet i centrum. Som metod för datainsamling har vi anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform med en intervjuguide som stöd.Resultatet visar att pedagogen mÄste rannsaka sig sjÀlv, om förskolan ska kunna bryta traditionella könsroller och könsmönster. Pedagogen mÄste se sin delaktighet i att förskolan inte Àr jÀmstÀlld.
SÄja, nu tar ni varandra i hand! Om tredje parts möjligheter att bidra till lyckade försoningsprocesser i efterdyningarna av identitetsbaserade konflikter.
Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.
SÄja, nu tar ni varandra i hand! Om tredje parts möjligheter att bidra till lyckade försoningsprocesser i efterdyningarna av identitetsbaserade konflikter.
Vi redogör för psykologiska förklaringar till hur identiteter pÄverkar gruppers benÀgenhet att sluta sig samman under yttre hot. Vad vi intresserar oss för Àr vad detta har fÄtt för resultat i vÀpnade konflikter. MÄnga bedömare menar att de vÀpnade konflikterna efter det kalla krigets slut uppvisar en aldrig tidigare grymhet mÀnniskor emellan. Hur Àr denna möjlig?Med resonemangen om gruppidentiteter som utgÄngspunkt söker vi utreda vad forskningsvÀrlden sÀger om möjligheterna till försoning mellan tidigare fiendegrupperingar.
MÄngkultur i förskoleklassen - en studie av pedagogiska arbetssÀtt i det mÄngkulturella klassrummet
VÄrt arbete syftar till att undersöka om och pÄ vilket sÀtt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssÀtt till det mÄngkulturella klassrummet i tvÄ förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mÄngfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhÄllande till elevers kulturella bakgrund, elevers sprÄkutveckling och pedagogiska arbetssÀtt för ett mÄngkulturellt klassrum. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av tvÄ förskolelÀrare som undervisar i mÄngkulturella klassrum. Resultatet av vÄr studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mÄngkulturella klassrummet men att ingen av dem anvÀnde det som resurs..
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
Hur tÀnker barn kring matematik pÄ en Montessoriförskola och pÄ en I Ur och Skurförskola
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur barns matematiska förstÄelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer.
FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr följande: Hur tÀnker barn kring matematik? Hur anvÀnds matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan?
Teorin som vi stödjer vÄrt arbete pÄ Àr bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans lÀroplan (Lpfö 98) och grundskolans lÀroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmÄga att anvÀnda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgÄngspunkt ifrÄn barnens kunskaper och erfarenheter.
Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. PÄ varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-ÄrsÄldern.
Barnbokens matematik : En studie i förskola och förskoleklass kring anvÀndandet av matematiken i en barnbok.
Syftet med vÄrt arbete har varit att inventera det matematiska innehÄllet i en barnbok och att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ detta innehÄll och hur de skulle kunna anvÀnda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till Àmnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men Àven i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka Àr verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar pÄ att det Àr stor skillnad mellan pedagogernas sÀtt att se pÄ matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen anvÀnde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och anvÀnda olika matematiska begrepp, till exempel lÀgesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad frÄn den matematiskt omedvetna pedagogen som endast lÀste boken rakt upp och ner.
LikvÀrdig bedömning i praktiken : Om historielÀrares bedömningsgrunder
Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger i flersprÄkiga förskolor förhÄller sig till det flersprÄkiga barnet i dess sprÄkutveckling. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för studien Àr följande: Vilken syn pÄ det flersprÄkiga barnets sprÄkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur Àr förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets sprÄkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan sprÄkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda pÄ frÄgorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna Àr mycket medvetna om frÄgor som rör flersprÄkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmÄl ges vid de undersökta förskolorna..
Rummets betydelse för en skapande kultur mellan tvÄ olika pedagogiska filosofier
Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor.
Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.
TandlÀkare frÄn tredje land : Arbetstagarens erfarenheter gÀllande prövning och komplettering av kompetensen
Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.
ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta
Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller
existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom
v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r
ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.
FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie
Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.