Sammanfattning/Abstract ProblemomrÄde FörmÄgan att koncentrera sig och att hÄlla fokus har stor betydelse för allt lÀrande. Det finns mÄnga olika faktorer som kan pÄverka uppmÀrksamhetsförmÄgan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan pÄverka barnens uppmÀrksamhetsförmÄga och huruvida pedagogerna Àr medvetna om detta. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med mitt examensarbete var att fÄ en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien anvÀnder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmÀrksamhetsförmÄga. Mina frÄgestÀllningar gÀller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns nÄgot samband med barnens uppmÀrksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sÀtt att kommunicera och om uppmÀrksamhet. Teoretisk ram Jag utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lÀrandet Àr situerat, vilket innebÀr att vad vi lÀr oss och hur vi reagerar Àr beroende pÄ sammanhanget, miljön och situationen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka en grupp pedagogers instÀllning till hur man bÀst bemöter dyslektiska elever i skolan och hur man kan underlÀtta deras skolvardag. Jag vill vidare undersöka om det finns en eller flera olika metoder som kan underlÀtta undervisningen för dyslektiska elever samt vikten av att fÄ en tidig diagnos satt. Det har varit intressant och givande att lÀsa litteratur och att genomföra intervjuer med pedagogerna verksamma i VÀnersborgs kommun. Jag har kommit fram till att nÄgot av det viktigaste Àr att den ansvarige pedagogen finner sitt eget arbetssÀtt i samspel med den enskilde eleven. Det gÀller att kÀnna till flera olika metoder för lÀs och skrivinlÀrning, men man kan inte klart premiera nÄgon metod framför den andra. Vidare har jag funnit det oerhört viktigt att man sÄ skyndsamt som möjligt kommer fram till en diagnos sÄ att hjÀlp och stöd kan sÀttas in i god tid..

Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra pedagogers instÀllning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utstrÀckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som anvÀnts för att fylla uppsatsens syfte Àr enkÀtundersökning med sex pedagoger pÄ en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ en annan. EnkÀtstudien var ett första steg i undersökningen och vÀckte nya frÄgor. Dessa frÄgor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat pÄ att pedagogerna bÄde ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsÀtten har olika argument som styrker deras förhÄllningssÀtt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar pÄ att pedagogerna inte har de rÀtta förutsÀttningarna att delta i barnens lek.

Denna uppsats handlar om olika tillvÀgagÄngssÀtt att lÀra ut andning och artikulation pÄ klarinett och saxofon och behandlar frÀmst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (nÀr man spelar). För att kunna hjÀlpa eleven pÄ bÀsta sÀtt mÄste pedagogen dÀrför ha en vÀl genomtÀnkt metod och en mÀngd olika arbetssÀtt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lÀr ut och inte hur man gör sÄ skulle materialet Àven kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar pÄ andra blÄsinstrument. Jag har tittat pÄ bÄde klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns sÄ mycket skrivet i detta Àmne. Störst fokus ligger dÀrför pÄ intervjuer gjorda med fyra erkÀnt skickliga klarinettister, som dessutom Àr mycket erfarna pedagoger.

VÄrt syfte har varit att undersöka hur tvÄ pedagoger ser pÄ temaarbete och hur de vÀljer att arbeta med det. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? VÄrt insamlade material bestÄr av intervjuer med tvÄ pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som Àmnesintegration och undervisning utifrÄn elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna bÄde för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vÄr undersökning Àr att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssÀtt dÀr flera Àmnen integreras till en helhet.

In this empirical study I have investigated how preschool teachers relate to the free play at the preschool. At the same time I have investigated how the free play is adapted into everyday practice in the preschool. Previous research shows that children process what they experienced in the free play. The child retrieves content to play with through things they have experienced, such as family life, preschool and so on. To play, grow and continue, it is important that free play may take place and space in the daily activities at the preschool.

Det huvudsakliga syftet med vÄr rapport var att undersöka den sociala miljöns betydelse för barn med beteendeproblem. Vi har utgÄtt frÄn följande problemformuleringar; vad kan pedagogen göra för att hjÀlpa och stödja, vilken betydelse har barngruppen, samt hur kan verksamheten samverka för att hjÀlpa och stödja. Vi har utfört en empirisk undersökning dÀr vi har intervjuat sammanlagt sex pedagoger verksamma med barn mellan 1 till 9 Är. I vÄrt resultat kunde vi urskilja att pedagogerna ansÄg att positiv uppmÀrksamhet till barnen Àr en bra strategi för att frÀmja barns positiva beteende. Barngruppen har en stor betydelse för barnet vid tillÀgnandet av sociala koder eftersom de lÀr sig av varandra.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lÀrotillfÀlle i skolmiljö. Studien anvÀnder sig av ett socialsemiotiskt synsÀtt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv pÄ lÀrande. TvÄ grupper elever i 10 Ärs-Äldern har filmats och observerats. Resultaten visar att pÄverkan frÄn regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Tr?d ?r viktiga f?r att skapa h?llbara st?der. De utf?r ekosystemtj?nster som gynnar oss m?nniskor genom ?kat fysiskt och psykiskt v?lm?ende samt genom att bidra positivt till v?r ekonomi. Utformningen av st?der medf?r ett flertal utmaningar f?r urbana tr?d, d?r v?rmeb?ljor, torka och generellt h?ga temperaturer ?r n?gra faktorer som f?rsv?rar tr?dens ?verlevnad.

Utomhuspedagogik Àr en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste Ären. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den anvÀnds inte i nÄgon störreutstrÀckning pÄ skolorna idag. Syftet med studien Àr att undersöka vad som motiverar delÀrare som anvÀnder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svÄrigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svÄrigheter. Studien genomförs med hjÀlp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av Ätta pedagoger som anvÀnder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgÄr det att det som motiverar pedagogerna Àr framföralltatt de ser förbÀttringar hos eleverna nÀr det gÀller samarbete och koncentrationen.

Jag har gjort en studie av fyra lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda pÄ hur spelfilm anvÀnds i historieundervisningen. Film Àr en stor kÀlla till historieförmedling. Genom att se hur filmen anvÀnds i skolan vill jag ta reda pÄ hur man dessa bÄda historiekulturer samverkar. Jag utgÄr frÄn historiemedvetande och historiebruk nÀr jag gör min analys och bygger min teori.