Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vÄr undersökning var att se hur delaktiga eleverna Àr i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rÀtt till en likvÀrdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende pÄ de förutsÀttningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats Àr överens om vad begreppet delaktighet innebÀr.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation anvÀnds för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet Àr att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och den metod som har anvÀnts Àr av kvalitativ art. Resultatet vi fÄtt fram redogör dÀrför inte för en absolut sanning utan för de tvÄ intervjuade pedagogernas erfarenheter och vÄr tolkning av dessa. Informanterna Àr tvÄ pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur tre KME-lÀrare definierar begreppet estetik, hur de vill anvÀnda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsÀtter det till sin praktik. VÄr metod Àr att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lÀrare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi stÀlla i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. VÄrt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstÀmmer. Det finns hos vÄra informanter en strÀvan om radikala ansprÄk pÄ estetik, men i undervisningen gÄr det att finna spÄr av modest estetik.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om lÀs- och skrivsvÄrigheter dÀr vÄrt syfte Àr att undersöka vad pedagogen kan erbjuda och göra i klassrummet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀs- och skrivsvÄrigheter Àr Sveriges vanligaste handikapp (Gustafsson, 1990- talet). I litteraturavsnittet tas bland annat upp att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svÄrigheter att nÄ utbildningsmÄlen. Om alla ska lyckas nÄ mÄlen mÄste skolorna erbjuda lÀmpliga hjÀlpinsatser. Vi tar Àven upp en historisk bakgrund och vilka hjÀlpmedel som finns för att underlÀtta för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med studien var att ta reda pÄ om förskolebarn kan utveckla sin förstÄelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförÀndringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem Ärs Älder deltog i fem aktivitetstillfÀllen. Barnen intervjuades med samma intervjufrÄgor före och efter aktiviteterna för att ta reda pÄ om deras förstÄelse utvecklats. Resultatet visar att det gÄr att utveckla barns förstÄelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tÀnka pÄ för att göra detta möjligt. Bland annat Àr det av vikt som pedagog att vara pÄlÀst om lÀrandeobjektet, öppna frÄgor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivÄ.

SvĂ„righeter i matematik berör mĂ„nga elevers skolvardag. År 2009 var det 9,7 % av eleverna i Ă„r nio i Göteborg som inte nĂ„dde upp till mĂ„len i matematik. I litteraturen finns flera olika förklaringsmodeller för varför en elev utvecklar matematiksvĂ„righeter och det tycks som svĂ„righeterna uppstĂ„r som ett samspel mellan de olika faktorerna. Det konstateras dock att en del elever har matematiksvĂ„righeter, men alltför mĂ„nga fĂ„r svĂ„righeter i samband med den pedagogiska undervisningen. För en elev som befinner sig i matematiksvĂ„righeter innebĂ€r det ofta att sjĂ€lvuppfattningen i Ă€mnet blir pĂ„verkad pĂ„ ett negativt sĂ€tt.

Balanced Scorecard har utifrÄn vÄr synvinkel tvÄ olika anvÀndningssÀtt. Styrkortet kan oavsett anvÀndningssÀtt uppfylla ekonomistyrningens första tvÄ uppgifter. DÀremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vÄr definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas mÄste företagets ekonomistyrning ses som en helhet dÀr Balanced Scorecard tillsammans med andra styrinstrument bildar ett styrpaket. HÀrigenom kan svagheter hos vissa instrument vÀgas upp av styrkor hos andra..

I uppsatsen analyseras den arabiska översÀttningen av Bröderna LejonhjÀrta, tillsammans med den engelska frÄn vilken den arabiska Àr översatt. Resultatet visar att stilnivÄn Àr högre i den arabiska texten, vilket Àr vanligt vid översÀttning av barnlitteratur till mÄnga sprÄk. Vissa förÀndringar av betydelsen har skett vid översÀttningen. Intressant att nÀmna Àr översÀttningarna av saga och Àventyr, som fÄtt diverse heroiska och svulstiga översÀttningar. Analysen visar ocksÄ att det faktum att översÀttningen Àr gjord via ett tredje sprÄk har pÄverkat översÀttningen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ förskolan bemöter barn i sorg samt deras kunskaper kring barns sorgereaktioner. Vidare Àven undersöka vilken krisberedskap förskolan har, hur handlingsplanen ser ut samt pedagogernas medvetenhet om handlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkten i detta arbete Àr anknytningsteorin. Jag valde att undersöka barn och sorg i förskolan dÄ jag Àr sÀker pÄ att jag kommer möta pÄ barn som sörjer under min yrkeskarriÀr. Jag valde samtalsintervju för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera tre elevvÄrdskonferenser för att först se om deras innehÄll överensstÀmmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal pÄ grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de rÄd och anvis-ningar pojkarna fÄr dÀr Àr moraliserande och tillrÀttavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvÄrdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen Àr inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.NÀr jag jÀmför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal pÄ grundskolan kommer jag fram till att innehÄllet i tvÄ av elevvÄrdskonferenserna (1 & 2) stÀmmer helt överens med vad hon pÄstÄtt.I den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. DÀr tillrÀttavisar man inte pojken för dÄligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar grÄzo-nen. De Àr tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika vÀl som kunskap. Jag pÄpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson Àven skulle ha funnit att elevvÄrdskon-ferens 3 bekrÀftar hennes resultat eftersom pojken i elevvÄrdskonferens 3 just kan ha upp-fattat grÄzonsomdömena som anmÀrkningar pÄ hans beteende snarare Àn pÄ kunskaper. Som jag ser det Àr dock den tredje elevvÄrdskonferensen (3) ett ?bÀttre? samtal, eftersom det dÀr, i jÀmförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvÄrdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskoleklass deltar i den fria leken. Vi vill Àven studera om pedagogerna skapar lÀrandesituationer för barnen under lekens gÄng.VÄrt syfte Àr att genom egna observationer av fri lek, analysera olika lektillfÀllen och hur pedagogerna agerar vid dessa situationer. Studien utgÄr frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Hur deltar pedagogerna vid fri lek? Skapar pedagogerna lÀrandesituationer för barnen i deras fria lek?I studien har vi inspirerats och anvÀnt oss av en sociokulturell teoriram. Vi har genomfört strukturerade iakttagande observationer av olika fria lektillfÀllen.

I litteratur som behandlar utvecklingssamtalet i förskola och skola benÀmns detta samtal ibland som det svÄra samtalet. Hur upplever egentligen pedagoger i förskolan utvecklingssamtalet? Syftet med denna studie var att exemplifiera och diskutera hur nÄgra verksamma pedagoger i förskolan upplevde planering och genomförande av utvecklingssamtalet. I första hand utfördes en enkÀt i kvantitativt syfte dÀr 65 pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) deltog. För att fördjupa studien gjordes sex kvalitativa intervjuer.